Syftet med kandidatarbetet är att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att få ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan användas och hur de har använts vid planeringen av ett nytt område. Arbetet försöker att med hjälp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstå den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen är obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna får vara med i planprocessen från början, desto större och bättre beslutsunderlag vilket ofta leder till färre överklaganden.

Studien avser att spegla två lärares dagliga verksamhet på två kommunala grundskolor. Den ena läraren har varit yrkesverksam i över trettio år, den andra i ett år. Syftet är att titta närmare på lärarnas arbete med utgångspunkt i samspel, språkliga val samt kopplingen mellan teori och praktik. Utifrån syftet har frågeställningar skapats. Två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, används för att söka svar på studiens frågeställningar. Resultatet av vår studie visar på tydliga skillnader i lärarnas sätt att undervisa.

Syfte Uppsatsens syfte är att jämförande och beskrivande undersöka hur föräldrar upplever att skolvalet påverkat deras barns situation ur ett integrationsperspektiv. Metod Materialet för undersökningen har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, dessa har jämförts dels med varandra och dels med tidigare forskning. Vi har varit i kontakt med två olika föräldragrupper, en i Spanien och en i Sverige. Resultat Skolvalet kan ses som ett aktivt deltagande i samhället genom det aktiva val som det innebär att välja. Båda respondentgrupperna är överens om att det är viktigt att integreras och att det största ansvaret ligger hos invandrarna. Anledningarna till att man väljer en skola som speglar den egna kulturen är ofta desamma.

Det är lagstadgat att arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sänka riskerna för ohälsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder på att detta inte fungerar tillfredställande i många skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlägga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i två utvalda kommunala grundskolor. Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frågeställningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkät kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna. Resultat visar att de båda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs på ett likartat sätt och att arbetsmiljöproblemen till stor del är likartade.

Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer.

The unemployment rate in Sweden is increasing even though there are more and more municipal activation policies established. The activation policies aim is to decrease the unemployment but that is not yet happening. This problem has led us to go through with this study.The aim of this study was, from an organizational perspective, to examine and describe how the interaction works between the Municipal Employment Services, Employment Office and Social Services in a Swedish medium sized municipality. Special focus was upon the legitimacy of the Municipal Employment Services.  This study was based on nine semi-structured interviews with managers and employers within the organizations in this study.

Bakgrund: Stroke är en av våra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nästefter hjärtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan även för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att vara anhörig till en person som för första gången insjuknat i stroke, och är utskriven från sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på olika känslor som intervjupersonerna upplevde den första månaden.

I detta examensarbete inom lärarutbildningen undersöks hur förskolepedagoger arbetar med matematik i kommunala förskolor. Förskolepedagogernas arbetssätt jämfördes i de traditionella respektive Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Fokus var på barnen i åldrarna 1-5 år. Fyra förskolepedagoger från de traditionella förskolorna och fyra från de Reggio Emilia inspirerade förskolorna intervjuades. Resultatet visade att alla försko-lepedagoger var positivt inställda till matematik och var medvetna om att det är viktigt att benämna de matematiska begreppen i alla vardagssituationer oavsett förskola.

Syftet var att utreda partiernas ställning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasåsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehållet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehållet handlar omhuruvida kommunaliseringen är bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras på ettvettigt sätt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i många fall.

Tidigare studier visarvikten av en bra yrkessocialisation för verksamhetens lönsamhet och den anställdes utveckling i sin yrkesroll. Syftet med studien äratt belysa enhetschefernas upplevelse av hurderas yrkessocialisation formardem till chefer. Följande frågor ställs: Hur socialiserar den kommunala äldrevården in sina enhetschefer?samthur upplever enhetscheferna själva att deras yrkesidentitet formas i yrkessocialiseringsprocessen på deras nya arbete? Den teoretiska utgångspunkten ärrollteorin. Studien genomförsmed en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fyra kommunanställdaenhetschefer.

Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, något som politiker en gång ville förändra och därmed genomförde grundskolereformen 1962. Ämnesområdet behandlas i en lärobok i samhällskunskap från 1980-talet och är utgångspunkt för denna studie. Syftet är att undersöka om mönstret från utred-ningen som läroboken refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad föräldrars yrke påverk-ar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till elever på gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program.

SammanfattningDenna studie syftar till att söka kunskap om hur barn går tillväga för att bli inneslutna i en redan pågående lek och till att undersöka vilka tillvägagångssätt som är framgångsrika och varför. För att fylla detta syfte har observationsstudier på två kommunala förskolor genomförts. Observationerna har analyserats och jämförts med tidigare forskning som behandlar inneslutning och uteslutning samt lärande i sociala sammanhang. Resultatet visar att barn använder sig av olika tillvägagångssätt för att söka inträde i en leksituation och att vissa tillvägagångssätt är mer framgångsrika än andra. Dock har det visat sig att det mest använda tillvägagångssättet inte är det mest framgångsrika.

Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär.

Syftet med vår studie var att undersöka de kunskapsgrunder på vilka kommunalapolitiker och tjänstemän fattar sina beslut som rör inkluderande arbetssätt i skolan. Vadär det som de bär med sig i form av erfarenheter och/eller utbildning som gör demskickliga att fatta dessa beslut? Vi ställde oss frågor om vilken kunskap de hade omskolan, på vilket sätt de skapat sin kunskap och hur de definierade begreppeninkluderande arbetssätt och likvärdig utbildning. För att få reda på detta använde vi ossav strukturerade intervjuer då vi sökte upp och intervjuade politiker och tjänstemän i trekommuner av olika storlek. Det insamlade datamaterialet strukturerades utifrån två avDomänteorins s.k.

Det ökade miljömedvetandet i samhället har medfört att företag i allt större utsträckning väljer att redovisa miljöinformation till sina intressenter. Att använda sig av gröna nyckeltal i sin miljöredovisning är ett sätt för företag och kommuner att presentera det aktuella miljötillståndet och det miljöarbete som bedrivs för att uppnå en hållbar ekologisk utveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka strategiska aspekter med dess miljöredovisning som ett urval av Sveriges kommuner, som använder sig av gröna nyckeltal, har gentemot sina externa intressenter. Vidare beskrivs upplevda möjligheter och svårigheter vid upprättande, mätning och användningen av de gröna nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Uppsatsens syfte undersöktes genom att utifrån ett kvalitativt synsätt genomföra en fallstudie i form av telefonintervjuer med 6 av de 15 kommuner som i samråd med Kommunförbundet år 2000 tog fram 25 gröna nyckeltal för kommuner.