Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella intressekonflikter mellan lärare i Kommunala skolor och föräldrar till elever. Vilka strategier det finns för att lösa dem, om det finns ett klassperspektiv i detta och hur dessa intressekonflikter inverkar på lärarnas upplevda auktoritet. Uppsatsen har tre huvudsakliga teoretiska utgångspunkter: nyinstitutionell organisationsteori, Rehnmans intressentmodell och Bourdieus teorier kring fält och klassreproduktion. Undersökningens design är deduktivt kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet av skolor och lärare är teoretiskt grundat och sex lärare från fyra olika skolor intervjuas.

I min studie har jag undersökt hur strömmande media (video) används på Umeå kommuns webbsida. Dessutom har jag analyserat och jämfört hur sex kommuner i Sverige använder rörliga bilder på sina kommunala hemsidor. De sex kommuner som jag har valt att studera har som gemensamt drag att samtliga sänder respektive kommunfullmäktige live med hjälp av strömmande video. Slutligen diskuterar jag orsaken till att kommunala hemsidor använder strömmande media i liten skala och drar några slutsatser som relaterar möjligheter och hinder i användning av strömmande media på kommunala hemsidor..

Syftet med vårt arbete var att studera de allmänna skolornas och de specifika Montessoriskolornas klassrumsmiljö och deras upplägg av läsinlärning. Valet av studieområde är grundat på att klassrumsmiljön har betydelse för läsinlärning. Vi ville ta reda på om det fanns några likheter eller skillnader dem emellan och vad eventuella mätningar av deras resultat visade. Vår undersökning är baserad på observationer som vi gjort i två klasser i allmänna skolor, vilka är de som utgör huvuddelen av skolor i Sverige (även kända som Kommunala skolor), och två klasser i den specialiserade friskolan av Montessorimodell. Under våra observationer kunde vi konstatera att den allmänna och den specificerade pedagogiken har närmat sig varandra: båda lägger stor vikt vid att ha barnet i centrum.

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles Kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles Kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns någon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartäta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. Frågeställningar som söktes svar på var om kön, ålder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter påverkar huruvida lärare väljer att använda samundervisning eller könssegregerad undervisning.MetodBakgrunden till uppsatsen är en litteraturstudie där sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera på att hitta svar på frågeställningarna för att sedan kunna jämföra dessa med vår egen studie.Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslärare på kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lärare från fyra invandrartäta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor där naturupplevelsen står i fokus och tävlingsmomenten är svaga. Undersökningen syftade också till att hitta eventuella faktorer som påverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans år 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra ämnen?MetodFör att få en så klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lärare från olika skolor har deltagit i studien.

Syfte Beskriva vad som menas med marknadsföring inom skolan och hur denna tillämpas. Vidare kommer vi att studera om det finns marknadsföringsmässiga skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan.MetodVi använder oss av kvalitativ metod för att skapa förståelse för de studerande frågeställningarna. Vi har använt oss av intervjuer med rektorer på en kommunal skola, friskola och en skolområdeschef . SlutsatsDen kommunala och den fristående skolan skiljer sig inte nämnvärt, skolorna använder sig av traditionell marknadsföring, som foldrar, information via Internet, utskick till potentiella kunder. Skillnaden är att friskolorna använder sig av en mer frekvent marknadsföring än vad den kommunala skolan gör.

Följande studie har till syfte att undersöka hur lärarrekryteringsarbetet på kommunala ochfristående gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige går till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lärare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begåvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter väger in i beslutet omanställning. Sex rektorer från sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre friståendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorier.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet är stor. En kommun kan bestå av en mängd olika nämnder, bolag och styrelser och alla är föremål för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen på uppdraget innebär att inte allt som sker i kommunen kan granskas och därför krävs det prioriteringar från den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Syftet med detta arbete är att få en fördjupad förståelse av elevers syn på skola och utbildning på en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger på 8 stycken intervjuer med elever från en femteklass på en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat på ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgår det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem på skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att både lärare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra på skolan.

Vi har förvånats över att inte ha stött på ämnet Teknik under vår verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta är en tillfällighet eller om teknikämnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkätstudie bland teknikansvariga lärare i ett utvalt område.Studien är utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar på att visa vilken plats det obligatoriska skolämnet Teknik får i Kommunala skolor i årskurserna 4-6, då eleverna ska nå uppnåendemålen för år 5.Syftet är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar hur mycket tid Teknik får i skolan. Undersökta faktorer är lärarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.Resultatet, baserat på enkäter och kommentarer från ansvariga lärare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte är något högt prioriterat ämne i de undersökta skolorna. Flertalet av lärarna är inte intresserade av fortbildning trots att de inte är nöjda med sin undervisning.

Vi har undersökt hur studie- och yrkesvägledningen organiseras på fristående grundskolor i en västsvensk storstad. Vi har tittat närmare på om skolorna har tillgång till studie- och yrkesvägledning samt hur studie- och yrkesvägledningen utformas och regleras. Våra huvudsakliga källor är hämtade från friskolornas riksförbund, Skolverket, skollag, läroplan och regeringens hemsida. I kunskapsbakgrunden berättar vi om hur fristående skolor och studie- och yrkesvägledningens utveckling har sett ut genom historien och fram till idag. Vi lyfter debatten om konkurrensen mellan fristående skolor och Kommunala skolor.

Syftet med denna uppsats är att beskriva militärmusiken och den kommunala musikskolans framväxt dels på ett nationellt och dels på ett lokalt plan och hur dessa verksamheters vägar har korsats. Frågeställningarna är om militärmusiken har påverkat den kommunala musikskolans utveckling och om så är fallet vilka faktorer som har påverkat detta. Jag stöder mina antaganden på den tyske social- och personlighetspsykologen Kurt Lewins kraftfältsteori och ser de bägge verksamheterna som två fält. Det var svårt att hitta källor till detta arbete och jag har därför använt mig av två intervjuer i kombination med litteratur och arkivmaterial för att få svar på mina frågor. Det visar sig att många av de anställda militärmusikerna initialt tog timlärarjobb på kommunala musikskolan och därigenom påverkade utvecklingen positivt genom att ta med sig sin kompetens därifrån..

Syftet är att redogöra för målsättningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primärdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna består av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som används i arbetet är agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet är att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstämpel på den kommunala revisionen som därmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sätter prägel på den kommunala revisionen och på de kommunala revisorerna..