Politiker har sedan många år tillbaka satsat pengar inom området IT och undervisning, trots att det från skolans sida inte funnits något egentligt krav på detta eller efterfrågan för detta. Det har därför varit intressant att undersöka pedagogernas syn på IT i undervisningen. Studien, som har hämtat inspiration från fenomenologins idéer, har genomförts med hjälp av intervjuer på skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom två typer av urval. Dels har ett subjektivt urval använts på de skolor där lärarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebär att informanterna blivit slumpmässigt utvalda inom bestämda ramar, använts på de övriga skolorna.

Detta examensarbete handlar om åtta pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan. Vi har med hjälp av intervjuer tagit del av pedagogernas tankar kring synliggörandet av matematiken i verksamheten, samt undersökt huruvida deras profilering har förändrat deras förhållningssätt till matematik. Undersökningen är gjord på fyra olika förskolor. Två Reggio Emilia- inspirerade förskolor och två kommunala förskolor. Resultatet visar att dessa pedagoger har ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande och att de ser vikten av matematik i förskolan.

BAKGRUND:Tiderna och samhället förändras hela tiden och på så vis också historien. Historia är inteenbart sådant som hör till det förflutna, utan också det som sker runtomkring oss just nu ochpåverkar dessutom vad som kommer att ske i framtiden. Sambanden mellan dåtid, nutid ochframtid gör sig gällande i begreppet historiemedvetande. Det begreppet belyser vi i vårundersökning om svensk historieundervisning. Begreppet får enligt svensk och nordiskforskning kring historiedidaktik och historieundervisning allt mer plats ihistorieundervisningen i svenska skolor.

Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna.

It is extremely important that the construction of the environment where children and youngsters spend the majority of their days supports the progress of their mentality. That is why I in this study will investigate what a certain amount of teachers consider of the interplay between learning and environment and how they thought a satisfactory environment structure eras of learning and also what the teachers consider to be missing at this point.The schools where I gathered my material are located in Thailand but they use the Swedish curriculum as a starting point and the students at these schools are mostly Swedish speaking.An important element that I came across was the impact of the surrounding on how to shape and use the environment as a tool in the teaching. Thailand?s climate is different than the Swedish climate; I want to investigate if that has any effect in the teaching.The educational environment in schools includes not only the classrooms but also every other space closely connected. Earlier scientific research as well as those people that I used as objects for interviews agrees regarding the fact that a suitable and stimulating environment are one of the most impact on how well children learn.

Denna komparativa studie gick ut på att undersöka vilket stöd som tre skolor kan ge till elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Studien gjordes genom att med hjälp av semistrukturerade intervjuer, intervjua rektor och speciallärare på tre skolor och sedan sammanställa resultatet för att kunna göra en jämförelse mellan dem. Resultatet visade att det fanns en del skillnader mellan skolorna men även inom skolorna fanns det meningsskiljaktigheter. Vad dessa skillnader beror på var svårare att se men jag har gjort antaganden som grundar sig på till exempel elevsammansättningen, föräldrainflytande och skolans arbetssätt..

Konflikthantering i två grundskolor:Om pedagogers arbetsmetoder inom konflikthantering på två skolor i MellansverigeSyftet är att ta reda på vilka arbetsmetoder som tolv pedagoger på två skolor i mellansverige använder sig av då det uppstår konflikter mellan barn. Vi har genomfört enkätundersökningar och intervjuer för att komma fram till resultatet. Syftet är också att ta reda på om pedagogernas arbetsmetoder står i samklang med litteraturen. Resultatet av vår undersökning visar att de metoder som pedagogerna använder sig av är ihop plockade av de metoder som vi redogör för i litteraturen. Den gemensamma stommen i samtliga pedagogers konflikthanteringsmetoder är samtal och kommunikation..

Timtilldelningen för idrottsämnet har sedan mitten på 1900-talet bara minskat. Detta kan tyckas vara märkligt i en tid då vi rör oss allt mindre än någonsin tidigare. Trots en ökad kunskap om rörelsens betydelse för hälsa och välbefinnande tycks allt fler bli fysiskt inaktiva. Som en del i lösningen på detta utfärdade regering 2003 en tillskrivning i läroplanen. Tillägget innebar att alla skolor ska erbjuda samtliga elever möjlighet till daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns på nationell- kommunal- ochskolnivå. Det är kommunen som ansvarar att upprätthålla målen som står skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet är att studera texterna som styr skolan, specifiktförändringen av begreppet elev. Studien fokuserar på eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som används är textanalys med tvåinriktningar, innehållsanalys och diskursanalys.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever ´med annat modersmål än svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lärare so, undervisar i matematik och modersmål och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklärare på tre skolor.Resultatet visar att det som lärarna gemensamt såg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmål än svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition än den som finns i svenska skolor..

The number of young people that graduate from upper secondary education has decreased while a growing number of young people are in an outside position in the sense that they neither work or study or have any other known occupation. In addition to this the labour market has gone trough changes, which has brought difficulties for some groups to establish themselves on to the labour market. One of the groups that have been affected by this is the young people. As an answer to the increasing number of young people in an outside position, a new law was introduced on the 1st of July 2005. The law is called (kommunala uppföljningsansvaret) and it stands for the municipality's responsibility to follow up on young people between the age of 16-19 years that is not enrolled in any upper secondary school and that does not have any other known occupation.The purpose of this essay has been to examine how the responsible administrations in Helsingborgs municipality view their responsibility to follow up young people between the ages of 16-19 years and the practical application of the law, and also if they can see any risks with not following up on young people in that age span.

Föreliggande studie handlar om stödinsatser och studieavbrott ur studieavbrytares perspektiv. Syftet har varit att undersöka om de deltagande ungdomarna upplevde att de fick stöd under gymnasietiden i ett försök att förstå varför studieavbrott ändå sker. Avsikten har vidare varit att beskriva och reflektera över ungdomarnas erfarenheter med förhoppning om att det skall vara till nytta för framtida förebyggande arbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och har inspirerats av tidigare forskning om studieavbrott, stödinsatser samt karriärutvecklingsteorier. Avsikten med intervjuundersökningen har varit att studera studieavbrytarnas skolgång under grund- och gymnasietiden för att få en förståelse för vilket stöd studieavbrytarna upplever att de fått eller hade önskat att de fick medan de ännu befann sig i skolan. Resultatet visar att studieavbrytarna bär på olika erfarenheter av skolgången och att tillgången på socialt och pedagogiskt stöd varit bristfällig.

Syftet med skollagstiftningens regler om kränkande behandling är att alla som arbetar inom skolverksamheten ska motverka sådana uppträdanden så att de upphör på våra skolor. Ingen ska bli utsatt för någon form av kränkande behandling i skolan och därför ska en nolltolerans råda. Detta syfte har dock inte fått genomslag i praktiken, då kränkningar fortfarande utgör ett stort problem på våra skolor. Frågan är vad detta beror på och vilken möjlighet som finns till genomslag för det i lagstiftningen uppställda syftet/ändamålet, vilket är vad denna uppsats bland annat syftar till att klargöra. Genom en bred syn på rättskällorna undersöks den närmare innebörden av skollagens krav för det förebyggande och åtgärdande arbetet mot kränkande behandling, elever emellan.

Finns det någonting att vinna på att lämna skolan ett par år mellan gymnasiet och det att en högskoleutbildning påbörjas och finns det något värde i de erfarenheter en student eventuellt har från livet utanför skolan? Ser studenter och lärare inom musiklärarutbildningen någon nytta med dessa värden och ser även rektorer inom den kommunala kultur- och musikskolan att dessa värden har någon betydelse? Jag har i denna undersökning valt att intervjua aktörer inom musikhögskolan och den kommunala musik och kulturskolan för att ta reda på hur de ser på värdet av tidigare erfarenheter. Det resultat som jag slutligen kommit fram till visar att detta ämne är komplext och det är svårt att ge ett riktigt svar efter en undersökning som löper över enbart ett halvår. Dock visar de intervjuades svar att det är viktigt att dessa frågor diskuteras eftersom de flesta är överens om att det finns värden i tidigare erfarenheter..

Flyktingmottagande är en viktig och högst aktuell fråga idag. Flyktingströmmarna till Sverige ökar då oron i andra länder ökar. Detta leder till att frågor uppstår kring mottagandet och de effekter detta skapar. I Sverige förhandlar Länsstyrelserna på uppdrag av staten med kommunerna om hur många flyktingar respektive kommun ska ta emot. I dessa förhandlingar uppstår frågor kring effekterna av mottagandet och vissa frågor är svåra, om inte omöjliga att besvara. Frågan kring vilka ekonomiska nettoeffekter flyktingmottagandet skapar kunde inte länsstyrelserna besvara.