"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur textilläraren kan arbeta tematiskt tillsammans med andra lärare på sin skola. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden och genomfört intervjuer. Sex lärare har intervjuats på kommunala såsom privata grundskolor. Underökningen omfattar elever i åk 5-6. Mitt resultat visar sex olika exempel på hur ett ämnesintegrerat temaarbete kan utföras.

Syftet med examensarbetet var att studera skolans attityd till högpresterande elever, samt hur skolan kan utveckla sina metoder för att högpresterande elevers kunskap ska komma till sin rätt. Detta gjorde vi genom litteraturanalyser av forskning inom området och genom intervjuer med lärare i den kommunala grundskolan och en kontaktperson på utbildnings- enheten i Luleå kommun. I litteraturanalysen behandlades bland annat Howard Gardners sju intelligenser och inlärningsstilar samt skolans syn på högpresterande elever utifrån gällande styrdokument. I arbetet drogs följande slutsatser: att lärarutbildningen bör fokusera på högpresterande likväl som lågpresterande elever, att en skola för alla inte efterlevs så som det är tänkt och att utvärdering är en avgörande faktor för utvecklingsarbetet i skolan..

Skollagen är det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rätt till stöd och likvärdiga förutsättningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid är lätt att omsätta skollagens krav på att alla elever ska få stöd i en verklighet där den kommunala budgeten ofta sätter ramarna och har tolkningsföreträde i verksamheten. Den här studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingår det att garantera att skollagen efterföljs.

"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare.

Skollagen är det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rätt till stöd och likvärdiga förutsättningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid är lätt att omsätta skollagens krav på att alla elever ska få stöd i en verklighet där den kommunala budgeten ofta sätter ramarna och har tolkningsföreträde i verksamheten. Den här studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingår det att garantera att skollagen efterföljs.

Syftet med undersökningen är att få en översiktlig inblick i hur några fiollärare undervisar och vilket material de främst använder i nybörjarundervisningen.Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer av sex lärare inom kommunala musikskolan.Det visar sig att några spelböcker är särskilt populära, men också att alla intervjuade ständigt varierar sitt material och ibland gör eget. Skälen till detta tycks vara dels att de vill lära ut något nytt, dels att lärarna själva vill utvecklas och därför inte vill hålla på med samma sak och riskera att stagnera. .

Bakgrund och problemdiskussion: Intäkter är ett intressant område av mer än en anledning.Dels utgör posten en utav de mest analyserade av externa intressenter samtidigt som denständigt är föremål för granskning av normsättare då intäkter har stått i centrum för deredovisningsskandaler som ägt rum under det gångna decenniet. Intäkter i entreprenaderställer problematiken på sin spets då redovisningen härmed uteslutande kommer att baseras påprognoser. Det i sin tur ställer ofantliga kompetenskrav på såväl företagen som lagtexten.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur entreprenadföretag förhåller sig till de krav ochden komplexitet som omgärdar flertalet moment i samband med intäktsredovisningen. Dettaämnar vi göra genom att utgå ifrån en praktisk inriktning, där vi ser hur respondenternaresonerar kring de moment som återges i IAS 11. Därtill har vi för avsikt att, utifrån både ettinre och yttre perspektiv, undersöka vilka faktorer som påverkar företagens intäktsredovisningoch således speglar de redovisningsval som sker internt inom företaget.Avgränsningar: Uppsatsen berör intäktsredovisning och vi har valt att avgränsa oss till dendelen som berör intäktsredovisning av entreprenaduppdrag.

Många elever går till skolan varje dag med en klump i magen av ångest för vad som väntar. Mobbning är ett stor och växande problem som ökat igenom åren. Skolans ansvar för det förebyggande arbetet mot mobbning är stort. Vi har genomfört en studie och undersökt elevers, i årskurs nio, utsatthet gällande mobbning i skolan. Studiens syfte är att undersöka hur många av eleverna i årskurs nio i tre av Uddevalla kommuns kommunala skolor som är utsatta för mobbning.

Voluntary organisations provided the first consumer guidance in Sweden. The government'sinterest in the question started during the second world war and has ever since increased.Since the 1970's the local authorities, with support from the community, have played animportant roll in consumer policy work. Due to the economic recession of recent years theappropriation to consumer guidance work has been cut down. The work has been rationalisedand libraries have more frequently been used to spread consumer information.In Stockholm the municipal has been responsible for local consumer information since the1940's. Co-operation with the library of Stockholm has occurred in different forms.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Hur påverkar Luleås externhandelsområde, Storheden, Luleås cityhandel? Uppsatsen belyser om Storheden är ett hot eller skapar möjligheter för Luleås cityhandel. Konkurrensförhållanden samt olika aktörers ageranden har belysts. Gunnar Myrdals teori om spridnings- och baksugseffekter har nyttjats. Teorin har applicerats på handelsförhållandet mellan Luleå och Storheden.

Bakgrund: Internprissättning är ett välkänt verktyg för att värdesätta transaktioner av varor och tjänster inom en organisation. Frekvent förekommande syften med internprissättning är att kunna möjliggöra rättvis resultatbedömning av enheter samt att bidra till kostnadsmedvetenhet hos personal. Många ekonomiska styrverktyg, däribland internprissättning, är från början framtagna för att passa privata organisationer men trots detta har offentlig sektor under de senaste decennierna i allt större utsträckning anammat styrverktygen i hopp om en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Trots att internprissättningen är ett populärt styrmedel saknas det empiriska studier kring hur Sveriges kommuner använder och påverkas av den.Syfte: Att kartlägga och beskriva hur Sveriges kommuner utformar och använder internprissättning samt att utveckla en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i kommunerna.Metod: Studien har huvudsakligen genomförts med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäten skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner och en svarsfrekvens på 37 procent erhölls.