Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem Àr komplext med mÄnga faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli sÄ bra som möjligt krÀvs det dÀrför att arbetet genomförs pÄ ett strukturerat och metodiskt sÀtt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgÄ som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och Àr avsedda att ge stöd i sjÀlva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller Ä andra sidan behandlar olika sÀtt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har dÀrför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingÄ i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istÀllet för att behandla dessa som tvÄ separata delar.UtifrÄn analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingÄ i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förÀndringsstudie, projektstart och projektavslut..

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Denna uppsats Àr en studie av hur en samhÀllsplaneringsfrÄga hanteras statligt, kommunalt och lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett lokalt exempel. Skepparpinan Àr en framtida bro över Motalaviken som ska underlÀtta den tunga trafiken i centrala Motala, dÀr genomfartstrafiken idag gÄr lÀngs riksvÀg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igÄng redan 1941 och den har Ànnu inte fullföljts. VÀgverket har beslutat att genomföra projektet mellan Är 2012-2015 men den kan komma att tidigarelÀggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS.

En ökad kundmedvetenhet och den ökande globala konkurrensen har gjort att det blivit allt viktigare för företag att bemöta och vÄrda sina kundrelationer. Detta har gjort att fler företag vÀljer att arbeta med Customer Relationship Management (CRM). CRM Àr ett verktyg som blir alltmer vanligt dÄ det hanterar och vÄrdar kundrelationer och kan ge en betydande konkurrensfördel för företag. Tidigare studier hÀvdar att CRM kommer att ha en betydande roll i framtiden för lÀkemedelsindustrin pÄ grund av dess komplexitet och industrins hÄrda konkurrens. Trots CRM:s ökade betydelse och att företag runt om i vÀrlden inversterar stora summor pengar pÄ CRM har resultaten av implementeringen ofta visat sig misslyckade eller overksamma.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Bolognaprocessen Àr en förÀndringsprocess som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt omrÄde för högre utbildning (EHEA). MÄlsÀttningen formulerades ursprungligen i Bolognadeklarationen 1999 och avser ett Europa dÀr studenter, forskare och lÀrare enkelt kan röra sig över nationsgrÀnserna. Detta ska uppnÄs genom förbÀttrad jÀmförbarhet och ökad överensstÀmmelse mellan lÀndernas utbildningssystem. I Sverige pÄgÄr just nu implementeringen av Bolognaprocessen.Genom teorier om policyprocesser och europeisering kan Bolognadeklarationens mÄlformuleringar sÀgas ge vissa förutsÀttningar för implementeringen i de deltagande lÀnderna. Att mÄlen Àr öppet formulerade, att de söker vinna legitimitet samt att de varierar i tydlighet Àr de sÀtt pÄ vilket dessa förutsÀttningar frÀmst lÀmnas.

Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..

AbstractVÀxjö University, School of Social SciencesBachelor thesisTitle: Varför en rÀdsla för alternativmedicin? En studie om hur EU?s kosttillskottsdirektiv har implementerats i Sverige.Author: Annica BlomstrandSupervisor: Anne Haglund-MorrisseyThe aim of this study is to investigate the process of legislation and implementation of the directive of the European Union on the food supplements, focused on member state of Sweden.There are two questions in this study: What was the process of legislation in the period when the Directive on the food supplements became established? and How does the implementation of EU?s decision on the food supplements works in reality? In order to answer these questions, two different methods were used. One was qualitative analysis of the available text and the other one case-study (qualitative including interviews)The conclusion is that the implementation has not been successful. The process of legislation has followed its traditional way, which in its turn did not leave so much space to the thorough implementation of the Directive. Unfortunately, this is a process that overlooks citizens and countries with different premises, affected by the decision.Keywords: EU, kostillskottdirektivet, lagstiftningsprocessen, implementering, organisationsteori, fallstudie.

Syftet med föreliggande projekt Àr att kartlÀgga vilka förutsÀttningar unga erhÄlls i SödertÀlje kommun i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter. Med detta söka nÄ en förklaring till de motsÀttningar som föreligger kommunen för att pÄ sikt minska dem, genom att arbeta konkret med implementering av mÀnskliga rÀttigheter och eventuella resurser. Metoden för detta antagande har varit av kvalitativ karaktÀr, med djupintervjuer av 15 informanter. Urvalsgruppen Àr rektorer, lÀrare och elever av blandad Älder, etnicitet, kön och funktionsnedsÀttning.Resultatet har visat att mÀnskliga rÀttigheter inte förekommer konkret i undervisningen bland skolorna i SödertÀlje, dock Àr de ofta integrerad i undervisningen över lag. LÀrare upplever att resurserna Àr av bristfÀllig natur, vilket pÄverkar arbetet med att tillgodose gedigen utbildning.

Sammanfattning Den allt hÄrdare globala konkurrensen har pÄ senare Är tvingat företag att bli mer lean, ett begrepp som bland annat innefattar eliminering av icke vÀrdeskapande aktiviteter, bemyndigande av arbetsstyrkan och just-in-time-produktion. Det Àr inte bara stora internationella bolag som kÀnner av den ökade konkurrensen, utan Àven medelstora företag pÄverkas av vad som hÀnder pÄ ett internationellt plan. Det gÀller dÀrför att vara vÀl förberedd inför ökade hot frÄn omvÀrlden för att inte förlora marknadsandelar. MÄnga författare menar att ett lean-tÀnkande Àr det i sÀrklass bÀsta sÀttet att se pÄ och driva ett företag. Denna studie undersöker hur lÄngt anvÀndandet av lean har kommit i svenska medelstora tillverkningsföretag.

Syftet med denna uppsats Àr att granska hur ett företags arbete överensstÀmmer med lean service samt ge förslag pÄ hur verksamheten kan förÀndras för att bÀttre arbeta enligt lean. Detta görs inom ett begrÀnsat omrÄde av företagets serviceverksamhet, hantering och rutiner av nycklar. Studien utförs i ett företag i hiss och rulltrappsbranschen som arbetar med allt frÄn tillverkning och montering till underhÄll.Arbetet utförs genom intervjuer med anstÀllda med god spridning av befattning och arbetsuppgifter och observationsstudier av serviceverksamheten i aktuell organisation samt viss benchmarking med annan verksamhet som upplever samma problem.Studien visar att verksamheten har tillgÄng till en rad verktyg som enligt mÄnga definitioner karaktÀriseras som lean, men benÀmns internt till viss del under andra namn. Vidare kan det konstateras att dessa verktyg och rutiner inte implementerats till serviceverksamheten varför lean inte i dagslÀget anses tillÀmpas. Utav detta kan slutsatsen dras att det inte Àr tillrÀckligt att utarbeta och ha lean-verktyg tillgÀngliga för att lean ska tillÀmpas.

Intresset för uppsatsens Àmne vÀxte fram under författarens praktik pÄ SDF VÀstra Hisingens HR-kontor dÀr enhetscheferna visade tecken pÄ att ha otillrÀckliga kunskaper om det systematiska arbetsmiljöarbetet som de var ansvariga för.Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl det systematiska arbetsmiljöarbetet Àr implementerat hos enhetscheferna i SDF VÀstra Hisingen samt vilka faktorer som pÄverkade implementeringen mest. Syftet genererade frÄgestÀllningarna "Hur vÀl Àr det systematiska arbetsmiljöarbetet implementerat hos enhetscheferna i SDF VÀstra Hisingen?" och " Vilka faktorer pÄverkade denna implementering mest?"Teori: Inom implementeringsteorin fann författaren ett flertal olika faktorer som kan pÄverka hur vÀl ett projekt eller beslut blir implementerat eller inte. Av dessa anvÀndes totalt Ätta stycken faktorer för att kunna analysera hur vÀl det systematiska arbetsmiljöarbetet blev implementerat hos enhetscheferna och vilka som pÄverkade implementeringen mest. Metod: För att fÄ fram ovanstÄende anvÀndes en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkÀt (se Bilaga 1).

Problembakgrund:Trots att det idag Àr vÀlkÀnt att implementeringen av strategin Àr oerhört viktig lÀggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. DÄ det ej finns vedertagen teori inom Àmnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgÄngsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och fÄ mer förstÄelse för denna fas anser vi det intressant och nödvÀndigt att undersöka genomförandefasen.FrÄgestÀllning: Vilka Àr de kritiska framgÄngsfaktorerna för strategiimplementering inom LÀnsförsÀkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank?Syfte: Syftet Àr att beskriva och förstÄ kritiska framgÄngsfaktorer för strategiimplementeringen gÀllande tvÄ företag inom den finansiella sektorn.Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansÄgs ge en bra förutsÀttning för att fÄ relevant data i förhÄllande till frÄgestÀllningen. Vi har valt ett induktivt angreppssÀtt dÄ det inom omrÄdet strategiimplementering ej finns nÄgon vedertagen teori.Resultat: Inom de undersökta företagen fann vi olika mÄnga framgÄngsfaktorer.

Den offentliga sektorn har genom Ären genomgÄtt en hel del förÀndringar. Dessa förÀndringar har frÀmst skett inom omrÄdena för styrning och redovisning Det balanserade styrkortet Àr ett exempel pÄ ett flerdimensionellt styrverktyg som den offentliga sektorn sjÀlva tagit initiativ till att adoptera frÄn den privata sektorn. NÀr en verksamhet har beslutat att implementera det balanserade styrkortet ÄterstÄr att förankra det i organisationen. Just denna förankring kan visa sig vara problematisk dÄ implementeringsprocessen Àr av mycket komplex natur och krÀver en hel del entusiastiskt arbete frÄn bÄde de ansvariga och medarbetarna. Det finns inga standardlösningar för hur en verksamhet bör gÄ tillvÀga för att lyckas med implementeringen dÄ utfallet pÄ denna pÄverkas av en mÀngd olika faktorer.

Detta Àr en studie om Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal inför den kommande Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlÀnda invandrare som trÀder i kraft den 1 december 2010. Syftet Àr att ge en bakgrund till den nya lagen och att studera organisationen kring Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal i Malmö. Detta genomfördes genom en litteraturstudie samt intervjuer med framstÄende personer i försöksverksamheten pÄ Arbetsförmedlingen i Malmö. Teorier om implementering; uppifrÄn-och-ner samt nerifrÄn-och-upp och nyinstitutionell teori anvÀndes för analys. Försöksverksamheten med etableringssamtal kan ses genomföras för att sÀkerstÀlla en bra implementering utav den kommande lagen.