Studiens syfte var att undersöka om det finns skillnader i elevers fysiska självkänsla beroende på om de läser i en kommunal innerstadsskola eller på en kommunal gymnasieskola i ett område med andra socioekonomiska förutsättningar. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om den fysiska självkänslan skiljer sig åt mellan tjejer och killar. Metoden grundar sig på en enkät som består av två delar. Den första sidan innehåller fyra övergripande frågor som vi utformade eftersom vi ville få reda på fakta om eleven. Resterande sidor av enkäten är ifrån CY-PSPP (Children and Youth- Physical Self-Perception Profile) och är reviderad av Whitehead (1995) som ett instrument för att mäta fysisk självkänsla.

Detta arbete handlar om arbetshästar i kommunal förvaltning ur hållbarhets och tillväxtssynpunkt. Arbetet reder i litteraturstudien ut begreppet hållbar utveckling och redogör för en modell för kommunal tillväxt. Hållbarhetsperspektivet innefattar de tre vanliga delarna som brukar avhandlas i frågor om hållbar utveckling. Dessa frågor är hållbarhet ut ett ekonomiskt såväl som ett socialt och ekologiskt perspektiv. I kapitlet om hållbar utveckling presenteras både äldre argument samt nya sätt att se på begreppet. I avsnittet om kommunal tillväxt redogörs för en modell för sweet spots för kommunal tillväxt.

Vi avser att i denna uppsats jämföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, målgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som målsättning att diskutera eventuella förbättringar av dagens svenska system med utgångspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vårt problemområde genom en kvalitativ undersökning baserad på en jämförande studie mellan två kommuner. Vi utgår från att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jämföra detta med en empirisk undersökning byggd på intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta är något som bör förändras, då en oberoende position borde stärka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte är att det finns en revision med politiska representanter, då de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen..

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd.

Uppsatsens syfte är att ur ett personalperspektiv undersöka och beskriva kunskapsläget i äldreomsorgsarbete inom hemtjänsten med brukare som har alkoholproblematik. Syftet belyses via följande frågeställningar; 1) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren generellt i forskningen? 2) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen? 3) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren med alkoholproblematik i forskningen? 4) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen om brukaren har alkoholproblematik? För att besvara frågeställningarna valdes selektiv kunskapsöversikt som består av 11 utvalda primärdokument. Syfte och frågor i vår uppsats analyserades och besvarades via socialkonstruktionistisk och DBO-teorin, en handlingsteori. Resultatet av uppsatsen visar att: relationen mellan personal och brukare är avgörande för brukarens självbestämmande och livskvalitet.

Människor med kommunikationssvårigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjälp av Alternativ och kompletterande kommunikation, även kallad AKK. Att ha förmåga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemål borde vara en självklarhet, men tyvärr är detta inte självklart för alla människor.Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan på personer med kommunikationssvårigheter. Studien är kvalitativ och bygger på innehållsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer är genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvårigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur enhetscheferna i Enköpings kommun arbetar kommunikativt. Genom en enkätundersökning får enhetscheferna redogöra för sitt arbete och sin uppfattning om hur deras kommunikativa arbete i den kommunala organisationen fungerar. Resultatet analyseras med hjälp av kommunala policydokument och aktuell forskning inom kommunikationsområdet.Enkätundersökningen visar att enhetscheferna känner osäkerhet i hur de ska följa kommunens kommunikationspolicy. De önskar bättre kunskap om befintligt kommunikationsstöd och de rätta kommunikationskanalerna och mer tid till att sortera och förmedla information. .

Enligt lagen om Kommunal energiplanering måste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunen. Många av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, utifrån energiplanen. Syftet med denna uppsats är att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, b) utifrån Leavitts systemmodell skapa en ökad förståelse för vilka centrala komponenter, såväl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förändringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer med representanter från de tre utvalda kommunerna; Lidköping, Borås och Trollhättan. Representanterna från de valda kommunerna berättade om deras arbete med energifrågor utifrån tre utgångspunkter; synen på kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgångs/motivationsfaktorer.

För att få personalen på en arbetsplats att trivas och må bra bör en mängd faktorer tas i beaktande. Faktorer som beskrivs som viktiga är rolltydlighet och rollkonflikter, balans mellan krav och kontroll, upplevelsen av socialt stöd och balans mellan ansträngning och belöning. Då syftet med studien var att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har ett samband med hälsan hos personal inom vård och omsorg användes en enkät som mätte alla ovanstående områden. Denna enkät kompletterades med frågor gällande kontakten med vårdtagarna. Enkätundersökningen (n = 80) följdes även upp av kvalitativa intervjuer (n = 4).

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill säga grundläggande antaganden, normer och värderingar, inom den kommunala hemtjänsten ur hemtjänstpersonalens perspektiv.Frågeställningar:1. Hur ser hemtjänstpersonal på sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de på samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frågeställningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och värderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen på sitt arbete och på chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. Vår empiri har analyserats med hjälp av två huvudteorier såsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjälpt oss att förstå omsorgsarbetet.

Syftet med studien var att ta reda på hur enhetschefer inom äldre- och handikappomsorgen uppfattade utbildningens betydelse i yrkesutövandet. Studien vill belysa vilken kunskap och kompetens enhetscheferna har och hur den används i deras yrkesverksamhet. Vidare undersöktes förekomst av skillnader eller likheter i enhetschefernas uppfattning om deras utbildningsbakgrunds relevans i yrkesutövandet, beroende på om de hade en yrkes- eller en teoretisk examen. Vi använde oss av intervjuer för att möjliggöra följdfrågor. I bakgrunden behandlades bland annat sociala omsorgsprogrammets utveckling, en beskrivning av de teoretiska utbildningarna, enhetschefsyrket och dess utveckling, ämnet social omsorg och yrkessocialisation.

Den kommunala revisionen har inrättats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs på uppdrag av kommunfullmäktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de biträds av sakkunnig personal från privata revisionsbyråer. Syftet med den kommunala revisionen är att granska och bedöma hur nämnder, fullmäktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmäktiges mål, beslut och politiska intentioner. Det är vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslå fullmäktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.

Vårt syfte är att skapa kunskap om hur pedagoger i förskolan tar ansvar och arbetar för att möta barn som befinner sig i krissituationer, så att tryggheten och lärandet hos det enskilda barnet och gruppen tas tillvara. Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) innefattar mål om att lägga grunden för ett livslångt lärande, där verksamheten ska erbjuda en trygg och lärorik miljö för alla barn som deltar och där även omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet. Vår problematisering är hur dessa mål kan uppfyllas då ett eller flera barn befinner sig i krissituationer eftersom tryggheten kan raseras och lärandet bli hämmat. För att komma fram till vårt resultat och besvara vårt syfte har vi utgått från tre forskningsfrågor och använt kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av vår problematisering är att omsorg, fostran och lärande i krissituationer kan bilda en helhet därför att de är beroende av varandra även om de olika delarna inte tar lika stort utrymme.