Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser.

Demokrati är ett omhuldat begrepp som är svårt att definiera och har otydliga avgränsningar. Detta medför svårigheter vid kontrollen av hur demokratisk den svenska förvaltningen är. Avsaknaden av ett verktyg för att undersöka verksamheten ur ett demokratiskt perspektiv gör att demokratigranskningen har svårt att få samma förutsättningar som en ekonomirevision.Denna uppsats har som syfte att granska om en kontroll av demokratiska värden sker och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på en fördjupad granskning av revisionen i Malmö stad.Studien har grundat sig på analys av tidigare forskning och textanalys av befintliga dokument som styr den kommunala revisionen samt intervjuer med i ämnet insatta personer.Vi fann att det förekommer en demokratisk kontroll i Malmö stad, men att den saknar en tydlig demokratidefinition som kunde vara ett verktyg för att ytterligare utveckla hur en sådan kontroll ska se ut. Denna otydlighet återfinns i de regleringar som styr den kommunala revisionen, varför vi efterlyser en levande demokratidiskussion..

Den här uppsatsen behandlar den fysiska dimensionen i svensk regional planering och hur den påverkar sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen. Problembeskrivningen är baserad på Boverkets rapporter Rumslig utvecklingsplanering ? länken mellan regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering (Rapport 2011:3) och Sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering (Rapport 2014:15). I dessa rapporter konstateras att en av anledningarna till att sambandet mellan de båda sektorerna idag är så svagt är att det regionala tillväxtarbetet och främst de regionala utvecklingsprogrammen saknar en fysisk dimension vilket gör det svårare för de kommunala planerarna att omsätta utvecklingsprogrammen och dess innehåll i fysisk planering (Boverket 2011, Boverket 2014a).Med utgångspunkt i det konstaterandet är uppsatsens syfte att undersöka möjligheten att använda sig av regionplanering enligt PBL för att stärka sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen.I avsnittet Teoretiskt perspektiv presenteras och diskuteras en möjlighet att tolka den diskrepans som finns mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen som utgår från en tolkning Jan-Evert Nilsson har presenterat av regionalpolitiken inom EU. Nilsson menar att det finns ett ekonomiskt/socialt perspektiv och ett territoriellt perspektiv och att dessa representerar två olika sätt att se på och hantera regional utveckling.

Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare vid socialkontoren i Göteborgs Stad uppfattar och förstår Socialjourens arbete, med utgångspunkt från barnavårdsärenden som varit föremål för insats på Socialjouren. Frågeställningarna innefattar hur socialsekreterarna uppfattar Socialjourens bedömningar, vilka konsekvenser Socialjourens insatser kan få för socialsekreterarna i den fortsatta handläggningen samt vilken betydelse Socialjourens insats kan ha för socialsekreterarnas fortsatta relation med klienten. Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod där fem kvalitativa intervjuer genomförts med totalt sju informanter. Alla informanter jobbar vid studiens genomförande på en barn- och familjeenhet på något av socialkontoren i Göteborg. Resultaten i studien visade att socialkontoren var nöjda med Socialjourens bedömningar och de uppfattade inte att Socialjourens insatser när det gäller barnavårdsärenden har några långsiktiga konsekvenser, vare sig för den fortsatta handläggningen eller för den fortsatta relationen med klienterna.

I den kommunala äldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen är politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsättningar än de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjärde år kan komma att göra en helvändning i de direktiv som skickas nedåt och man kan dessutom ha flera chefsnivåer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer på nedre nivå skall utföra sitt arbete. Att välja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna påverka antingen andra människor eller organisationens resultat men frågan är hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap på nedre nivå i den kommunala äldreomsorgen då så många nivåer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien är därför att utifrån mellanchefer på nedersta chefsnivåns beskrivningar formulera en förståelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen.För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen genomförts.

Under hela yrkesrollens framväxt har det funnits en konflikt om yrkesrollen ska bygga på vård eller omsorg. Enhetscheferna i kommunens äldreomsorg har länge haft varierande utbildningsbakgrunder. De arbetar på uppdrag av kommunens politiker och är underställda förvaltnings- och avdelningschefer. Parallellt med detta är de själva arbetsledare för underordnad personal. I Socialtjänstlagen preciseras inte vilken utbildning eller erfarenhet som anses vara lämplig istället är det upp till varje enskild kommun att avgöra vilken utbildning som är lämplig för enhetschefsyrket.

Vår studie syftar till att undersöka vad hemlösa personer vill utifrån sin livssituation. Ambitionen är att låta hemlösa människor få berätta hur de uppfattar att eventuellt stöd och insatser bör utformas samt vilka eventuella krav samhället bör kunna koppla till det som erbjuds. Vi hoppas att vi genom vår studie kan skapa en större förståelse hos professionella för och kring hemlösa personers livssituation, önskningar och behov. För att uppnå vårt syfte så har vi utgått från frågeställningarna: Vad vill en hemlös människa utifrån sin livssituation? Hur anser han eller hon att eventuellt stöd eller insats bör utformas? Vilka krav anser den hemlöse personen att socialtjänsten samt andra aktörer har rätt att ställa i samband med givet stöd och insats? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av öppna intervjuer, då vårt syfte varit att förstå en annan människas livsvärld samt redogöra för individens syn på densamma.Vi har tolkat vårt insamlade material utifrån en tematisk analys som framvuxit ur vår empiri och våra frågeställningar.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lärare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare år, från skolår ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, där litteraturgenomgång, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lärare, ingick. Lärare har ett likvärdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats på olika vis och som fokuserar på olika saker. Resultat visar att lärarnas förståelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om, och i så fall hur synen på barnen förändrades under andra världskriget samhällsomdaning. Syftet är också att i uppsatsen beskriva de insatser som Sveriges unga gjorde under den kristid som andra världskriget vållade Sverige. Materialet ska sedan kunna användas till att bredda historieundervisningen på området: andra världskriget. Frågeställningarna för uppsatsen är de följande;1. a) Vilka sorters arbete utförde de svenska barnen och ungdomarna under andra världskriget?b) I vilken omfattning arbetade barnen och ungdomen?  2.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet på sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesätt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger på teorier om diskursanalys, och är utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer än kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan på en marknad som är utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det är vanligt att förskolor med andra styrelsesätt än kommunala, fokuserar mer på marknadsföring än på information på sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus på föräldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer på att ge information om verksamheten. Det är vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information på förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rådande marknadsanpassningen, där man måste vara tydlig med vad verksamheten innehåller, och gärna särskilja sin verksamhet från andra förskolors.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur vallöftesgivandet ser ut påkommunal nivå. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfärdade av olika partier. Jämförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivån.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat på dennationella nivån men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts på de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgår ifrån ?på en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest från kommunala partier i tio kommuner inom VästraGötalandsregionen studeras.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsärskolebarn mellan sex och tolv år i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex föräldrar som i intervjuer tillfrågades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begränsa studien ställdes inga frågor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frågeformulär baserades på nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mål och riktlinjer. Resultatet visade att föräldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, därför kallas fritid för livsträning.

I den här uppsatsen behandlas om svensk rätt strider mot EU-rätten vid kommunala fastighetsöverlåtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rättsområdet har fått lite uppmärksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmänna materiella rättsreglerna kring kommunalrätten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlåtelse. Den delen är inriktad på en översikt av kommunalrätten och hur de offentligrättsliga delarna tillämpas när en kommun agerar som ett privaträttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlåtelse får nämligen enligt huvudregeln inte innebära att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestämmelser reglerar å ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödåtgärder som påverkar handeln mellan medlemsländerna.

Denna uppsats belyser hur de olika delarna av samhällsbyggnadssektorn arbetar med frågor relaterade till miljömässig hållbar utveckling. Genom att skapa en bild om hur samhällsbyggandets olika aktörer betraktar och arbetar med den hållbara utvecklingen återspeglas en bred bild av vad som händer inom rådande stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att visa på de olika fokuseringsområdena som finns inom den hållbara stadsutvecklingen och uppmärksamma de skillnader samt likheter som existerar i synsätt och arbetssätt hos de olika aktörerna. Genom att jag har studerat de olika förhållningssätten behandlas allt från kommunala strategidokument till miljöklassningssystem för byggnader som används allt mer frekvent av byggherrar under de senaste fem åren. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie samt en tredelad fallstudie där kommunala översiktsplaner, användandet av miljöklassningssystem och branschspecifika tidskrifter granskats för perioden 2005?2009.