Mitt syfte med examensarbetet var att få fördjupade kunskaper om några lärares och rektorers syn på nivågruppering för elever i svårigheter med matematik. De frågeställningar jag använde mig av var; på vilket sätt anser några lärare och rektorer att nivågruppering kan gynna/missgynna elever i svårigheter med matematik?Vad anser dessa lärare och rektorer vara viktigt att tänka på som lärare vid nivågrupperad undervisning?Vilken syn på lärande uttrycks av de intervjuade lärarna och rektorerna?Jag använde mig av en kvalitativ fallstudie där jag genomförde fokusgruppsintervjuer. Resultatet av mitt arbete var att den skolan som använde sig av nivågruppering har ett annat perspektiv än de andra skolorna och rektorerna. Slutsatsen var att elever i svårigheter med matematik ansågs missgynnas av nivågruppering.

Regeringen menar genom prop. 2013/14:126 att bostadsbristen riskerar att försätta Sveriges internationella konkurrenskraft på efterkälken. Regeringen menar att detaljplaneprocessen är en orsak till detta då den är en flaskhals för byggandet. Lagändringarna som regeringen lägger fram genom prop. 2013/14:126 syftar enligt regeringen (prop 2013/14:126) att verka som lösningar på delar av de problem som regeringen menar orsakar bostadsbristen.

Enligt lag skall kommunala nämnder själva bedriva intern kontroll någon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta på att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en fastställd plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. Därför har vi studerat huruvida små och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi använt är datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frågeformulär.Resultatet av undersökningen är att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna är stora eller små. Det har också visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan är betydligt högre jämfört med små kommuner. I slutsatsen har vi presenterat några delförklaringar till varför stora kommuner i större utsträckning har en internkontrollplan..

Sveriges hamnnäring står för 85 procent av all import och export till och från Sverige genom landets över 50 kommersiella hamnar. Det övervägande kommunala ägandet av hamnarna medför att en nationell strategi för hamnarna saknas, även om försök har gjorts att utse strategiska hamnar genom en SOU-utredning. Syftet med uppsatsen är att beskriva investeringar, investeringsbeslut och godsflöden i ett urval av Sveriges hamnar. Vi avser att sedan koppla gjorda investeringar till eventuellt ökad godsmängd. Detta har undersökts genom intervjuer med beslutsfattare samt med statistiska beräkningsmetoder.

Under de senaste åren har antalet ombildningar ökat stadigt och sedan 1990 har 115 000 bostadsrättslägenheter tillkommit via ombildning. I takt med detta har även antalet bostadsföreningar ökat och idag är dessa den vanligaste kategorin köpare av bostadshyreshus i Sverige. Tidigare hindrade stopplagen de allmännyttiga bostadsbolagen att ombilda, men sedan denna lag upphörde i juli 2007 har ett större intresse för utförsäljning av det allmännyttiga bostadsbeståndet uppstått. Ombildning har varit ett mycket omdebatterat ämne under lång tid och åsikterna går isär angående fenomenet då den enskilde individen ser möjlighet till en ekonomisk vinst medan motståndare hävdar att ombildning leder till ökad segregation. Värdering inför ombildning är av central betydelse för en riktig uppskattning av priset för den aktuella fastigheten.

Under de senaste åren har det pågått en stundtals intensiv debatt, bland annat i läkartidningar, om B-vitaminförskrivningen till äldre. I Malmö gjordes en tvärsnittstudie 1996 och 2001-2002 vars syfte var att kontrollera näringsintaget hos äldre, boende på kommunala inrättningar. I studierna fann man att förskrivning av B-vitaminer hade ökat markant mellan de två olika insamlingstillfällena. 1996 supplementerades 10% av de äldre. 2001-2002 hade förskrivningen ökat till 39%.

The objective of this study was to examine how an IT department has been affected by the changes of increased local usage of IT, and how the usage have affected municipalities IT departments demands of IT support. In the study we explore how both the IT department and the IT support works by interviewing present and former employees at the local IT department. The current IT department have undergone a series of local changes over the last 20 years, the department has gone from only having internal users to getting the entire municipalitiy?s agencies of IT as users. It started with how the municipality began to dig down fiber optic cable in the middle of the 1990?s, and today has started to develop solutions as to how to meet the demands of future usage of IT.

Titel: Personal branding eller bekräftelsebehov? En studie av journalister på Twitter.Författare: Kristin EbersonUppdragsgivare: Ulrika HedmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Britt BörjessonSidantal: 49, inklusive alla delar.Syfte: Att kartlägga användningen av Twitter bland de journalister som lever ett "media life extreme", med personal branding som teoretisk utgångspunkt. Med detta menas de journalister som enligt Ulrika Hedman och Monica Djerf-Pierre (2013) går in under kategorin ?entusiaster?.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalysMaterial: Studien bygger på en analys av totalt 282 analysenheter, vilka har nalyserats i en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys.Analysenheterna i denna studie är tweets av ett urval journalister på Twitter.Resultat:Resultatet visar, i linje med tidigare studier, att journalister som lever på Twitter inte enbart är journalister. De blandar både privat och professionellt, återger andras material och hänvisar kontinuerligt till externa webbplatser.

Politikerna i kommunen är de som har ansvaret för hur äldre- och handikappomsorgen ser ut. Det är politikerna tillsammans med tjänstemännen som tar fram riktlinjer och rutiner som handläggarna ska arbeta efter. Forskning visar att riktlinjerna blir mer och mer styrande och klientens behov blir åsidosatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnad i hur kommunala riktlinjer styr olika handläggares bedömning. Hypotesen är att handikappkonsulenter styrs mindre av riktlinjer än biståndshandläggarna. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning bland 50 handläggare inom äldre- och handikappomsorgen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Resultatet visade att det finns en skillnad bland handläggarna, och handläggarna inom handikappomsorgen styrs mindre av riktlinjer, skillnaden är dock liten. .

Syftet med detta arbete är att undersöka, tolka och förstå hur lärare verksamma vid gymnasieskolor och i den kommunala vuxenutbildningen i Luleå kommun arbetar för att komma till rätta med elevers plagiering. Vi har undersökt detta genom att studera tidigare forskning på området samt utfört dels en enkätundersökning och dels kvalitativa intervjuer med lärare. Resultaten visade bland annat att en majoritet av informanterna anser att plagiering är ett växande problem, att de använder flera olika sätt för att stävja plagieringen samt att aktivt arbete med källkritik möjligen kan ha en avskräckande effekt på elever som kan tänka sig att plagiera. I slutet av uppsatsen lämnas förslag på fortsatt forskning inom ämnet, som bland annat skulle kunna belysa hur elevers arbetsuppgifter kan konstrueras för att minska risken för plagiering..

Uppsatsen fokuserar på beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation används som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger på den idémässiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike där man medvetet använt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsområden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, läst litteratur som Desvigne skrivit i ämnet samt kommunala dokument från Bordeaux. Användandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var långt ifrån självklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhållningsätten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar även möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

Internet har idag blivit allt vanligare, därför väljer företag att kommunicera på Internet med hjälp av webbplatser. Förut lockades besökarna till en webbplats oavsett hur utseendet eller funktionaliteten i webbplatsen var. Eftersom Internet då var en ny teknik, brydde användarna sig inte om webbplatsens utseende.Nu för tiden är Internet vanligt på grund av dess globala utsträckning och de möjligheter som finns. Detta medför att många använder sig av Internet nästan varje dag. Med anledning till att Internet blivit allt vanligare har mycket förändrats inom Internet och ses idag som något nytt.

Många webbgränssnitt idag misslyckas med att möta användarnas behov och blir därför bristfälliga gällande användarvänligheten. Detta leder till att användarna begår stora misstag och anstränger sig vid användningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett gränssnitt spelar en stor roll i hur användarna förstår sig på och tolkar ett gränssnitt då de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till användarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och användbarhet i ett gränssnitt underlättar användarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Antalet besökare på svenska kommuners webbsajter bestod år 2005 av drygt 60 procent av internetanvändarna i Sverige. Sedan dess har användandarna ökat precis som medellivslängden i Sverige också har ökat, under 2013 översteg medellivslängden 80 år för första gången hos män. Med en högre ålder ökar risken för olika funktionshinder och idag är det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i åtanke.Idag erbjuder så gott som alla svenska kommuner e-tjänster där medborgarna kan utföra sina ärenden på ett enklare, snabbare och självständigt sätt när de själva vill. Flera kommunsajter har både hög och bred tillgänglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgängligheten markant på en kommuns startsida från den tillgänglighet som man finner på den del av webbplatsen som innehåller kommunens e-tjänster.