Enligt skolans styrdokument ska skolan aktivt och medvetet främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Skolan har ansvar för att motverka traditionella könsmönster samt med bestämdhet ta avstånd från allt som strider mot dessa grundläggande värden. Studiens syfte har varit att granska grundskolans läroböcker i matematik och svenska ur ett genusperspektiv i relation till skolans styrdokument avseende jämställdhetsmålen. Studien har fokuserat kring frågeställningarna;Hur fördelas läroböckernas bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män?Hur är fördelningen i bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män i läroböcker utgivna innan och efter införandet av Lgr 11?Hur fördelas läroböckernas författarskap mellan kvinnor och män?Data har baserats på avkodade bilder från aktuella (2014) läroböcker i skolämnena matematik och svenska, årskurs ett till nio, i en svensk kommun.

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Syftet med studien var att studera lärare i måltidssituationen med utgångspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal på en grundskola årskurs 6-9. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag är att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor för eleverna vilket Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lärare skall äta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under måltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lärarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lärarna åt inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under måltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte åt pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

Studiens syfte är att beskriva vårdpersonalens upplevelse av hot och våld på en psykiatrisk vårdavdelning samt deras upplevelse av gällande handlingsplan. Det är en kvalitativ intervjustudie. Materialet är insamlat på en psykiatrisk vårdavdelning på en mindre ort i Sverige och består av semistrukturerade intervjuer med åtta ur vårdpersonalen, både sjuksköterskor och mentalskötare. Det finns åtta vårdplatser och avdelningen är en låst avdelning med säkerhetsklassificering tre. Där vårdas vuxna patienter som lider av allvarlig psykisk störning.

Titel: Öckerö kommuns drogförebyggande arbete ? En undersökning kring vilkenpåverkan kommunens föräldrar anser att den drogförebyggande informationen gettFörfattare: Martha KoppenHandledare: Jan StridAntal ord: 19 834Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2012Syfte: Att undersöka hur föräldrar i Öckerö kommun upplever att den drogförebyggande informationen i kommunen har påverkat dem själva respektive andra föräldrar i kommunen.Metod: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och använder sig av strukturerade fokusgruppsintervjuerMaterial: Tre fokusgruppsintervjuer med föräldrar i Öckerö kommunHuvudresultat: Sammantaget skiljer inte de intervjuade föräldrarna på hur de själva respektive andra föräldrar i kommunen påverkats av den drogförebyggande informationen utan de tror att andra påverkats ungefär på samma sätt som de själva. Å andra sidan tror föräldrarna att det finns en liten grupp föräldrar som inte nås av det förebyggande arbetet alls och att detta hänger samman med ett bristande föräldraskap och en tendens att inte närvara vid exempelvis föräldramöten. Den huvudsakliga påverkan av det drogförebyggande arbetet i Öckerö kommun består i att över hälften av föräldrarna upplever att deras attityder, handlande samt kunskappåverkats i och med det drogförebyggande arbetet. I de fall där en attitydförändring skett pekar föräldrarna på att denna skett till följd av ett förändrat kunskapsläge.

Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande förutsättning för patientsäkerheten inom vårdorganisationen. Tidigare forskning inom området handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och läkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.Syfte: Att ur omvårdnadspersonalens perspektiv kartlägga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i omvårdnaden av patienter som vistas på korttidsboende.Metod: EnkätstudieResultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har både bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvårdnadspersonalen är kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska få en god vård, men även eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvårdnadspersonalens erfarenhet är att dessa fungerar bra.

Stockholmsregionen växer och utvecklas i hög takt. Bostadsbristen är ett faktum när fler ochfler vill bo i en urban miljö, dessutom ställer detta högre krav på att regionenslogistikförsörjning hanteras korrekt. Mot denna bakgrund uppstår konkurrens kringmarkanvändningen i citynära verksamhetsområden. Idag omvandlas verksamhetsområden tillattraktiva bostadsområden, exempelvis Liljeholmskajen och Norra Djurgårdsstaden. Syftet medrapporten är att undersöka möjligheten att omvandla tre verksamhetsområden (Lunda,Slakthusområdet och Västberga) och vilka regleringar samt investeringar som är nödvändigaför att verksamheterna ska kunna omlokaliseras till perifera verksamhetsområden i regionen.Första steget till omvandling är att omlokalisera den befintliga verksamheten, som i de angivnaområdena klassificeras som logistikintensiv, till perifera verksamhetsområden i regionen.Logistikintensiv verksamhet karaktäriseras av att transporter till och från fastigheten ärnödvändiga för verksamhetens framgång, det kan vara allt från ett tryckeri till en globaltransportör.

Detta examensarbete är genomfört på uppdrag av kundansvariga på Banverkets Marknadsavdelning. Avdelningen ansvarar bland annat för samordning av marknadskontakter och avtalssystem rörande bannätets trafikering. Arbetet syftar till att utreda och beskriva det optimala sättet för kundansvariga för kundsegmentet Järnvägsföretag, att nå ut med intern kundrelaterad information. Förutom en grundlig förstudie av den nuvarande arbetsrutinen genomfördes även jämförelser med liknande rutiner hos fem andra stora organisationer. Idéer från dessa organisationer har anpassats till Banverkets egna förutsättningar och de identifierade behoven.Utredningens resultat är tio förbättringsförslag som syftar till att stärka serviceinriktningen, stärka kundansvarigas roll internt samt att skapa en helhetssyn på kunden.

Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre sombodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik somenhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldrehade möjligheter att påverka sin vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalenstyrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När enperson behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroendeställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod attgöra en öppen observationsstudie.

Kultur och företagskultur uppmärksammades på riktigt först i början av 80-talet, vilket gör ämnet och området relativt ungt. Uppståndelsen kring ämnet har fått allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrån de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet på företagskultur. Detta perspektiv är det som används främst av forskare inom ämnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. Då ämnet är väldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats främst att undersöka handlingssymboler med avseende på ritualer för att få en djupare och bättre förståelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mäts genom att undersöka förändringar i skattebasen, mätt per kapita på kommunnivå som följd av att ett idrottslag från kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen. De sporter som undersöks är fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter är de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi väljer att inte använda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag från dessa.

Syftet med studien var att beskriva hur anpassningar i den fysiska, kulturella och sociala miljön främjar aktivitetsutförande för barn med ADHD. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt som kan öka kunskap och förståelse inom det valda området. I studien inkluderades fjorton artiklar som analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållanalys som beskriver det synliga i artiklarna. Analysen av data resulterade i tre kategorier: ?Lugn miljö främjar aktivitetsutförandet?, ?Rutiner i miljön främjar självständigheten? och ?Aktiviteter tillsammans med andra människor främjar aktivitetsutförandet?.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser.

En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och använder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. När individer görs delaktiga i planeringen av den egna närmiljön skapas en social hållbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som är användbara, trygga, säkra och främjar hälsan är viktiga för folkhälsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhälsplaneringen genom förbättringsvandringar och utvecklingsdialoger. Då kommunen tillsammans med innevånare undersöker bostadsortens förutsättningar och utvecklingsbehov.

Det förefaller vanligt att Sveriges 362 700 hästar täckas och klipps men det finns inga studier som visar i vilken grad eller på vilka grunder det sker. En enkätundersökning publicerades online för att svara på det. Enkätundersökningen bestod av 41 frågor och hade en inledande del om respondentens bakgrund inom hästsporten, allmänt om hållning av häst och en del andra rutiner utöver frågorna om täckning och klippning. Täckningsfrågorna tog upp vid vilka årstider och väderförhållanden hästar täckas. Frågorna behandlade också på vilket sätt och vid vilka årstider hästar klipps samt orsaker till att täcka och klippa.