?Vi kan försvara oss mot ett angrepp mot ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.?Överbefälhavarens uttalande 31 december 2012 i intervjun med Svenska Dagbladet blev en stor nyhet, kanske den största inom försvarsområdet på senare år. Uppsatsen utreder vad det är som styr att ett uttalande likt detta blir uppmärksammat av media och hos allmänheten, så kallad dagordningsmakt, samt vilka konsekvenser det kan få för Försvarsmakten.

Sammanfattning Mitt arbete handlar om datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlägga tillgången till och använd-ningen av datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasiesko-lor. Utgångspunkt för detta arbete var att större tillgång till datorerna leder till större användning. För att uppnå syftet har jag formulerat några frågeställningar om i hur stor utsträckning datorer används i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklärarna använder på dessa skolor. Jag har även undersökt om det finns några framtida planer för förändring av tillgångar till och användning av datorer i undervisningen.

This study deals with an important and challenging issue that each school is facing today, that is the prevention work of bullying. The purpose is to investigate how two elementary schools define bullying and how the work of prevention looks like today. The study highlights two models, Farsta and Friends, that many schools follows in their work and struggle against bullying. We conducted this study by looking at how bullying looks at two elementary schools. How these schools developed working method in order to secure a safe environment for all children in the school.The findings in this study highlighted the involvement of these two schools in the work of prevention against bullying, which methods they used and how these schools worked intensively with organisations such as Friends.

Mitt arbete har skrivits i syfte att klargöra användningen av det spanska språket i muntlig kommunikation mellan elever och lärare resp. mellan eleverna själva. Syftet var även att ta reda på den muntliga kommunikationens betydelse för elevernas språkutveckling. De forskningsmetoder, som jag har använt till mitt arbete, är klassrumsbaserade observationer som genomfördes under lektioner i två klasser som läser spanska steg 3, samt kvalitativa intervjuer med två spansklärare och 6 gymnasieelever på två olika gymnasieskolor. Sammanfattningsvis vill jag påpeka, att genom mina observationer  har jag kommit fram till att det spanska språket används i huvudsak mellan lärare och elever när läraren ställer frågor och när elever svarar på dessa.  Dessutom används det  muntligt  mellan elever när dessa arbetar parvis och genomför en uppgift. Intervjuer med sex gymnasieelever och två spansklärare har jag kommit fram till att den muntliga kommunikationen i klassrummet är mycket viktig för elevernas språkutveckling.

Under de senaste åren har det balanserade styrkortet fått stort intresse i svenska kommuner som ett styrverktyg för att effektivisera och öka prestationsförmågan. Då politiker har det övergripande ansvaret över medborgarna i kommunen är det viktigt att de behärskar styrverktyget. Syftet med denna uppsats är att ur ett politiker- och tjänstemannaperspektiv identifiera hur det balanserade styrkortet fungerar för kommunala politiker som styrverktyg och beslutsunderlag. Vår studie grundar sig på en fallstudie av tre svenska kommuner. I studien framkom det att politikerna genom användandet av det balanserade styrkortet erhåller ett bra verktyg för att styra och fatta beslut.

Syftet med den här studien var att undersöka den hälsorelaterade livskvaliteten hos elever på högstadiet samt hur denna förhåller sig till elevernas socioekonomiska status och upplevelse av kontroll. 154 elever från fyra olika kommunala skolor i Sverige besvarade ett formulär gällande deras hälsa, livskvalitet och känsla av kontroll. Eleverna delades in i olika grupper, hög/låg-SES, beroende på medelinkomsten i deras kommun. Resultatet visar på en signifikant skillnad i elevernas HRQoL. Högre grad av kontroll visades vara förknippat med bättre hälsa.

Bakgrund: Forskningen om koncentrationsläsning är bristfällig och daterad. Det finns skolor som menar att koncentrationsläsning minskar stress men ingen forskning finns kring koncentrationsläsning i förhållande till stress.Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsläsning och stress. Om det finns ett samband är syftet också att söka förklaringar till hur sambandet ser ut genom att undersöka psykosociala faktorers effekt. Frågeställningar: Har koncentrationsläsning någon inverkan på elevers upplevelse av stress? Hur påverkar de psykosociala faktorerna krav, kontroll och socialt stöd elevers upplevelse av stress? Metod: En enkätundersökning på två gymnasieskolor utfördes.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Denna uppsats handlar om lärares tankar och åsikter om läxor. Underlaget är en kvalitativ intervjustudie med lärare på två gymnasieskolor i västra Sverige. Det som undersöks är hur lärare ser på läxor, vad lärare har för åsikter om läxor i förhållande till styrdokumenten samt vilka sociala omständigheter lärarna anser att det kan finnas som påverkar eleven på fritiden när läxan ska göras. Vi kommer att undersöka lärares inställningar till läxor, deras tankar om läxors utformning, samt vilken anledning de som lärare har att ge dem. Denna information jämförs med den tidigare forskningen som består av kända namn som Buell, Kohn, Cooper och Hellsten.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna.

Uppsatsen behandlade frågan om varför nya lokala politiska partier uppstått i norrländska kommuner. Den teoretiska utgångspunkten var ett rationellt aktörshandlande och ett metodologiskt individualistiskt synsätt. Den politiske entreprenören bakom partiet stod i fokus, vilka drivkrafter denne haft, motivet bakom partibildningen samt vilken påverkansmöjlighet det lokala partiet har haft i den kommunala politiken. Representanter för fjorton lokala partier i Norrland intervjuades. Vidare undersöktes omgivningsfaktorer såsom arbetslöshet, valdeltagande och diffusionseffekter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolkuratorer på gymnasieskolan resonerar om fenomenet hedersrelaterat förtryck och våld och hur de förhåller sig till detta i sin yrkesroll samt i mötet med elever.Uppsatsen består av tre övergripande frågeställningar; hur manifesteras hedersrelaterat förtryck/våld enligt skolkuratorerna? Vad beror hedersrelaterat förtryck/våld på enligt skolkuratorerna? Hur uppfattar och beskriver skolkuratorerna sin arbetsuppgift och sin yrkesroll i kontakten med fenomenet hedersrelaterat förtryck/våld? Studien är genomförd under våren 2008 och baseras på kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer på fem gymnasieskolor i Göteborg.I vår analys av materialets två första frågeställningar har vi utgått från ett postkolonialt perspektiv där vi också använder oss av begreppen ?de andra? och ?hegemoni?. Den sista frågeställningen analyserar vi med hjälp av Antonovskys teori om KASAM.Enligt skolkuratorerna manifesteras hedersrelaterat förtryck/våld genom ofrihet under kollektivets kontroll samt genom en specifik hotbild. Skolkuratorerna anser att hedersrelaterat förtryck/våld framförallt har kulturella och strukturella orsaker. I skolkuratorernas diskussion om hedersfenomenet finner vi utifrån ett postkolonialistiskt perspektiv ett återkommande resonemang om ?vi? och ?de andra?.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frånvaro i ämnet idrott och hälsa har om detsamma. Vi som blivande lärare i idrott och hälsa vill få en ökad kunskap om hur vi som lärare ska kunna motivera de elever som har hög frånvaro i idrott och hälsa på gymnasieskolan. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från två gymnasieskolor. Skolorna är av olika storlek men båda ligger i södra Sverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande.