Denna studie behandlar ekologisk hållbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling är ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har på senare tid fått ta en allt större roll i diskussioner på olika planeringsnivåer och blivit ett övergripande mål inom samhällsutvecklingen. Med en i dagsläget succesivt försämrad miljö och resursbas kan samhällsutvecklingen inte fortsätta i samma takt och riktning. Därför kan ekologisk hållbarhet ses som en grundförutsättning för kommande generationers fortsatta samhällsutveckling. Studien baserar sig på en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hållbar utveckling. Syftet var att undersöka hur väl visioner för en ekologisk hållbar utveckling efterföljs på kommunal planeringsnivå och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

Kadmiumkällor och risker med exponering för kadmium beskrivs. Svenska nationella och Stockholms kommunala miljömål som rör kadmium gås igenom och analyseras ur olika aspekter. Två olika modeller för flödesanalyser beskrivs och jämförs. Beräkningar för kadmiumflöden i Stockholm 1995 genomförs enligt den ena flödesmodellen. Beräkningarna redovisas i ett Microsoft Excelark tillsammans med några enkla analysverktyg.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i Namibia förhåller sig till läroplaner och ämnets förutsättningar och hur det påverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien är en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i ämnet musik är. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lärare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som är rådande för en musiklärare i Namibia och hur dessa faktorer påverkar undervisningen. Denna studie bygger på sociokulturell teori och ramfaktorsteori.

Sverige är ett mångkulturellt land med en mångkulturell förskola. Även om modersmål i förskolan inte är en lagstadgad rätt, så är förskolorna ålagda att medverka till att barnen kan utveckla sitt modersmål. Denna medverkan kan se ut på olika sätt i praktiken.Syftet med föreliggande arbete är att, utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv, undersöka relationen mellan det regelverk som styr modersmålsstödet i förskolan och hur modersmålspedagogerna organiserar sitt arbete i praktiken. Arbetet använder sig av ramfaktorteorin för att kunna besvara frågan som rör modersmålspedagogernas utformning och genomförande av sin verksamhet eftersom denna teori uppmärksammar de olika faktorer som kan påverka modersmålspedagogernas arbetsvillkor.Metoden som var aktuell för detta arbete var samtalsintervju. Fem intervjuer med olika typer av närbyråkrater genomfördes.

Kommunikationen har en central roll i samhällsplaneringen och används för att skapa visioner och mål, kommunicera till invånare och påverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. När jag först började studera ämnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet används slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas åt. Ett närbesläktat begrepp är public affairs, en tjänst som erbjuder kommunikativ rådgivning i påverkansarbete.Det här arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar på tjänsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare.

Den här studien är gjord för att beskriva och analysera skillnaderna och likheterna I bildpedagogiken hos den kommunala och waldorfdrivna skolan. Empirin består av två intervjuer med två rektorer tillika bildlärare i waldorfskolan och en jämförelse mellan styrdokumenten. Resultatet visar på att waldorf lägger mer tid till bild utöver bildundervisningen..

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell.

SammandragSyftet med mitt arbete är att jämföra hur bokstavsinlärning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en årskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda på om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det påverkar barnets fortsatta läs- och skrivinlärning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att själv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlärningstillfällena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag även ett mail med intervjufrågor till de tre lärarna/förskollärarna som de svarade på och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar på varför de jobbar som de gör, vilket synsätt som låg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lär sig bokstäver bäst. Mitt resultat visar att lärarna/förskollärarna jobbar på olika sätt med bokstavsinlärning.

Vi som arbetar i skolan har ett demokratiskt uppdrag; vi ska förmedla demokratiska grundprinciper och i demokratins anda ska sålunda eleverna få vara med och påverka sin studiekontext med allt vad den innebär i form av miljö och utbildningsinnehåll. I skolan handlar det om att eleverna ska få utöva inflytande på sin skolas fysiska miljö men också sin utbildning och sitt lärande. En litterär studie har gjorts för att få vetskap om vad som står att läsa i bland annat styrdokument och forskning om elevinflytande. Att låta eleverna vara med och påverka sin skolgång är en självklarhet vilken regleras i skollag, skolförordning och läroplan. Även i de kommunala och de lokala styrdokumenten regleras elevinflytande.

Den här undersökningen syftar till att få en djupare förståelse för hur musik- och kulturskolans verksamhet kan se ut i framtiden. Jag vill få en inblick i vilka faktorer som påverkar utvecklingen av den kommunala musik- och kulturskolan, samt hur musik- och kulturskolan väljer att förhålla sig till dessa faktorer. För att undersöka detta har jag använt mig av kvalitativ intervju som forskningsmetod för att därigenom få fram fyra instrumentallärares och tre musikledares tankar och erfarenheter.Resultatet visar på flera faktorer som påverkar förväntningarna på den kommunala musik- och kulturskolan varav de mest framträdande är media, musikaliska trender, sociala faktorer och elevernas förväntningar på undervisningen. Dessa faktorer påverkar musik- och kulturskolan både som organisation och verksamhet, men också själva undervisningen. Bland annat visar undersökningen att musik- och kulturskolan behöver förhålla sig till att dagens elever har nya uppfattningar om vad det innebär att musicera och att lära sig spela ett instrument.

Efter psykiatrireformen, 1995, ökade samhällsinsatserna för personer med psykiska funktionshinder inom områden som boende och sysselsättning och delaktighet och gemenskap var viktiga ledord. I och med reformen startades flera aktivitetshus och i Göteborg finns sex kommunala aktivitetshus. I studien deltar två av Göteborgs kommunala aktivitetshus. Studien syftar till att undersöka betydelsen av dessa aktivitetshus för besökarna. Genom en kvalitativ metod med tio intervjuer med besökare och personal på aktivitetshusen har information insamlats.

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om äldre Syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för äldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, språktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik är inte endast ett svenskt utan även ett globalt fenomen eftersom det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte är att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen. Dessutom ämnas två frågeställningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga äldreomsorgen. Dessutom rör frågeställningarna vad som kan påverka deltagandet i den offentliga äldreomsorgen och kan det påverkas av religiösa, språkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig på en enkätundersökning innehållandes totalt 31 respondenter.

Examensarbete lärarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lärande och SpecialpedagogikAbstractIndividualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge.Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word dance is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2].

Efter de organisatoriska förändringarna i vård och omhändertagande av äldre där kommunen har tagit på sig ansvar för vård och omsorg av äldre har personalens arbete på äldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. Vårdbiträden och undersköterskor har i praktiken fått ett stort ansvar för läkemedelhantering inom äldreboenden. De har även blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vårdbiträden, som har deltagit i undersökningen hanterar läkemedel i sitt arbete, något som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras när den reella kompetensen finns.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..