Bakgrund: Idag behövs det fler hyresrätter för att möta efterfrågan på marknaden.Bostadsbristen grundas i en för låg hyresrättsproduktion med höga kostnader och enständig befolkningstillväxt. Bristen leder till att människor behöver ta både andra- ochtredjehandskontrakt som bidrar till en ökad svart marknad med höga hyror. Mångamänniskor är på grund av olika sociala och ekonomiska förutsättningar hindrade från attäga sin fastighet och alternativet är att bo i hyresrätt. 135 Svenska kommuner uppger idagatt det finns brist på bostäder i deras områden och det är en ökning sedan 1990-talet. Detkommer att behövas 50 000 nya lägenheter i 16 år framåt för att få bukt med bristen påbostäder.

Ungefär en tredjedel av maten som produceras i världen slängs. I Sverige slängs över 1,2 miljoner ton mat varje år. En stor del av det är så kallat matsvinn, onödigt matavfall som skulle kunna använts om den hanterats annorlunda. Matsvinn påverkar miljön och samhällsekonomin med förluster genom hela livsmedelskedjan och genom den avfallshantering matsvinnet ger upphov till. Matavfall kan användas för produktion av biogas, kompost och värme men det är bättre att reducera produktionen än att återanvända eller omvandla produkten. Svenska skolkök slänger runt 30 000 ton mat varje år, varav drygt hälften beräknas vara matsvinn.

Uppsatsens syfte är att bidra till ökad förståelse för vilken betydelse budget- och fördelningsmodeller ? dels Malmö stads gemensamma behovsbudgeteringssystem, dels de stadsdelsspecifika anslags- respektive prestationsfördelningarna ? har för den kommunala verksamheten. Uppsatsen är en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och enkäter. Utgångspunkt är teorier om budgeteringens syfte och dess roll i kommuner, olika kommunala budgeteringssystem i allmänhet och behovsbudgetering i synnerhet samt betydelsen av väktar- och förkämperollerna i budgetprocessen.

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt skolorna använder målstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mätbara och utvärderingsbara mål. Metod: Studien genomfördes vid två skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i Nättraby och Svettpärlan som är en fristående skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer från skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes även en enkätundersökning bland de anställda på respektive skola. Slutsatser: Vår studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade målstyrning i sin verksamhet. Vår bedömning är att ledningen på skolan har den kunskap som krävs för att få målstyrningen att fungera men då personalen inte alltid är med att sätta målen kan det brista vid implementeringen.

Den här uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanställningar inom den kommunala verksamheten påverkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har använts på ett material bestående av Sveriges samtliga kommuner mellan åren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanställda med tio procentenheter beräknas sänka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvånare och år. Modellerna är signifikanta även när de kontrolleras för autokorrelation och relativt hårda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.Även deltidsanställningarnas inverkan på kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svårigheterna att mäta kvalitet, tyder resultaten på att en minskning av andelen deltidsanställningar förväntas förbättra kvaliteten.Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanställda möjlighet till heltidsanställning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försämra verksamhetens kvalitet.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.

Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gånger mer stöd än andra kommuner. Uppsatsen baseras på den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan påverka att personer med funktionshinder får det stöd som de har rätt till.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen där två aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv på riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig åt för att få förståelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrån deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift är att se till att tågen kommer i tid, transporter sker så säkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bästa möjliga samhällsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut järnvägen från enkelspårig till dubbelspårig. Detta är en av de största utmaningarna i Varbergs kommun där den kommunala och den statliga planeringen måste gå hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns också stor möjlighet till samhällsekonomisk lönsamhet.

Detta arbete handlar om hur förberedda rektorer i en utvald kommun anser att deras skolor är, inför det att lagen om individuella utvecklingsplaner (IUP) träder i kraft den 1 januari 2006. Vår undersökning har omfattat intervjuer med nio rektorer och en ut-bildningschef. Intervjusvaren visar att skolorna befinner sig i tre skilda faser något som visar hur olika förberedda skolorna är inför den nya lagen om IUP. Slutsatsen vi har kunnat dra av vårt undersökningsmaterial är bland annat att en av nio grundskolor i den undersökta kommunen har implementerat IUP. Två andra sko-lor har använt sig av IUP-material i något eller några utvalda skolår.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur lärare behandlar momentet hälsa och livsstil i ämnet idrott och hälsa.Hur undervisas hälsa och livsstil av lärare i idrott och hälsa?Hur bedömer lärare i idrott och hälsa elevernas kunskaper i hälsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolans senare år på fyra olika Kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstämmighet råder kring innehållet i undervisningen bland de lärare i studien som behandlar hälsa och livsstil i ämnet, men stor del av det centrala innehållet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehållet i hälsa och livsstil inte får utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast på ett fåtal punkter. Bedömningen som är kopplad till det som undervisas i hälsa och livsstil är relevant, dock bedöms även andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fått insikt i att momentet hälsa och livsstil bör få större plats i ämnet idrott och hälsa än vad den nu har.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ett specifikt arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan använda skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skolträdgård som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att använda sig av skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skolträdgården? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i någon form arbetar med en skolträdgård i sin undervisning och dels en kvantitativ enkät ställd till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen består av fem pedagoger som arbetar på tre olika Kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan åldrarna 6 ? 12 år.

Vårt arbete Att arbeta mot mobbning, en jämförelse av två skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jämföra två skolors arbete mot mobbning och ta reda på hur personalen upplever och tänker kring detta. Undersökningen bygger på intervjuer med sex personer på två olika skolor, för att få en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och biträdande rektor, två pedagoger och elevvårdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jämfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de använder sig utav.

Syftet med denna studie är att undersöka de åsikter som finns hos dagens lärare vad gäller grammatik och språkriktighet inom svensk-ämnet på de svenska gymnasieskolorna. Inför detta kvalitativa arbete intervjuades fyra gymnasielärare från två olika skolor, där de fick svara fritt på ett antal frågor. Det resultat som framkom från denna undersökning är att det på dessa skolor inte läggs mycket vikt på grammatik i undervisningen och att man inte har regelrätta grammatiklektioner längre. Informanterna uttrycker en medvetenhet om att ungdomarnas förkunskaper från grundskolan har försvagats. Alla är de överens om att elevernas användning av språket är det som mest hjälper dem att utvecklas och det är detta som fokuseras i deras undervisning. .

Under och efter flodvågskatastrofen i Asien 2004 stod det klart att det svenska beredskapsarbetet hade brister i både planering och förmåga. Skolverket fann år 2006 att det finns skolor där personalen inte är medveten om att en beredskapsplan finns, även om den generellt sågs som viktig. En genomförbar beredskapsplan är viktig för att personal ska ha mental beredskap inför en kris. Det råder brist på undersökningar om beredskapsplanering inom representativa institutioner. Av denna anledning har jag under 2011 genomfört en fallstudie av hur Bodens kommuns Barn ? och ungdoms förvaltning framställer en beredskapsplan.

Syftet med denna  studie  är  att undersöka  i vilken utsträckning barns  fysiska  aktivitet under skoltid  uppfylls  gentemot  dagens  hälsorekommendationer. Metoden  som  användes  var  av kvantitativ  ansats  genom  studie  med  stegräknare  och  observation.  Huvudinstrumentet  för studien  var  stegräknare  vilket  burits  av  eleverna  under  en  skoldag. Undersökningsgruppen utgjordes av totalt 74 elever, varav 36 stycken var pojkar och 38 stycken var flickor i klass 4 på fyra skolor i södra Sverige. Resultatet påvisar att pojkarna rör sig mellan 47- 50 % av vad de  borde  medan  flickor  uppnår  33-  36  %  fysisk  aktivitet  av  vad  de  borde  enligt rekommendationer.