Bakgrund och problem: Det svenska skolväsendet har genomgått ett antal reformer och förändringarvad gäller styrning och huvudman under det senaste århundrandet. I och medfriskolereformen år 1992 har den privata sektorn inom skolväsendet fått en betydande position.Frågan är huruvida ekonomistyrningen skiljer sig åt mellan offentligt respektive privatstyrda skolverksamheter på gymnasial nivå i dagsläget, med tanke på olikartad ägarform ochdärmed intressen.Syfte: Att beskriva och identifiera eventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedeli fristående respektive kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad med utgångspunkti val, innehåll och användande. Eventuella skillnader i styrningen av de två olika skoltypernaskall lyftas samt klargöras med tanke på olikartad ägarform och det faktum att de ena kategoriserassom vinstdrivande företag och de andra som icke-vinstdrivande. Slutligen är förhoppningenatt kunna identifiera ett mönster av i vilken riktning ekonomistyrningen, i form avstyrmedel, inom de två olikartade gymnasieformerna kommer att ta i ett längre perspektiv.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på att identifiera val, innehåll samt användande aveventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedel på fristående respektive kommunalagymnasieskolor i Göteborgs Stad. Övriga typer av faktorer inom ekonomistyrning kommerdärmed inte att behandlas.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Studien visar hur fem skolor har genomfört ombyggnader på sina skolgårdar, allt ifrån planering till genomförande. Litteraturen behandlar tidigare forskning för att visa vilka aspekter som bör finnas i åtanke. Även styrdokumentens betydelse för ämnet behandlas. De organisationer, relevanta för studien, presenteras. Teoretisk bakgrund har tagits i Aristoteles, Vygotskij och Säljö som alla har inverkan på varför utomhuspedagogik bör bedrivas.

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne.

Bakgrund: Som blivande högstadie- och gymnasielärare ställde vi oss frågan hur man som skolpersonal bör och skall agera gällande hedersrelaterat förtryck då detta är något som vi kan komma att stöta på vid framtida arbetsplatser.Syfte: Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen om hur skolor arbetar med och förebyggande mot hedersrelaterat förtryck.Metod: Vi valde att använda oss av den kvalitativa intervjumetoden. Valet av metod har gjorts utifrån våra frågeställningar som söker svar på hur skolor arbetar med respektive förebyggande mot hedersrelaterat förtryck. Vi valde att göra en semi-strukturerad intervju vilket innebär att vi utgått från fasta frågeställningar som grund för ett samtal kring ämnet.Resultat: I studien framkom det att erfarenheten kring hedersrelaterat förtryck skiljer sig från skola till skola. Vissa skolor arbetar ständigt med problematiken medan andra skolor inte har några erfarenheter kring hedersrelaterat förtryck. Flera av skolorna som deltog i undersökningen hade inga egna utarbetade handlingsplaner för hur skolan skulle agera i ärenden gällande hedersproblematiken, samtidigt som det fanns skolor med väl inarbetat material.

SammanfattningBakgrund: I Halmstad har områdeschefer en mellanposition i den kommunala distributionen av hemtjänst. Studien undersöker hur dessa mellanchefer uppfattar krav eller önskemål från politikerna och från brukarna. Studiens fokusering är brukarnas efterfrågan och de politiska målen för den kommunala hemtjänsten.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distributionen av den kommunala hemtjänstens insatser kan förstås utifrån områdeschefers perspektiv.Metod: Den metod vi har valt för att kunna få en förståelse för områdeschefernas uppfattningar har en kvalitativ ansats och utgörs av intervjuer med totalt 6 intervjupersoner.Resultat: Områdescheferna uppfattar att det finns en efterfrågan av de återkommande insatser som redan ges men att det dessutom finns en efterfrågan från brukarna på andra insatser som beror på t.ex. tillfälliga händelser eller önskemål. Det finns dessutom en efterfrågan på en större flexibilitet i insatserna och en högre personkontinuitet från brukarna.

Uppsatsen problematiserar det skönsmässiga utrymmet vid bedömningen av skälig levnadsnivå enligt Socialtjänstlag (2001:453) ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Ur formellt hänseende görs en systematisering av SoL:s normativa innehåll, vad gäller bistånd för livsföringen i övrigt, utifrån hur det verkar vidgande respektive slutande på rekvisitet skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivås innehållsliga gränser analyseras utifrån en teoretisk indelning av ett givet beslut i tre dimensioner, vilka avser behov, insats och beslutets giltighet i tiden. I materiellt hänseende undersöks det kommunala självstyrets inverkan på den normering som uppstår i tillämpningen på kommunal nivå. Här analyseras bland annat rättsutvecklingen och lagstiftningsåtgärder sedan slutet på 1980-talet i förhållande till teorier om maktstrukturer och värden som orsaken till kommunala (autonomibevarande) strategier och kommunala (icke-ändamålsenliga) normer..

Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskapsbildning kring mål- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie där vi har intervjuat politiker och ledande tjänstemän inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanställt empirin och dragit slutsatser utifrån vår analys av aktuell mål- och resultatstyrningsteori i ett spänningsfält med olika intressen och behov. Mål- och resultatstyrningen i den kommunala vård- och omsorgsversamheten används i ett spänningsområde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det är en utmaning att få styrmodellen att fungera optimalt i en sådan komplex organisation..

Syftet med studien Maktens ideologier och språk i svenska skolors värdegrunder är att systematiskt analysera innehållet i skriftliga dokument som kan sägas utgöra eller har utgjort värdegrunder för allmänna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rådande maktordningen i samhället och den värdegrund som råder i allmänna svenska skolor. Detta tycks gälla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna förespråkar. Allmänna skolor kan således i hög grad ses som redskap för att reproducera, återskapa, makten hos för tillfället dominerande samhällsgrupper och för att styra eleverna, samhällsmedborgarna, i önskvärd riktning..

Den här rapporten innehåller mätningar och analyser av de kommunala trådlösa nätverken på företagsbyarna Furunäset och Acusticum i Piteå. Piteå Näringsfastigheter AB (PNF), där jag har utfört mitt examensarbete, vill veta hur det ser ut just nu på de två företagsbyarna när det gäller täckning för det kommunala nätverket. I mitt uppdrag ingick även att föreslå hur man kanexpandera eller förbättra nätverket. I det existerande trådlösa nätet fanns det sju stycken kommunala accesspunkter på Furunäset samt nio stycken på Acusticum.Rapporten belyser vad som kan förändras eller förbättras samt potentiell utbyggnad av nätverken. Rapporten diskuterar huruvida det är en bra idé att ha ett öppet, oskyddat trådlöst nät med beaktande av säkerhetsproblem och behov.Rapporten innehåller:? Fördjupning av dagens trådlösa tekniker.? "Heatmaps" över den aktuella trådlösa täckningen hos Acusticum och Furunäset.? Förslag och diskussion kring förbättringar/förändringar av nätverket.? Diskussion kring publika nätverk..

Syftet med studien var att ur baspersonalens perspektiv beskriva vårdtagarnas möjlighet till att vara delaktiga i aktivitet på kommunala äldreboenden. Undersökningspersonerna bestod av åtta stycken baspersonal som arbetade på kommunala äldreboenden i norra Sverige. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Tidens inverkan på vårdtagarnas möjlighet till aktivitet?, ?Vårdtagarnas vilja och förmåga till aktivitet? och ?Baspersonalens engagemang för att möjliggöra aktivitet?. Resultatet visade vikten av att planera in aktiviteter för att dessa ska bli utförda.

Mångfald är begrepp som används ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska målsättningar finns inga direkta direktiv på hur mångfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstå hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstår och implementerar mångfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks då skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera värden och förhållningssätt till andra. För att erhålla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mångfaldsarbete på skolor deltar även chefen för Resurscentrum för mångfaldens skola samt ansvarig på Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur stödåtgärderna ser ut för elever som är i behov av särskilt stöd i engelska, fysik och hem- och konsumentkunskap och om de skiljer sig åt mellan ämnena. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie där datainsamlingsmetoden har varit fokusgruppsintervjuer. Dessa har utförts på samtliga Kommunala skolor i år 7-9 i en ?pendlingskommun?. På varje skola intervjuades en engelsk-, en fysik- och en hem- och konsumentkunskapslärare.

Syftet med mitt arbete är att undersöka progressionen i friluftsundervisningen på två grundskolor utifrån pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för ämnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med både rektorer, idrottslärare och fritidspedagoger tycker jag mig fått en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fått en uppfattning om hur kommunerna ser på friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mängden friluftsliv beror på idrottslärarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket från skola till skola.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.