Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer.

Syftet med detta arbete är att studera inställningen till tävlingsmomentet på idrottslektionerna bland pojkar och flickor i årskurs 8. Frågeställningarna är följande: -          Finns det några likheter mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun?-          Finns det några skillnader mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun? För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning bland elever i årskurs 8 på två skolor i Jönköpings kommun. Studien omfattade 89 pojkar och flickor. Resultatet av enkäterna sammanställdes med hjälp av ett Two-Sample Kolmogorov-Smirnov test med variabeln kön.

Syftet med studien är att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker på två svenska skolor i Thailand och på Sofia Distans. Vilket går att utläsa från frågeställningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning på plats på de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap på plats på de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehållet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frågorna. Intervjuerna utfördes med två rektorer och två pedagoger på tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som är godkända av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrån läroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna måste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Denna uppsats undersöker hur värdegrunden i grundskolans primära nationella styrdokument, Läroplan för de obligatoriska skolformerna (Lpo 94), genomföres i skolverksamheten. Studien är en jämförelse men även en kartläggning av genomförandet gentemot styrdokumentet avseende tre olika kommuner av olika storlek, och syftet med detta är att se om man kan upptäcka skillnader i genomförandet. Dessa eventuella skillnader undersöks på tre olika nivåer i den kommunala skolhierarkin: politikernivån (i form av utbildningsplaner och liknande), tjänstemannanivån (rektorer) och genomförarnivån (lärare). Undersökningen av hur de nationella beslutsfattarna vill att genomförandet ska gå till har gjorts genom textanalys av de kommentarer, förarbeten och utvärderingar som gjorts från beslutsfattarna. Därefter har värdegrunden bearbetats till tre kategorier (kallade Allas lika värde, Demokrati och Etik) vilka kan undersökas.

Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt.

Denna studie har vi gjort för att beskriva och ge en förståelse för elevens lärande i skriv- och läsprocessen med datorn som verktyg. Bakgrunden bygger till stor del på tidigare forskning om olika aspekter kring läs- och skrivinlärning. Vi belyser även datorns betydelse i klassrummet och olika läs- och skrivinlärningsmetoder där metoden ?Att skriva sig till läsning? har en central del. Undersökningen genomfördes på fyra skolor i Piteå kommun som ingår i CMiT:s projekt ?Att skriva sig till läsning?.

Individuella programmet är ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte läser något av de nationella programmen. Syftet med vår studie är att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in på något av gymnasieskolans nationella program. För att få svar på syftet kommer kulturen på utvald skola att belysas, vilken påverkan har denna på elevernas skolgång? Vi vill även undersöka hur eleverna upplever sin skolgång på den studerade skolan, samt jämföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat på. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig själva som avvikare på grund av individuella svårigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig själv på skolan i fråga, samt tidigare skolor de studerat på.

Arbetet för ett mer jämställt samhälle, och hur detta kan uppnås genom den fysiska planeringen, är högst intressant och ett ständigt aktuellt ämne att debattera. Det har tidigare påvisats att behandlingen av jämställdhet i den kommunala översiktsplanen är milt uttryckt, otillfredsställande. Frågan är om det fortfarande finns tendenser att arbetet för ett ökat jämställt samhälle inte behandlas på ett tillfredsställande sätt i den översiktliga planeringen, eller om detta är något kommunerna i landet har ändrat på? Syftet med detta kandidatarbete är inte att explicit svara på dessa ovanstående frågor, utan ligger i att finna ett antal ?analysverktyg? för att undersöka hur ett urval av översiktsplaner behandlar jämställdhet. Kunskap om genus och människors vardagsliv är viktiga aspekter i arbetet mot ett ökat jämställt samhälle.

Svenskämnet ingår i alla ämnen i skolan, därför är det viktigt för eleverna att tillägna sig grundläggande kunskaper för att kunna klara övriga ämnen. Genom djupintervjuer ger fyra institutionsplacerade elever och deras svensklärare i Kommunala skolor sin syn på vad det är som gått fel och varför de misslyckades med att uppnå kunskapsmålen i svenska för grundskolans skolår 8 och/eller 9. Lärarna menade att eleverna antingen var tysta, utagerade, inte tog ansvar, var svaga kunskapsmässigt, saknade studiemotivation och koncentration och att de därför inte gjorde vad som förväntades av dem. Eleverna däremot sa att det var undervisningen som var tråkig, att lärarna inte var bra på att lära ut, uppgifterna var antingen för svåra, lätta eller enformiga. Enligt lärarna hade eleverna relationsproblem med andra elever och lärare kring sättet de uppförde sig i skolan. Det fanns även konflikter mellan dessa grupper och mobbing mellan elever som ledde till skolk.

Det finns mycket forskning som tyder på att nätverk är betydelsefullt på arbetsmarknaden. Forskningen har hittills fokuserat på de arbetssökande och vilken betydelse deras sociala nätverk har för att få ett jobb. I vår studie fokuserar vi däremot på de som sitter på ?andra sidan?. Uppsatsens fokus är de arbetsrelaterade nätverken hos fem kommunala jobbcoacher.

Detta examensarbete är en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kåkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet är att undersöka matematiklärares medvetenhet om sitt matematiska språk och lärarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska språket för elevernas lärande. Betydelsen av det matematiska språket är inskrivet i både svenska och syd-afrikanska läroplaner för matematik på gymnasiet. Tolv lärare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska språket är viktigt för elevernas lärande. Resultaten visar att alla intervjuade lärare är medvetna om sitt matematiska språk men även att lärare väljer att använda sig av det matmatiska språket på olika sätt.

Förstudiens syfte var att kartlägga användarbehov kring ROE inom svenska Marinen och ta fram stöd och hjälpmedel för att underlätta ROE-arbetet. I kartläggningen medverkade personal från olika staber, förband och skolor inom Försvarsmakten. Flertalet deltog sedan också i det iterativa utvecklingsarbetet. Tre användargrupper urskiljdes; Stabs- och fartygspersonal samt personal under utbildning. Några av de svårigheter som identifierades; Tolkningsskiljaktigheter mellan stabs- och fartygspersonal.

SyfteIdag är det få barn som når upp till de fysiska aktivitetsrekommendationerna och detta är det huvudsakliga motivet till att studien genomförs. Syftet med denna studie var att undersöka elevers fysiska aktivitet under raster på skolor med varierande utformning på skolgården.MetodFör att besvara syftet valdes en kvantitativ metod med accelerometrar, samt en klassificering av skolgårdar genom observationer. Även enkäter har använts som datainsamlingsmetod. Eleverna bar accelerometrar under en dag och data samlades in under två raster. Skolgårdarna klassificerades utifrån fyra olika komponenter som definierats som stimulerande komponenter i den tidigare forskningen: tillgängligheten av olika faciliteter, lekutrustning/löst material,målade markeringar samt tillgängligheten och antalet utrymmen.

Den här studien har som syfte att belysa valet av skola utifrån ett föräldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med föräldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tänkt angående valet.Studien är genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer på en fristående skola. Valet av skola bygger på att denna skola är nystartad och därmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde även skolan eftersom den inte har någon religiös profil. En sådan profil skulle inte vara relevant för vår studie på grund av att det då ligger religiösa värderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka.Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssättet på skolan.

SammandragUnder vintern 2005 fick vi en förfrågan om vi ville åta oss uppdraget att förbättra Ovanåkers kommuns årsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra ämne för en C-uppsats. Vi insåg dock rätt snart att en mall inte är lämplig för en årsredovisning eftersom det låser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istället att årsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen.Vårt primära syfte, att skapa en ökad förståelse för vikten av kommunala årsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar på de problemställningar vi har formulerat. En problemställning var att definiera ?målgrupp? och ?förbättra?.