Utbildning i samband med systemimplementering är enligt tidigare forskning ett viktigt men åsidosatt ämne som behöver studeras mer i detalj. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som är väsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit från tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en användarutbildning bör se ut. Således presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation på hur en utbildning påverkar implementeringsresultat och hur en bra användarutbildning bör se ut..

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintresset enligt 4:e kap. 1-2 §§ Miljöbalken och motsvarande tidigare regleringar har fungerat över tid i norra Bohuslän, genom att undersöka den faktiska bebyggelseutvecklingen 1976- 2013. Syftet är även att undersöka hur kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen ser på denna utvecklig och inför framtiden. Detta för att få en indikation om hur området skulle kunna komma vara exploaterat i framtiden. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar:Hur har bebyggelseutvecklingen skett i kustlandskapet Norra Bohuslän 1976-2013?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på denna utveckling?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på lagbestämmelserna,4 kap 1-2 § MB, inför framtiden?Utgångpunkterna som denna uppsats baseras på är olika förhållningssätt som kunnat urskiljas i den litteratur som studerats.Undersökningen i uppsatsen har byggts på två innehållsanalyser, en kvantitativ som baserats dels på kartmaterial från 1976 och 2013 och dels en kvalitativ baserat på intervjuer med utvalda kommunala tjänstemän och politiker samt från Länsstyrelsen.I den kvantitativa innehållsanalysen har hela norra Bohusläns kust- och skärgårdsområde omfattandes av ca 60 kartblad av ekonomiska kartan från 1976-1977 studerats och jämförts med fastighetskartan från 2013 för att skapa en bild av hur bebyggelseutvecklingen skett.

I uppsatsen redogörs för en statsvetenskaplig förstudie kring valdeltagandet bland sverigefinnar bosatta i Haparanda, vilken sverigefinnarnas sociala perspektiv är i relation till valdeltagande, och hur det kan tänkas påverka gruppens valdeltagande. Syftet för studien var att analysera en minoritets politiska deltagande i det kommunala beslutsfattandet. Problemet som är utgångspunkten är Haparanda kommuns låga valdeltagande, som är lägst i Sverige. Studien omfattade 38 intervjuer med sverigefinnar bosatta i Haparanda, tre intervjuer med sverigefinska riksdagsledamöter och två intervjuer med kommunala tjänstemän. Statistiskt material om Haparandas befolkning, med fokus på den sverigefinska befolkningen och dess valdeltagande, ur befintliga källor, användes.

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer.

Bakgrund; Förskrivningsrätten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella sjukdomar, förskriva läkemedel och följa upp under behandlingens gång utan att någon annan profession behöver konsulteras. Detta innebär att distriktssköterskor kan få en ökad helhetssyn i omvårdanden av patienten och därmed kan omvårdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som säger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården använder sin förskrivningsrätt några enstaka gånger i veckan, och drygt 40 procent någon gång i månaden. Detta visar på att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sällan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Bakgrund och problem: Dagens samhälle går mot ett mer kortsiktigt tänkande där snabba pengar blir viktigare, vilket även får effekter på fastighetsbranschen. Att kortsiktiga ägare inte känner långsiktigt engagemang och ansvar för sina fastigheter kan ge uttryck i dåligt skötta fastigheter, missnöjda hyresgäster och dåligt rykte. Där den kortsiktige fastighetsägaren bara styrs av snabba pengar genom ett transaktionsbeteende.Syfte: Syftet är att belysa vilka bakomliggande faktorer och drivkrafter som ger ett långsiktigt ägarengagemang i fastighetsbranschen och vad som är avgörande för att man behåller sina fastigheter på långsikt.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas från att inte värdera ägarnas strategival eller styrpaket av fastighetsbolag då detta inte är uppsatsens avsikt att belysa. Uppsatsen är tänkt att belysa avgörande faktorer för att bolagen ska behålla och utveckla sitt fastighetsbestånd.Metod: Kvalitativa intervjuer är genomförda med fyra respondenter i ledande befattningar inom privata och kommunala fastighetsbolag i Storgöteborg. Det empiriska materialet är tolkat och sammanställt av författarna samt återbekräftat av respondenterna.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill säga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen är att jämföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska användandet. Utifrån detta är målet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhället hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsätter ha i det nuvarande användandet av tekniken. Frågeställningen fokuserar på hur stor roll bilden av det medialiserade samhället spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrågor formulerats för att tydliggöra arbetet.Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig främst i medialiseringsteorin och media literacy.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

 Mälardalens Högskola                                                   Uppsats i specialpedagogikAkademin för utbildning                                               avancerad nivå 15 hpKultur, och kommunikation                                                                                                                                  SAMMANFATTNINGJenny Andersson& Anneli Renderstedt  Att prioritera bland måsten och krav - En studie om hur den specialpedagogiska verksamheten är utformadpå kommunala grundskolor ? från rektorers perspektiv. 2009                                                         Antal sidor: 39 Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad på de kommunala grundskolorna i Västmanland och Södermanland utifrån rektorernas perspektiv. Studien omfattar en webenkätundersökning där vi vände oss till alla rektorer i Södermanland och Västmanland. Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det relationella- och det kategoriska perspektivet som analysverktyg i denna studie.

Bakgrund: Andelen överviktiga barn har ökat konstant och dramatiskt de senaste decennierna. Rapporter som kommit de senaste åren uppvisar tendenser att ökningen stannat av och nått en platå. Fetmaproblematiken är fortsättningsvis ett stort problem, som kräver en större insats för att kommas tillrätta med.Ett sätt att förhindra och motverka fetma- och överviktsproblematik i vuxen ålder kan vara genom ett förebyggande arbete redan hos barn, något som uppvisat positiva resultat. Risken att överviktiga barn före 3 års ålder förblir överviktiga i vuxen ålder är liten, men redan i förskoleåldern och med stigande övervikt, ökar risken för att övervikten/fetman ska bestå.  Förutom hemmet och familjen är förskolan en viktig arena med stor möjlighet att påverka barnets syn på hälsa och välmående, speciellt med tanke på att 93,5 % av alla Sveriges barn mellan 3 och 5 år tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan.Metod: Undersökningen skedde i form av en web-baserad enkätstudie med fokus på hälsofrämjande åtgärder och det aktuella läget på varje enskild förskola.

The purpose of this research was to find how supervisors in the care of elderly experience their leadership in everyday work and their view on the factors which are important for their leadership. In the research a qualitative method has been used to do interviews with six supervisors and to do analysis of material. By the help of literature studies, I explained leadership. Result of the study indicate that leadership concerned supervisor should prepared to do the right thing in every situation and to find best solution of different situation that come up on the work. The way to do all this is important to create leadership.

Syftet med min studie är att undersöka ett antal kommunala förskolors språkliga pedagogiska miljöer för att få kunskap om vilka metoder några pedagoger i förskolan arbetar med för att stimulera barns språk- och begreppsutveckling. Jag väljer att lägga fokus på en central frågeställning: Vad menar pedagoger med språkliga pedagogiska miljöer? I ett försök att få svar på mina frågor väljer jag att observera och samtala med yrkesverksamma pedagoger. Resultat visar att pedagogerna betonar att det sociala samspelet har betydelse för barns språk- och begreppsutveckling..

Föreliggande arbete är en empirisk studie inom kursen Religionsdidaktik C, Högskolan i Gävle. Tidigare forskning har visat på ett lågt intresse bland svenska grundskoleelever för skolämnet religionskunskap men då Kristna friskolerådet år 2004 tog initiativet att genomföra underökningen ?Attityder i skolan? bland de kristna friskolorna, en underökning som Skolverket genomfört på de kommunala skolorna samma år, visade det sig att eleverna på en av friskolorna ansåg detta ämne som ett av de allra roligaste. Varför var det så? Religionskunskap ? vad ger det? är en jämförande studie av fyra friskolors niondeklassare som söker möjliga orsaker till elevers differentierade uppfattningar kring religionskunskapsämnet..

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående.Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske.