Vi har undersökt vilket innehåll som socialtjänstens enhet individ-och familjeomsorgen inom olika kommuner har på sina hemsidor samt hur de har organiserat och koordinerat arbetet.Det visar sig att innehållsmässigt ser det väldigt lika ut med den information som erbjuds, det som skiljer hemsidorna åt är aktiviteter och kontaktmöjligheter för användarna. En del kommuner erbjuder sina användare möjligheten till kontakt via email till berörd handläggare medan andra valt att enbart ha email till själva enheten eller någon chef.Koordinationen kring själva arbetet sker i det flesta fall via muntlig kommunikation och ömsesidig anpassning. Endast en kommun har minskat koordinationen genom att använda standardprogram.Arbetets organisation utgår ifrån en grundläggande form av AD-hocracy..

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Syftet med vårt arbete var att studera de allmänna skolornas och de specifika Montessoriskolornas klassrumsmiljö och deras upplägg av läsinlärning. Valet av studieområde är grundat på att klassrumsmiljön har betydelse för läsinlärning. Vi ville ta reda på om det fanns några likheter eller skillnader dem emellan och vad eventuella mätningar av deras resultat visade. Vår undersökning är baserad på observationer som vi gjort i två klasser i allmänna skolor, vilka är de som utgör huvuddelen av skolor i Sverige (även kända som kommunala skolor), och två klasser i den specialiserade friskolan av Montessorimodell. Under våra observationer kunde vi konstatera att den allmänna och den specificerade pedagogiken har närmat sig varandra: båda lägger stor vikt vid att ha barnet i centrum.

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnära planeringen ofta med att planlägga en tät och blandad bebyggelse intill tågstationer. Planeringen har uppstått som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. Planeringssättet har de senaste åren blivit en strategi för att jobba mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse kring den stationsnära planeringen, hur nya tågstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt på vilket sätt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnära lägena i Skåne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus på den stationsnära planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

Today there is a large consensus about the importance of Swedish schools providingconditions enabling students to develop the ability to manage and learn through information technologies (IT). The goal of this study was to describe and examine how national education goals for the use of IT transformed into municipal IT-strategies for the school. A content analysis was conducted of thirty-eight municipal IT-strategies collected from Swedish municipal websites on the Internet. The content in the municipal IT-strategies was compared with the content in both the Swedish education act and the national curriculum. The results showed that the content in the Swedish education act and the national curriculum in fact was translated into municipal IT strategies, but that the range of strategies concerning technology, pedagogy and content in relation to IT was broad.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om litteratursamtalet som metod vid texttolkning utvecklade elevernas förståelse, om graden av självinsikt rörande den egna utvecklingen och om intresset för skönlitterära texter ökade samt vad eleverna själva ansåg om arbetsmetoden. Undersökningen gjordes i en grupp elever från den kommunala vuxenutbildningen i Luleå som alla läste Svenska på B-nivå. Metoderna som användes för att kunna dra slutsatser var tre enkäter, observationer och fyra intervjuer. Av resultaten att döma kan vi dra slutsatserna att litteratursamtalet som metod utvecklade både elevernas förståelse och grad av självinsikt, att deras intresse för skönlitterära texter inte ökade utan låg kvar på en relativt hög, konstant nivå samt att de tyckte att litteratursamtalet som metod varit givande..

I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstår då kommuneranvänder sig av det sociala nätverket Facebook. Arbetet är riktat ur ettkommunalrättsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnärvarande finns på ämnet. Arbetet ställer Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundläggande rättsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ämnesområdet genom en fallstudie av Luleåkommun, som använder Facebook för att kommunicera med allmänheten. Slutsatsersom dras i arbetet är bl.a.

Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking. In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined. In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality..

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lärandet och på vilket sätt ett informellt lärande samt ett utvecklingsinriktat lärande sker på den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen är en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är kommunalanställda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om informellt lärande och utvecklingsinriktat lärande.

Frågeformulering: Vilka faktorer är det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera och undersöka nuläge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms området.Metod: Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkätundersökning.Teori: Vi har använt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin består av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsområdet samt en enkät som undersöker invånarna i två av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government är bland annat politiska påtryckningar och förändringar i omvärlden. Även om kommunerna ligger på olika nivåer, strävar de efter samma mål, för att uppnå den perfekta 24-timmarsmyndigheten..

Frågeformulering: Vilka faktorer är det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera och undersöka nuläge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms området.Metod: Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkätundersökning.Teori: Vi har använt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin består av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsområdet samt en enkät som undersöker invånarna i två av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government är bland annat politiska påtryckningar och förändringar i omvärlden. Även om kommunerna ligger på olika nivåer, strävar de efter samma mål, för att uppnå den perfekta 24-timmarsmyndigheten..

Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande. Till en början sågs en strävan efter täthet mer som någonting nödvändigt, ett måste för att vända pågående trender.

Välfärdsjobb är en relativt ny typ av insats som används i flera kommuner i Sverige. Den går ut på att personer som har levt länge med försörjningsstöd ska få en tidsbegränsad anställning med kollektivavtalsenlig lön för att komma närmare den reguljära arbetsmarknaden. Uppsala har börjat ge insatsen under hösten 2013 och där startade intresset för att genomföra en undersökning. Den har ett barnperspektiv för att belysa barns situation. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys använts.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskapsområdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer på Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrån gällande styrdokument jämföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lärande om påfrestande arbetsställningar. Utifrån tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjälp av intervjuer och litteraturstudier ville jag få vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Resultatet tyder på att elever på den kommunala gymnasieskolan, i jämförelse med elever på den fristående gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi. Resultatet visar också att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att återkoppling inte görs i tillräcklig utsträckning..

I denna uppsats studeras hur två kommunala förskolor förhåller sig till jämställdhetsfrågan sett ur ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen är byggd på kvalitativa intervjuer av två skolledare och fyra pedagoger samt observationer av två pedagoger som arbetar aktivt med jämställdhetsfrågan. Resultatet visar att skolledningen är ytterst viktig för jämställdhetsarbetet, att arbetet har låg prioritet, att det saknas en tydlig och gemensam målsättning, att utbildning och självreflektion är en förutsättning för att skapa medvetenhet, att genusstrukturer i kombination med egna värderingar och attityder bidrar till att befästa traditionella könsmönster och normer, att det är svårt att vara den som bär genusglasögonen, att det är svårt att veta var man ska ha fokus samt att det saknas ett intersektionellt perspektiv. Intervjuerna och observationerna studeras och analyseras i relation till olika styrdokument, förskolan som pedagogisk verksamhet och skolledarens roll..