Denna kandidatuppsats behandlar ämnet mångfaldsrekrytering. Uppsatsens syfte var att tolka och förstå en kommuns rekryteringsprocess ur ett mångfaldsperspektiv. Vidare ville vi belysa hur kommunens rekryteringsprocess kan förbättras för att främja rekrytering av mångfald. En frågeställning utarbetades för att besvara syftet:Hur går kommunens rekryteringsprocess till?Undersökningen är en fallstudie och genomfördes på Växjö kommun, där vi intervjuade fyra chefer och fyra personalspecialister, samtliga väl insatta i kommunens rekryteringsprocess. För att uppfylla syftet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analys av kommunens riktlinjer för rekrytering.

Woodform Lönsboda AB tillverkar stommar av trä till möbler. Företaget har upplevt en kraftig expansion under de senaste åren och de börjar uppleva problem med att hinna med att producera komponenter till stommarna i tillräckligt hög grad. Woodform är i en övergångsfas mellan att vara ett hantverksföretag och ett industriföretag. Förändringar måste ske inom företaget för att det ska vara möjligt att producera den mängd komponenter som efterfrågas. Vi har i denna uppsats studerat processflödet inom Woodform och vad som i ett första läge går att effektivisera.

Allt professionellt mätningsarbete i Sverige styrs av olika dokument för att säkerställa att kvalitetskraven uppnås, anläggningsarbeten är inget undantag. Därför var syftet att sammanställa de objektspecifika kraven på väg 55 Yxtatorpet ? Malmköping och undersöka vilka rutiner och kontroller som genomförs för att säkerställa kvaliteten.Litteraturstudier har gjorts för att sammanställa kraven, främst av dokument som finns på arbetsplatsen. Sökningar på Internet har gjorts främst för att hitta kravdokument som styr handlingarna på arbetsplatsen.Intervjuer genomfördes med 2 personer på arbetsplatsen, med olika arbetsuppgifter för att ta reda på om det finns rutiner och kontroller som genomförs och vilka dessa i sådana fall är.Resultatet blev en sammanfattning av styrande dokument speciellt de som gäller för väg 55. De styrande dokumentens krav på metoder och kontroll styrks av de två intervjuerna. .

Woodform Lönsboda AB tillverkar stommar av trä till möbler. Företaget har upplevt en kraftig expansion under de senaste åren och de börjar uppleva problem med att hinna med att producera komponenter till stommarna i tillräckligt hög grad. Woodform är i en övergångsfas mellan att vara ett hantverksföretag och ett industriföretag. Förändringar måste ske inom företaget för att det ska vara möjligt att producera den mängd komponenter som efterfrågas. Vi har i denna uppsats studerat processflödet inom Woodform och vad som i ett första läge går att effektivisera.

År 1987 trädde en ny byggnadslag i kraft, Plan- och bygglagen(PBL). I och med den nya lagen minskade kommunens och byggnadsnämndens kontroll av projekteringshandlingar och besiktningar ute på arbetsplatsen. Efter lagändringen beror den slutgiltiga kvaliteten på en byggnad i större utsträckning på byggherrens och entreprenörernas egenkontroll. P.g.a. olika intressekonflikter inom kommunen, och att det kan förekomma starka kopplingar mellan byggherre och entreprenör, är det inte alltid självklart att kommunens tillsyn vid nybyggnation gällande till exempel egenskapskrav på energihushållning och värmeisolering utförs tillfredsställande.Med ovanstående i åtanke undersökte vi fyra flerbostadshus, två i Värnamo kommun samt två i Kristianstad.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med äldres aktiviteter på kommunens särskilda boenden. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet verksamma inom kommunens särskilda boenden i Norrbottens län. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Faktorer som påverkar äldres deltagande i aktiviteter?, ?Betydelsen av direkt och indirekt arbete för att främja de äldres aktiviteter? och ?Främjandet av äldres aktiviteter kräver samverkan i organisationen?.

Det är viktigt att den sekretessklassade information Luleå kommuns förvaltningar hanterar inte blir tillgänglig för obehöriga vid informationsutbyte med andra myndigheter, eftersom både enskilda individer och kommunen kan ta skada av det. Med detta som bakgrund har kommunen planer på att installera ett datasystem som ska hjälpa till att skydda informationen från obehöriga. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka förutsättningar personalen vid Socialförvaltningen har att skydda sekretessklassade uppgifter i dagsläget. Frågeställningar som ska besvaras är: Hur skyddas information från obehöriga? Vilka juridiska krav finns på skyddet? Hur väl är rutiner anpassade efter verksamheten? Hur bör implementeringen av systemet vara för att personalen ska använda det? Resultaten visar att personalen vid Socialförvaltningen hade goda kunskaper om hur sekretessklassad information ska skyddas från obehöriga.

Uppsatsen handlar om hur information och kommunikation har sett ut mellan kommun och skola under den stora IT-satsningen 1996-99. Studien grundar sig i den kvalitativa forskningstraditionen"Fallstudie". Jag ville inhämta en djupgående insikt om IT-satsningens genomförande och deltagarnas tolkning av händelseförloppet. Syftet med studien har varit att undersöka och beskriva hur kommunikationen harfungerat mellan kommun och skola under genomförandet av IT i skolan. För att få kunskap om vad kommunens företrädare och pedagoger tyckte och tänkte om IT- satsningen har jag intervjuat ett antal personer.

Under hösten 2013 uppmärksammade Frentab Entreprenad & Söner AB under flertalet uppföljningsmöten i olika projekt att det fanns fel/brister i rutinerna kring inköp och kalkyl.Anledningen till detta arbete var att Frentab Entreprenad & Söner AB skulle få hjälp med att identifiera fel och brister i deras rutiner kring inköp.I rapporten kommer jag med förbättringsåtgärder och i samråd med organisationen ändrade vi rutiner och mallar för inköp..

Inom offentlig sektor blir det allt viktigare med marknadsföring och varumärkesbyggande. Viktiga kommunikationsfrågor handlar om att informationsspridning har en stor roll i hur pass bra en kommun kan uppfylla kraven från invånarna. För att uppfylla kraven kan kommunens förvaltningar samarbeta i frågan om information, kommunikation och marknadsföring valet av kanal för dessa är en viktig del. Syftet med uppsatsen blir därmed att ge rekommendationer för kommunikation, information och marknadsföring till Emmaboda kommun. Rekommendationerna ska ge marknadsgruppen för Emmaboda kommun en bild av vilka kanaler som är mest lämpliga att använda i arbetet kring informationsspridning.

För att säkerställa att Piteå kommuns säkerhetspolicy och riktlinjer för säkerhetsarbetet efterföljs vill Piteå kommun undersöka det rådande säkerhetsklimatet bland de anställda inom kommunen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur risker uppfattas bland de anställda och huruvida de identifierade riskerna inom verksamheterna kan återkoppla till målen i kommunens handlingsplan gällande säkerhetsarbetet. Följande frågeställningar användes: Vilka riskkällor kan de anställda identifiera inom sin egen verksamhet och är dessa med i kommunens handlingsplan för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor? Vilken uppfattning har de anställda om policys, procedurer samt praktiskt säkerhetsarbete? Kan de anställdas uppfattning om risk och säkerhet påverka kommunens långsiktiga säkerhetsarbete? En enkätundersökning med 79 anställda inom Piteå kommun utfördes med hjälp av ett enkätinstrument utformat av nordiska forskare, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), samt tilläggsfrågor. Resultaten visar att Piteå kommun hade ett starkt säkerhetsklimat med ett NOSACQ-50 värde >3,30.

Bakgrund: Det är många rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser på barns lek och lärande i två verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, Vårt syfte var att undersöka om leken är fri eller om barnen leker på de vuxnas villkor. Det är förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder. Resultat: I vår undersökning visade det sig att pedagogerna kände att det var mycket regler och rutiner som kom i vägen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika många regler, dock en fast rytm under dagen, men ändå prioriterade barnens lek före allt annat. .

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett kommunikationsteoretiskt perspektiv granska hur en kommun arbetar med kommunikationen av mål och visioner mot sina förskolor, kommunala och fristående. Vidare ämnade vi undersöka huruvida det finns skillnader i kommunens sätt att kommunicera med de två olika typerna av förskola. Med detta mål i sikte genomfördes en fallstudie av en svensk kommun: Haninge kommun. Vi utförde intervjuer med tre tjänstemän på Barn- och utbildningsförvaltningen och fem förskolerektorer varav två var rektorer för kommunala förskolor. Därefter gjorde vi en enkätundersökning bland personalen på förskolorna vars rektorer hade intervjuats.

I det konkurrensutsatta samhälle som vi idag lever i är inte kommunen på samma sätt som tidigare en självklar och livstrogen arbetsgivare. I dagens samhälle gäller det att bygga upp en organisation som har ett starkt varumärke. Vikten av att bygga ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunna behålla och attrahera ny arbetskraft.Studien har genomförts på en kommun i Sverige där vi har undersökt hur kommunen arbetar med frågor som arbetsgivarpolicy och värdeord. Med hjälp av teoretiker som Senge och Argyris diskuterar vi kommunens vision om att vara en lärande organisation. Storstadskommunen arbetar efter en ny arbetsgivarpolicy och en uppsättning värdeord, där kommunen uppmuntrar sina anställda till ett kontinuerligt lärande.Vi vill med denna studie ta reda på hur arbetsgivarpolicyn påverkar kommunen som organisation samt vilken påverkan dessa uppsatta värdeord har på kommunens varumärke.

Produktnedläggning är ett sätt för företag att få bort produkter som inte presterar tillfredsställande. Tidigare studier har visat att företag med ordentliga rutiner kring produktavveckling har kunnat tillgodogöra sig flera fördelar i form av bland annat bättre lönsamhet och försäljning. Ändå har forskning visat att de flesta företag inte har några formella rutiner för nedläggning av produkter och att produktnedläggning inte ses som lika viktigt som andra produktaktiviteter. Av den anledningen studeras i denna uppsats hur väl utvecklade rutiner två utvalda företag har för avveckling av produkter.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två utvalda företags rutiner för produktnedläggning ser ut. Resultaten jämförs sedan med den teoretiska referensramen samt mellan företagen i fråga för att urskilja likheter och olikheter.Till denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att klargöra hur företag går tillväga vid nedläggning av produkter. Genom intervjuer med AB Karl Hedin och Spendrups Bryggeri AB har empirisk data samlats in för att möjliggöra jämförelser företagen emellan samt med den teori som sammanställts.    De två studerade företagen har helt skilda förfaranden kring produktavvecklingar.