I nordeuropeiska städer och inte minst i Sverige finns tack vare vår omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mångfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mångfald inom fysisk planering och ärendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet på kommunerna. Syftet med studien var därför att utifrån ett top-down perspektiv identifiera samstämmighetet gällande urban biologisk mångfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jämförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mångfald redovisas i några av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes främst med hjälp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur många som har lämnat a-kassorna, inom ett par utvalda yrkesgrupper, inom den kommunala sektorn i Borlänge och vad orsaken/orsakerna till utträdet är, samt att ta reda på hur många som har funderat på att lämna a-kassan och orsaken/orsakerna till det För att kunna ta reda på det, har en enkätundersökning gjorts. Enkäten skickades ut till två yrkesgrupper inom den kommunala sektorn i Borlänge, barnskötare och lärare för årskurs 1-3. Resultatet av denna undersökning, redovisas i diagram och till viss del skriftligen. Resultaten visar på att det, procentuellt, sett var fler lärare än barnskötare som lämnat a-kassan, samt att det var fler barnskötare än lärare som funderat på att lämna a-kassan. De främsta orsakerna till att medlemmarna lämnat, eller funderar på att lämna, a-kassan är närmande till pension och den förhöjda avgiften..

Debatten om hur man bör externredovisa immateriella tillgångar fått ett uppsving över hela världen på senare år och debattfokus har riktas mot det som brukar kallas företagens främsta resurs nämligen de anställda. IT- bolagens immateriella tillgångar består i huvudsak av tillgångar som fysiskt inte går att ta på nämligen tillgångar som finns i personalen. Vårt syfte med denna uppsats var att beskriva hur olika typer av IT-bolag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen samt att identifiera anledningen till varför de informerar som de gör. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade IT-bolag som synliggjorde humankapital i årsredovisningen. För att beskriva hur företagen redovisade humankapitalet använde vi oss av en egenkonstruerad analysmodell.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för några år sedan för de minsta aktiebolagen och idag är det ett omdiskuterat ämne. Det är dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag är det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vår studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi använt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgått från positivistisk kunskapssyn. Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag.

Lean har ökat i populäritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang är fortfarande begränsad. Syftet med uppsatsen är att analysera hur lean tillämpas i svensk offentlig sektor och om lean är en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie där vi intervjuar medarbetare på två kommunala förvaltningar i Växjö kommun. Analysen jämför datan med 14 principer som leankonceptet bygger på och diskuterar speciella förutsättningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen ställs i relation till effekterna av lean hos verksamheterna.

En styrelses uppgift är att företräda samtliga aktieägare i ett bolag. I ett börsnoterat bolag är ägarna många vilket gör styrelsens uppgift svår då det finns många intressenter. Vid ett uppköpsbud aktualiseras bolagets värde ur samtliga berörda intressenters perspektiv. Vår undersökning identifierar aktieägarnas perspektiv i denna situation och utvärderar i vilken utsträckning deras intressen tillgodoses. Vi har genomfört ett antal tester av hypoteser som formulerats utifrån tillgänglig applicerbar forskning.

Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som är eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjälp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt ? egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehåller även intervjuer med två chefer som på olika sätt arbetar med hemlöshetsfrågor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förståelse för myndighetsperspektiven. Den allmänna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sätta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare.

En elementär beståndsdel av en fungerande marknad är tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management består av olika teorier och metoder för att mäta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat på agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillämparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nå fördelar. Ett sätt att motverka agentproblemet och kvalitetssäkra redovisningen är att låta en revisor genomföra revision på bolagets räkenskaper.

I dag genomförs många förenklingar på revisions och redovisningsområdet för små ochmedelstora bolag. En förenkling är uppluckringen av gällande byråjävsregler iaktiebolagslagen som föreslås i regeringens slutbetänkande Revisorns skadeståndsansvarSOU 2008:79. Den innebär att små och medelstora bolag kommer att kunna anlita sammarevisionsbyrå för hjälp med grundbokföring som den byrå det anlitar för revision, så kalladekombiuppdrag. Detta är i dagsläget förbjudet enligt jävsreglerna i aktiebolagslagen. Iframtiden ska jävsreglerna helt ersättas med analysmodellen i revisorslagen då revisorer skabedöma sin opartiskhet och självständighet (SOU 2008:79).

Det kommunala systemet med en förtroendevald revision utsätts stundtals för debatt där krav om förändring framförs. Sveriges kommunfullmäktigeförsamlingar frångick revisionens rekommendation om anmärkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nämnd eller styrelse i mer än 50 % av fallen mellan 2004 ? 2013, samtidigt som kommunfullmäktiges tilltro till revisionen sjönk mellan 2007 ? 2013. Legitimitet bidrar till att aktörer inom en organisation utför handlingar med en känsla av plikt och skyldighet. En organisation kan därigenom tappa effektivitet om parterna inom den inte upplever organisationen som legitim.

SammanfattningExamensarbete Kandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet,Ekonomistyrning, Kurskod 2FE90E, VT 2012Författare:Erika Mårtensson och Katja WikströmHandledare:Elisabeth KjellströmTitel: Kvalitativa mått -En integrerad del i verksamhetsstyrningenBakgrund:Mål- och resultatstyrning infördes i den kommunala verksamheten år 2004vilket bland annat innebar att kommunerna skulle formulera mätbara mål i sinverksamhetsplanering.Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva hur och varför verktyget Kommunenskvalitet i korthet (KKiK) tillämpas som en del i den kommunala verksamhetens mål- ochresultatstyrning samt belysa om de kvalitativa mått som arbetats fram för de olikaverksamhetsområdena är relevanta, giltiga, jämförbara och tillförlitliga.Metod:Undersökningen omfattar en fallstudie med kvalitativa intervjuer med företrädareför två kommuner och en kvantitativ del för att belysa användningen av KKiK samt engenomgång av måtten som ingår i KKiK.Resultat, slutsatser:Slutsatserna är att verktyget KKiK är en integrerad del av de tvåkommunernas styrsystem och används i huvudsak för jämförelser med andra kommunermen också för verksamhetsstyrning samt verksamhetsutveckling. Det pågår en utveckling iden kommunala verksamheten då allt fler kommuner deltagit i KKiK och utgör ett nätverksom arbetar med att utveckla måttens relevans, tillförlitlighet, giltighet och jämförbarhet.KKiK mäter inte enbart tjänstekvalitet och måtten avspeglar det faktum att det finns fleraintressen i den kommunala verksamheten som måste tillgodoses. Dels kommunledningensbehov av målstyrning och uppföljning av effektiv resurshantering, dels medborgarnasbehov av tjänster med god kvalitet. En viktig insikt är att kvalitet till stor del handlar om urvems perspektiv man definierar det och i vilket syfte..

Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som förespråkas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förståelse för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod där vi har samlat in primärdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frågor ställda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, på fem grundskolor i Blekinge län. Tre av dessa har kommunala huvudmän medan resterande två drivs av privata huvudmän.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

Abstrakt Titel: Värdering av IT-bolag ? en kvalitativ studie med fallföretag i fokus. Författare: David A. Bauer Jacob Ljungh Handledare: Erling Green Ingmar Tufvesson Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera värdering av företag som är verksamma inom IT-branschen. För att göra detta diskuteras:· nyckeltal och traditionella värderingsmodeller, deras applicerbarhet, samt· värderingsmodeller som fokuserar på tillväxtföretag,· värderingens påverkan på branschen och individuella företag inom branschen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa den konflikt som finns mellan riskkapitalbolagens vinstintresse och dess påverkan på kvalitet inom välfärden.Metod: En kvalitativ forskningsansats som baseras på data från fem intervjuer. Respondenterna representerar riskkapitalbolag på olika sätt och frågor om riskkapitalbolag inom välfärdsmarknaden besvaras. Intervjuerna kompletteras med sekundärdata som främst består av nyhetsartiklar som berör ämnet.    Teori: Beskriver riskkapitalmarknaden och välfärdsmarknadens funktion och hur den påverkas av den fria konkurrensutsättningen. Det beskrivs hur informationsasymmetrier kan vara ett problem inom välfärden då säljaren kan utnyttja köparens kunskapsunderläge.