I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur makt och status påverkar unga tjejers identitetsskapande. Hur ser unga tjejer på sina egna möjligheter att påverka det som är förenat med identitetsskapande? Har samhället en stor betydelse, eller är det framförallt kompisar och vänner som har den största betydelsen för identitetsskapandet? Vilken betydelse har genus? Vi gjorde en fältstudie där vi intervjuade sammanlagt tretton tjejer från två skolor i en större stad i Sverige. Fem av tjejerna gick på en kommunal skola med över tvåtusen elever och de andra åtta gick på en friskola med hundrasjuttio elever. Vi genomförde intervjuerna genom att använda oss av fokusgrupper.

Det är en svensk ambition att folkhälsan ges större utrymme i samhällsplaneringen. Dock finns i dagsläget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhälsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar på de svenska kommunerna och det är i dessa som de svåra avvägningarna mellan olika intressen måste göras. Syftet med denna studie är att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhälsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.Denna studie är utformad som en fallstudie där en svensk kommun har studerats med hjälp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten från denna studie visar att konflikter med miljömässiga och ekonomiska värden är ett hinder när folkhälsoaspekter ska integreras i kommunal samhällsplanering.

Gislaveds kommun står likt många andra kommuner inför en utmaning då stora pensionsavgångar väntas. För att stå sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften måste kommunen framstå som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta är att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina föreställningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och åsikter har legat till grund för denna studie. Syftet är att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori får vi en ökad förståelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrågar.Resultatet av vår studie har visat att Gislaveds kommun i dag måste arbeta mer med frågor kring ledarskap.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande.

SammandragSyftet med mitt arbete är att jämföra hur bokstavsinlärning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en årskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda på om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det påverkar barnets fortsatta läs- och skrivinlärning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att själv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlärningstillfällena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag även ett mail med intervjufrågor till de tre lärarna/förskollärarna som de svarade på och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar på varför de jobbar som de gör, vilket synsätt som låg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lär sig bokstäver bäst. Mitt resultat visar att lärarna/förskollärarna jobbar på olika sätt med bokstavsinlärning.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.

AbstraktTitel: En studie om hur gymnasieskolor i Östersund bemöter konkurrensNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Thomas OlssonHandledare: Tomas KällquistDatum: 2011 ? januariSyfte: Gymnasieskolorna har varit fri från konkurrens från andra aktörer, men i och med friskolereformens inträde, förändrades förutsättningarna radikalt för den kommunala gymnasieskolan. Nu trädde begrepp som marknadsföring och konkurrens in i deras vardag, då det skapade olika alternativ för eleverna att välja var de ville införskaffa sin utbildning. Idag är aktörerna på skolmarknaden många, med olika förutsättningar för att arbeta med marknadsföring. Eftersom jag arbetar inom skolan, och har varit verksam både inom den kommunala och fristående gymnasieskolan så ser jag detta som ett intressant studieobjekt.Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur företrädare för gymnasieskolan i Östersund hanterar de effekter friskolereformen har haft på gymnasieskolan ur ett marknadsförings och konkurrensperspektiv.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

   Den här fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i Kungälvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska partier i Kungälvs kommunfullmäktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invånare i kommunen röstat på ett populistiskt parti och efter valet finns det numera två aktiva populistiska partier i kommunen, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet.Den här studien riktar sig främst mot att undersöka existensen av Utvecklingspartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intåg i kommunfullmäktige beror på rikstrenden, då det saknas en kommunal politik.   Utvecklingspartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt bråk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjälp av kända forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala partierna har ?misslyckats? med styret, som gjort att två nya partier har fått grogrund och lyckats etablera sig.     Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för många olika åsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje är grunden för skapandet av Utvecklingspartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ?misslyckanden?, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invånare i sakfrågor, har utvecklat populismen inom Kungälvs kommun..

Bakgrund och problemdiskussion: K-projektets huvudregelverk K3 blir obligatoriskt atttillämpa från och med 2014. Komponentmetoden är en nyhet i K3 som fastighetsbranschen istort har motsatt sig. För fastighetsbolag innebär metoden ett omfattande arbete med att dela infastigheterna i komponenter med olika förbrukningstid. SABO och Hyresgästföreningen menaratt det kommer innebära att fastighetsbolagen måste lägga en större del av underhållsutgifterna ibalansräkningen vilket kortsiktigt väntas leda till ökat redovisat resultat. Andra förväntar sigistället att fastighetsbolag med hjälp av redovisningsmetoder ändå kommer fortsätta att ta storakostnader i resultaträkningen och att komponentmetoden i praktiken inte kommer få några störreeffekter i fastighetsbranschen.Syfte: Att analysera hur redovisningen i några fastighetsbolag kommer påverkas av komponentmetodensamt att undersöka om det finns bakomliggande motiv och faktorer som kan inverka påhur komponentmetoden kommer att praktiseras i fastighetsbolag.Avgränsning: Studien är begränsad till komponentmetoden i K3.

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Problem: Problemet för de kommunala verksamheterna är hur de ska få de tilldelade resurserna att räcka till för att tillfredsställa kommuninvånarnas behov. Under senare tid har man infört nya styrverktyg inom den kommunala verksamheten, ett av dessa är ABC-kalkylering. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varför Uppsala kommun inte fortsatte med ABC-kalkyleringen efter pilotstudien. Vi vill även reda ut om skolverksamheten skulle kunna använda sig av en ABC-kalkylering för att få en mer produktiv resursfördelning. Metod: Vi har valt att arbeta med skolverksamheten inom Uppsala kommun och ABC-kalkylering inom grundskolan.

I dagens samhälle förväntas människor göra en mängd val där det finns möjlighet att välja bland annat husläkare, pensionsavtal och abonnemang av olika slag. Även inom förskolan råder denna valfrihet, där föräldrar kan välja mellan olika förskoleformer. Valfrihet kan medföra konkurrens mellan förskolor, vilket i sin tur kan höja verksamhetens kvalitet. De fristående förskolorna har en betydelsefull roll, inte minst genom den mångfald av pedagogiska inriktningar som de representerar. Examensarbetets teoretiska utgångspunkter behandlar valfrihet och olika förskoleformer.Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv föräldrar kan ha idag för sitt val av förskoleform.

Det finns omfattande forskning, som behandlar olika sidor av de fristående skolornas verksamhet. I uppsatsen presenteras en del av denna forskning översiktligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikation och beslutsprocess vid etablering av fristående gymnasieskolor. Malmö har valts som lägeskommun och författaren är verksam som lärare där. Genom såväl innehålls-som argumentationsanalyser av dokumenttexter i Skolverkets databas och i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv skildras olika aktörers agerande.