Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

Strandskydd berör många då det är populärt att bygga och vistas vid vatten. Reglerna kring strandskydd finns i 7 kap. Miljöbalken. Det generella strandskyddet innebär ett förbud mot att uppföra nya byggnader eller ändra byggnaders användning 1inom 100 m från strandlinjen, både vid havet och mindre vattendrag. Det är inte heller tillåtet att utföra större grävningsarbeten eller något annat som väsentligen påverkar livsvillkoren för djur och växter vid strandlinjen.

Urinretention, att inte kunna tömma urinblåsan trots att den är full, är en vanlig postoperativ komplikation. Om tillståndet uppmärksammas i tid och patienten får hjälp att tömma urinblåsan kan permanenta skador av den övertänjda urinblåsan undvikas. De rutiner som idag finns för att motverka stora postoperativa blåsvolymer följs inte alltid. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av urinretention hos nyopererade patienter utan kvarliggande kateter (KAD) i postoperativ vård. Studien avsåg även undersöka om något samband kunde påvisas till tidigare påvisade riskfaktorer såsom ålder, kön, tidigare miktionsproblem, fyllnadskänsla, operationstid och operationstyp.

Innan en patient som bedöms vara i behov av insatser från kommunens socialtjänst eller annan öppenvård med mera skrivs ut från slutenvården måste en vårdplanering utföras. Vårdplaneringen utförs av patientansvarig sjuksköterska tillsammans med ett antal representanter från öppenvården. Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor inom landstinget upplever samordnad vårdplanering. Metoden som användes var en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet baseras på tio enkäter ifyllda av sjuksköterskor på lungmedicin på KSS i Skövde.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill också undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssätt kan underlätta för individen och hur det kan påverka barnets vardag.  Vi vill även uppmärksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förståelse för diagnosen och bemöta barnen på rätt sätt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.

Larsson, M & Lundberg, G. Mötet mellan psykiatri och somatik ? en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa de upplevelser sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har då de vårdar patienter med somatiska sjukdomstillstånd.

Detta kandidatexamensarbete gjordes mot bakgrund av rostangreppen på kam- och vevaxlar somägde rum sommaren 2010 på Scanias motorverkstad. Rosten på axlarna ledde till att ett stortantal axlar skrotades eller ompolerades, vilket kostade stora summor. Målet var att skapa rutineroch ta fram åtgärdsförslag för att reducera eller helst eliminera rostangreppen inför sommaren2011. De frågor som ställdes var:Vilken/vilka var grundorsakerna till rostangreppen semestern 2010 på kamaxlarna?Vilken/vilka var grundorsakerna till rostangreppen semestern 2010 på vevaxlarna?Används idag en korrekt process vid bearbetning av axlar (typ av tvättmedel,koncentration, fukt på axlar mm)?Hur ska axlar som ska stå i buffert under kommande semesterperioder hanteras?För att svara på de första två frågorna gjordes en processtudie, där slutstegen i kam- ochvevaxelprocesserna studerades.

BakgrundOperationspersonal är den yrkesgrupp inom vården som är mest utsatt för risk för blodsmitta genom frekvent hantering av stickande och skärande instrument samt exponering av blod. Bland operations­sjuksköterskor finns en stark önskan att arbeta så säkert som möjligt för att minska risken för smittöverföring. Det finns föreskrifter, metoder och hjälpmedel för att förhindra stick- och skärskador men få skriftliga riktlinjer och rutiner.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka operationssjuksköterskans hantering av stickande och skärande instrument i operationssalen.MetodStudiens design är en empirisk tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. En strukturerad observationsstudie utfördes på Södersjukhuset i Stockholm. 18 operationssjuksköterskor observerades under 50 operationer.ResultatStudiens resultat visar på brister inom samtliga områden som observerats.

SAMMANFATTNINGSjuksköterskan tillämpar omvårdnadsprocessen genom att observera, värdera, prioritera, dokumentera och vid behov åtgärda och hantera förändringar i allmäntillståndet, samt motverka komplikationer i samband med sjukdom, vård och behandling. Andningsfrekvens (AF) är den vitalparameter som först förändras och signalerar en förändring i allmäntillståndet. Vid de flesta hjärtstopp på sjukhus finns tecken till försämring hos patienten redan några timmar eller upp till ett dygn före. Syftet var att undersöka sjuksköterskans inställning och följsamhet till att mäta och bedöma AF hos akuta sjuka patienter, för att tidigt upptäcka en försämring i patientens hälsotillstånd. Genom en litteraturstudie framkom fyra teman. Rutiners betydelse, sjuksköterskans inställning till AF och varför den inte mättes, värdet av förändringsarbete samt möjliga arbetssätt för att undvika vårdskador.

Titel: Investeringsuppföljningar ? En fallstudie på Volvo Construction Equipment i BraåsSeminariedatum: 2011-06-01Ämne/kurs: 2FE13E:3Författare: Aleksandar Stamenkovic och Donald BergströmHandledare: Anders JerrelingExaminator: Fredrik KarlssonNyckelord: Post-audits, Capital Budgeting, Investments, Performance Evaluations, ROI, RI, AARRSyfte: Syftet med detta ämnesfördjupande arbete är att förklara de problem som uppstår när avsaknad av investeringsuppföljning föreligger, samt att förklara för hur rutiner av uppföljningar kan organiseras.Metod: Valet föll på att göra en kvalitativ fallstudie gällande Volvo Construction Equipment i Braås. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har utförts med fyra stycken respondenter på anläggningen. Detta ämnesfördjupande arbete har utförts enligt en deduktiv metod och en diskussion förs angående arbetets validitet och reliabilitet.Teori: Den teoretiska referensramen behandlar relevant teori gällande investeringar och uppföljning, vidare behandlas även kortfattat de metoder som används för att bedöma investeringars lönsamhet på Volvo Construction Equipment i Braås.Empiri: Det empiriska avsnittet redovisar data från de semistrukturerade intervjuerna som fördes med personal på anläggningen i Braås. Dessa bestod av ekonomichefen, controllern samt två projektledare.Slutsats: Resultaten som presenteras behandlar komplexiteten med att följa upp investeringar enligt dess faktiska kassaflöden och förkastar därmed en sådan uppföljning för Volvo Construction Equipment i Bråas.

Uppsatsens innehåll är grundat på rapporten som Skolverket redovisade efter sin undersökning i Kalix kommun. Rapporten pekade på ett antal brister som behövde åtgärdas och som Skolverket ansåg kan vara bidragande orsaker till att 34% av kommunens elever inte gått ut grundskolan med fullständiga betyg. Skolverkets rapport var i stort baserad på de vuxnas syn på skolan, därför speglar denna rapport ungdomarnas uppfattning. Vi gjorde en surveyundersökning i år 1 på gymnasiet där eleverna fick svara på en enkät. De brister som är tydligast enligt elevernas svar är: klassrumsmiljön, respekten mellan individerna, ordning och reda samt relationerna i skolan.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med TIL- programmet i kommunens olika skolor och här även göra en jämförande studie. Med denna metod vill man på ett tidigt stadium upptäcka och påbörja arbete med de elever som behöver extra hjälp med läsinlärning. Jag har inlett mitt arbete med en presentation av olika metoder inom läsinlärning i den svenska skolan. Här presenteras även TIL- programmet. Som metod har jag använt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger, specialläraren på varje skola inom kommunen på grundskolans tidigare år.

Detta examensarbete är utfört på Sandvik Materials Technology (SMT) i Sandviken. SMT har under ett antal år arbetat mot att infria deras två största kunders, Atlas Copco Secoroc och Sandvik Mining and Construction, önskemål om en leveransprecision på 95% och en ledtid på tre dagar för storvolymprodukter av bergborrstål. Idag är leveransprecisionen tillfredsställande medan ledtiden är fem dagar. Examensarbetets syfte är att analysera vad som krävs för att infria Atlas Copco Secoroc's och Sandvik Mining and Constructions önskemål om tre dagars ledtid för storvolymprodukter. Ledtidsreduceringen ska åstadkommas med nuvarande skiftform och utan att leveransprecisionen påverkas i negativ riktning.

Examensarbetet syftar till att redovisa hur fyra olika kommuner i Stockholmsområdet, Huddinge, Nacka, Sollentuna och Vallentuna, arbetar med prioriteringar och initiala tidsplaner för samhällsbyggnadsprojekt. Syftet är även att göra en studie över hur väl initiala uppskattningar i samband med planuppdrag för detaljplanearbetets tidsåtgång stämmer överens med verkligt utfall.Sveriges kommuner ansvarar för fysisk planering och ska se till att kommunen tillfredsställer behovet av bostäder och allmänna funktioner. Rutinerna för hur prioriteringar för samhällsbyggnadsprojekt utförs och redovisas varierar stort mellan kommunerna. Huddinge framställer årligen ett av kommunfullmäktige antaget styrdokument som avser tre år och omfattar både prioriteringar projekten sinsemellan och tidsplaner för respektive projekt. Både aktiva och framtida projekt redovisas i dokumentet.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd på olika arbetsplatser, har av hot och våld på arbetsplatsen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende på skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda på om det förekom något individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i så fall hur detta såg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod använts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och våld varierar. Det visade sig också vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen användes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.