Uppsatsen har ett undersökande syfte där tillämpningen av ?Lagen om offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader? (LOU, 2007:1091) och ?Lagen om offentlig upphandling inom området vatten, energi, transporter och posttjänster? (LUF 2007:1092) undersöks med utgångspunkt i en decentraliserad kommunal organisation. Syftet med uppsatsen är att undersöka om regelverkets utformning och tillämpning påverkar kommunerna i en riktning mot ett ökat tjänstemannainflytande under upphandlingsprocessen. Maktförhållandet mellan tjänstemännen och lokalpolitikerna under upphandlingsprocessen är det förhållande som särskilt undersöks. Detta för att kunna förstå hur den moderna kommunala organisationen har kommit att utvecklas, i en tid då allt fler kommunala förvaltningsområden upphandlas.

Examensarbetets syfte har varit att försöka ge klarhet i vilka verksamheter som ger de största bidragen av tungmetaller (främst bly och kadmium) till Örebros avloppsreningsverk Skebäcksverket. Arbetet syftade också till att ge förslag till fortsatta arbeten för att finna verksamheter som bidrar med tungmetaller till reningsverket. Det var främst de anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheternas bidrag som låg i fokus. Bidraget ifrån hushåll, tillskottsvatten och icke tillståndspliktiga verksamheter kom i andra hand. Anledningen till examensarbetet är att slammet producerat i Skebäcksverket innehåller höga halter av bly och kadmium.

Denna undersökning utfördes på Halmstads kommuns hemvårdsförvaltning och fokuserade på hur olika yrkesgrupper arbetade genom samverkan med varandra. Vi fann av intresse att ta reda på hur sjuksköterskorna upplever att samverkan fungerar tillsammans med hemtjänstpersonalen och vilken påverkan den egna professionen och tillit har i samverkan.Syftet med undersökningen var att genom sjuksköterskornas berättelser skildra deras upplevelser av samverkan med övrig personal inom hemtjänsten. Med hjälp av organisatoriska teorier och centrala begrepp som profession, makt och tillit har vi analyserat och tolkat deras upplevelser och därmed skapat en förståelse av samverkan mellan hemsjukvården och hemtjänsten. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom observationer och semistrukturerade personliga intervjuer med åtta kommunalt anställda sjuksköterskor. Resultatet visade att de kommunala sjuksköterskorna har en delad uppfattning kring samverkan och hur samverkan figurerar på olika nivåer.

Kommunala bolag är idag en vanlig form för kommunal verksamhet av något slag. Syfte med denna studie är att visa på om balanserat styrkort är en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för näringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det säga om modellen är applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska även tala om vad fördelarna är för ett kommunalt bolag, jämfört med en modell där endast ett antal nyckeltal mäts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsätt, där ny kunskap kräver tolkning.

I takt med att handeln med utvecklingsländerna ökat har omvärlden samtidigt fått upp ögonen för bolagens etiska agerande. Globala företag har fått ett inflytande jämförbart med hela nationer. Vi har gjort en kartläggning av företag på Stockholmsbörsen för att ta reda på hur utbrett det är bland svenska verksamheter att ha en CSR policy. Resultatet visar att övervägande del av företagen inte har en CSR policy och att existerande policys inte är specielt väl implementerade i företagen. En trend vi uppmärksammat är att företagen på börsens A-lista i hög grad har en CSR policy medan bolagen på O-listan i liten omfattning har en policy.

Den här uppsatsen tar upp hur man kan förstå mångfald i kommunala skolkök. Köken jag valde ut finns i en kommun i Sverige. Metoden som jag använde var semistrukturerad intervju och som analysverktyg användes hermeneutik. Teorin jag använda var socialt lärande av Albert Banduras (Crain, 2005) och även situerat lärande av Lave och Wenger (1994). I bearbetningen av den insamlade intervjudatan transkriberade jag intervjuerna för att sedan tematisera de olika bitarna av data jag fann.

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det är viktigt att belysa en grupp som är i majoritet inom ledarskap i kommunal vård- och omsorgssektor och hur denna förhåller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri är inhämtad från fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

Det bostadsområde som man är född och uppväxt i påverkar den människa som man är idag. Inte minst är detta viktigt när man är ungdom och ens identitet skapas av de platser man dagligen befinner sig på och de människor man möter. I detta examensarbete har jag valt att undersöka hur ungdomar upplever sin uppväxt på Mörnegård, hur de upplever utbudet av mötesplatser i området samt vilken syn de har på de kommunala insatser som görs i området. Jag har valt att genomföra två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 10 ungdomar från Mörnegård, samt använt mig av tidigare forskning som behandlar mina frågeställningar, för att analysera materialet och få fram resultat. De resultat som jag har funnit är att de intervjuade ungdomarna ofta framställer en positiv och romantiserande bild av sitt område, i motreaktion till vad som skrivs om området i media. Ungdomarnas mötesplatser är främst Mörnegårdstorget och Mörnegårds fritidsgård men även trappuppgångar, platser som ungdomarna har tilldelat mening.

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger i I Ur och Skur verksamheter ser på lärande samt vilka lärandemiljöer de använder sig av. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade pedagoger. I vår studie deltog två I Ur och Skur förskolor och två I Ur och Skur skolor och vårt resultat visade att alla verksamheter använder sig av både inomhusmiljön och utomhusmiljön som lärandemiljöer. De arbetar med utomhuspedagogik, tematiskt utifrån barnens intresse. Skolorna arbetar med upplevelsebaserad inlärning där alla sinnena aktiveras.

Kommunala bolag är idag en vanlig form för kommunal verksamhet av något slag. Syfte med denna studie är att visa på om balanserat styrkort är en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för näringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det säga om modellen är applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska även tala om vad fördelarna är för ett kommunalt bolag, jämfört med en modell där endast ett antal nyckeltal mäts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsätt, där ny kunskap kräver tolkning. Det vetenskapliga angreppssättet har en abduktiv ansats.

De kommunala bostadsfastighetsaktiebolagen har haft en fördel jämtemot de privata bostadsfastighetsbolagen när det kommer till risker och konkurrens där stora skillnader har varit tillgången samt kostnaderna för finansiering. För att verka för en mer konkurrensneutral marknad genomfördes en omreglering som implementerades genom en ny lag 2011. Lagen 2010:879 om kommunala bostadsaktiebolag åsidosatte det tidigare förbudet mot vinstdrivande verksamhet och inverkade konkurrensneutraliserande vad gäller bland annat de kommunala bolagens möjligheter till förmånlig finansiering. Utifrån förändringarna antas följande problemformulering:Har omregleringen 2011, genom lagen 2010:879 om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, lett till en förändring av de kommunala bolagens kapitalstruktur?Givet problemformuleringen kommer studien att undersöka två teorier som utvecklats genom Modigliani-Miller, vilka är trade-off teorin samt pecking order teorin.

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet är intressant eftersom det idag är vanligt i de flesta av Sveriges län att kommunerna använder sig av konsulter. Studiens syfte är att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet.

Ronneby kommun har år 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mål den sätter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar på om denna nyantagna profil och vad den står för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jämföras med fallstudiernas åtgärder. På så sätt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och därmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spår i planeringen.

Den 1 januari 2010 infördes den så kallade konfliktlösningsregeln i Konkurrenslagen (2008:579) 3 kap. 27 § som syftar till att hantera situationen när saten, en kommun eller ett landsting konkurrerar med privata aktörer. Enligt regeln får staten, en kommun eller ett landsting förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden. Ett sådant förbud får även meddelas om förfarandet hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten av sådan konkurrens. Kommuner och landsting kan, under samma förutsättningar som ovan, även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet om själva verksamheten anses ha denna effekt.

Uppsatsen redovisar en studie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur påverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriärer som påverkar tillgänglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen är att söka svar på vilka attityder och föreställningar som finns i verksamheter som ingår i servicebranschen och på vad sätt särskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med någon form av funktionshinder. Avsikten är även att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan på materiella och immateriella barriärer som bidrar till att minska tillgängligheten. Syftet är således att undersöka särskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhållande till begreppen tillgänglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt präglad metod använts med intervjuer och frågeformulär.