Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av världens industriländer. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för räddningstjänsten i Sverige och Danmark, länderna har valt att producera tjänsten på olika vis men gemensamt för organisationerna är att de har säkerhet som uppdrag och är säkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tänker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva. Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva.

Sedan årsskiftet 2007/2008 är hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delägda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hållbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien är således:Hur har hållbarhetsredovisningen förändrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hållbarhetsredovisning?Till studien har de två enda statligt helägda och vinstreglerande organisationerna som är verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk kommun.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förståelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lärandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmärksammat vissa oroväckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhällsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket på kort tid och idag tillämpas projekt på regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmärker sig genom diffusa och abstrakta mål. Detta beror främst på att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt än de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, där projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt är samhällsnyttan istället i centrum, men trots detta finns en väl utbredd tendens att bedöma projekten utifrån samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka autonoma och kontrollerade motivationsfaktorers förekomst hon erfarna respektive oerfarna anställda inom säljande organisationer. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som grund. Tre olika säljande företag och fem anställda på varje företag valdes ut för att utföra denna flerfallsstudie. Materialet analyserades sedan genom en abduktiv analysmetod i form av Well Grounded Theory.Resultatet visade vissa samband mellan särskilda motivationsfaktorer hos de erfarna anställda respektive de oerfarna. Gränsen för att vara erfaren anställd är dragen vid 7 år på arbetsplatsen.

I dagens allt hårdare konkurrens bland företag implementerar många organisationer en mängd olika affärssystem. Dessa affärssystem krävs för att förtagen skall kunna konkurrera på allt mer globala och flexibla marknaden. Projektledare ser dock ett antal problem relaterade till den blivande användaren som måste lösas för att implementeringen av ett affärssysystem skall lyckas. Studien har genomförts med teorier om användarproblem, lösningar och affärssystem. Data har erhållits genom personliga intervjuer med tre olika projektledare vid tre olika organisationer.

Undersökningar visar på samband mellan ohälsa och arbetslöshet, samtidigt som just ungdomsarbetslöshet sägs vara den mest kritiska då detta i högre utsträckning ger allvarligare konsekvenser. Det finns samtidigt ett uttalat ansvar hos kommunerna att avhjälpa detta och denna studie har därför avsett undersöka huruvida kommunala projekt lyckas förändra arbetslösa ungdomars situation. Pedagogikens område rör lärande och påverkansprocesser och i koppling till arbetslöshet och arbetsliv växer förmågan att utveckla sin identitet och anställningsbarhet fram som centrala aspekter. Frågeställningarna har därför berört de inblandades upplevelser kring deltagarnas utveckling under och efter ett sådant projekts genomförande. För att tillgodose behovet av en djupgående förståelse för ungdomarnas upplevelser har en kvalitativ studie genomförts där tre deltagande ungdomar och tre ansvariga för ett projekt intervjuats.

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om äldre Syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för äldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, språktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik är inte endast ett svenskt utan även ett globalt fenomen eftersom det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte är att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen. Dessutom ämnas två frågeställningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga äldreomsorgen. Dessutom rör frågeställningarna vad som kan påverka deltagandet i den offentliga äldreomsorgen och kan det påverkas av religiösa, språkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig på en enkätundersökning innehållandes totalt 31 respondenter.

Dagens företag och organisationer blir alltmer beroende av informations- och kommunikationsteknologi. Att använda IT-stöd är ett måste för att klara av den hårda konkurrens som råder på marknaden. IT är för de allra flesta företag ett viktigt hjälpmedel. IT är av stor betydelse vid lagerstyrning, leverantörsanalyser, beställningssystem, produktionsstyrning, orderbehandling, datorstödd konstruktion, ruttplanering och projektplanering. I och med införsel av IT ökar sårbarheten på företaget och organisationer avsevärt.

Kommunernas behörighet att företa åtgärder i sin verksamhet begränsas av ett antal kommunalrättsliga principer. Principerna, som utvecklats i domstolspraxis, beskriver vilken typ av verksamheter som får företas och hur kommunerna skall agera när de utför dessa verksamheter. Principerna kan delas upp i två olika typer. Det finns dels sådana principer som sätter de yttre ramarna för kommunernas verksamhet och dels de principer som begränsar kommunernas handlande inom ramen för den kommunala kompetensen. Det är framför allt den senare typen av principer som uppsatsen behandlar.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

Bakgrund: Idag behövs det fler hyresrätter för att möta efterfrågan på marknaden.Bostadsbristen grundas i en för låg hyresrättsproduktion med höga kostnader och enständig befolkningstillväxt. Bristen leder till att människor behöver ta både andra- ochtredjehandskontrakt som bidrar till en ökad svart marknad med höga hyror. Mångamänniskor är på grund av olika sociala och ekonomiska förutsättningar hindrade från attäga sin fastighet och alternativet är att bo i hyresrätt. 135 Svenska kommuner uppger idagatt det finns brist på bostäder i deras områden och det är en ökning sedan 1990-talet. Detkommer att behövas 50 000 nya lägenheter i 16 år framåt för att få bukt med bristen påbostäder.

Uppsatsens syfte är att bidra till ökad förståelse för vilken betydelse budget- och fördelningsmodeller ? dels Malmö stads gemensamma behovsbudgeteringssystem, dels de stadsdelsspecifika anslags- respektive prestationsfördelningarna ? har för den kommunala verksamheten. Uppsatsen är en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och enkäter. Utgångspunkt är teorier om budgeteringens syfte och dess roll i kommuner, olika kommunala budgeteringssystem i allmänhet och behovsbudgetering i synnerhet samt betydelsen av väktar- och förkämperollerna i budgetprocessen.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse hur julfester fungerar som en rit för socialisering in i organisationskulturer och hur de kan upplevas ur medarbetares perspektiv. För att göra det möjligt att undersöka detta syfte definierades tre frågeställningar: ?Hur upplever medarbetare att organisationens medlemmar kommunicerar angående julfesten??, ?Vilken mening tillskriver medarbetare inom organisationer julfester?? samt ?Vilken betydelse anser medarbetare inom organisationer att julfester har??. Först presenteras vad tidigare forskning har belyst angående riter inom organisationer och socialisering och med detta som bakgrund genomfördes två fokusgruppssamtal där fyra personer inom vardera grupp fick diskutera kring deras upplevelser av julfester de tidigare deltagit på. Materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier om situerat lärande, organisationskultur samt om riter och ritualer.

I en allt mer krympande värld, måste organisationer lära sig att snabbt reagera på marknadsförändringar. Medan organisationer blir bättre på att införa nya affärsprocesser, kvarstår problemet med en tungrodd och svårföränderlig IT?miljö. Det hela görs inte bättre av att organisationer blir mer och mer beroende av sin IT?infrastruktur.