Sökresultat:
2054 Uppsatser om Kommunal vćrd och omsorg - Sida 61 av 137
GPS som verktyg vid gatudrift
LuleÄ kommun funderar pÄ att införskaffa ett GPS-baserat kvalitets- och uppföljningssystem för gatudrift. Detta för att fÄ en bÀttre kontroll pÄ vilka aktiviteter inom gatudrift som har utförts samt nÀr och vart de har utförts. Detta arbete Ät LuleÄ kommun syftar till att utvÀrdera hur ett GPS- baserat kvalitets- och uppföljningssystem kan anvÀndas inom kommunal gatudrift. Vilken data som kan genereras frÄn ett sÄdant system och hur den ska anvÀndas. Arbetet har genomförts som en fallstudie med uteslutande kvalitativt material.
Beröringens betydelse i omvÄrdnadsarbetet en intervjustudie om sjuksköterskans upplevelser.
Kroppsberöring Àr ett viktigt redskap i sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete. Genom
kroppsberöring kan trygghet, omtanke, uppmuntran mm Ästadkommas.
Undersökningens syfte var att utifrÄn sjuksköterskans perspektiv beskriva
kroppsberöringens betydelse i omvÄrdnadsarbetet, samt att se kroppsberöringen
ur ett transkulturellt perspektiv. Författaren valde att göra en kvalitativ
ansats dÀr respondenterna utgjordes av sjuksköterskestuderande och verksamma
sjuksköterskor. I undersökningen framkom att kroppsberöringen anvÀndes som en
handling för att skapa kontakt och för att fÄ en helhets bild om hur patienten
kÀnner sig.
Meningsfull sysselsÀttning i tvÄ typer av dagliga verksamheter : -en jÀmförelse mellan en brukarstyrd och en kommunalt driven daglig verksamhet för mÀnniskor med psykiska funktionshinder
Daglig sysselsÀttning för mÀnniskor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmÀn sÄsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte Àr att förbÀttra livsvillkoren för den studera mÄlgruppen samt att öka delaktigheten i samhÀllslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi ocksÄ erhÄllit ett intresse av mÀnniskor med ett lÄngvarigt psykiskt funktionshinder. VÄr förförstÄelse bygger pÄ tidigare erfarenheter i yrket som sÀger oss att det finns ett begrÀnsat utbud till aktivitet och sysselsÀttning för den studerade gruppen.
Bemötande hur vÄrdgivare upplever att de lÀr genom omsorgsarbetet
Bemötande Àr ett ÀmnesomrÄde som Àr vÀldigt centralt för omsorgen av Àldre. Det Àr en företeelse som sker dÄ vÄrdgivare och vÄrdtagare möter varandra. En viktig aspekt som bör belysas Àr utveckling av bemötande. Att ta reda pÄ hur vÄrdgivaren upplever att den utvecklar sitt bemötande kan belysa pÄ vilka sÀtt ett bemötande kan utvecklas och förbÀttras. Syftet med studien Àr att undersöka vÄrdgivares upplevelse av hur de utvecklar bemötandet och lÀr att bemötandet utgör pÄverkan pÄ vÄrdtagares hÀlsofrÀmjande i omsorgsarbetet.
"De mÄste lÀra sig att passa tiden" : en essÀ om att förhÄlla sig till barn och förÀldrar som kommer för sent
Min essÀ handlar om ett problem som jag ofta mött i mitt arbete pÄ förskolan ? hur man ska hantera barn och förÀldrar som kommer sent. Det blir ofta ett dilemma nÀr olika vÀrden stÀlls mot varandra sÄ som kollegornas olika synsÀtt pÄ verksamheten och pÄ lÀrande, individ och gruppens behov och strukturer och regler mot vad som Àr praktiskt i situationen. Jag inleder essÀn med tvÄ berÀttelser om situationer frÄn mitt arbete i förskolan som illustrerar dilemmat. Dessa situationer tar jag sedan som utgÄngspunkt nÀr jag reflekterar över dilemmat med hjÀlp av olika teorier.
FÄnga dagen - frigör morgondagen : Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv
Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hÀlsa Àr överlag fokuserade pÄ frÄnvaro av hÀlsa med utgÄngspunkt frÄn sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som frÀmjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad.
Olika fönster mot samma omvÀrld ? En undersökning av omvÀrldsbevakningen pÄ Stockholms stadsbibliotek och Akademibokhandeln i Stockholm
The aim of this thesis is to explore how a bookstore chain and a public library meet the needs of their customers through environmental scanning. The empirical material is derived from six semi-structured interviews with six informants, three from each organization, together with an analysis of internal documents. The method used is a case study and the theoretical framework is based on models used in the process of environmental scanning, as described by Choo, Hamrefors and Hedin & Sandström among others, and which facilitate a comparison of the environmental scanning of the two organizations. The results of the study indicate that the library, as a public organization with a mission in society, perceives the environment as society as a whole and all its members as their users, whereas the bookstore concentrates on the sectors of the environment that affect their sales. The consequences of these different views are that the library is more active in the environment and uses surveys as a basic source of information, while the bookstore is more passive, and relies on statistics for information.
Tillsynsmetodik inom kommunalt miljö- och hÀlsoskydd
Syftet Àr beskriva och analysera tillsynen som arbetssÀtt samt att utifrÄn nÄgra miljö- och hÀlsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det gÄr att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. FrÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna nÀr det gÀller tillsynsmetodiken? Hur ser de pÄ sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tÀnker inspektörerna kring möjligheter och svÄrigheter nÀr det gÀller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjÀlp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att mÄnga miljö- och hÀlsoskyddsinspektörer ofta Àr utelÀmnade att pÄ egen hand utarbeta sÀtt att arbeta pÄ. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna Àr begrÀnsade.
Goodwill Accounting : Analyserat utifrÄn olika teoretiska perspektiv
Ă
ngest Àr ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar förÀldrar som viktig bas för inlÀrning. FörÀlderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthÄllande av Ängest. Genom reciprocitet pÄverkar Àven barnet förÀldrarna.
Krisinformation i sociala medier : Kommuners anvÀndning av Facebook och Twitterför att sprida information till kommuninvÄnare
Det blir allt vanligare att kommuner anvÀnder sociala medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala medier anvÀnds för spridning av krisinformation pÄ kommunal nivÄ samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen nÄr kommuninvÄnarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som Àr aktiva i sociala medier samt med tre i Àmnet insatta personer visar pÄ att sociala medier som kriskommunikationskanaler idag anvÀnds i relativt liten utstrÀckning. Det beror, enligt kommunerna, frÀmst pÄ att fÄ kriser drabbat kommunerna sedan anvÀndningen av sociala medier pÄbörjades.
Kommunikation mellan patienter med Aspergers Syndrom och sjuksköterskor
Bakgrund: Aspergers syndrom karaktÀriseras av svÄrigheter med social interaktion och kommunikation, frÀmst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer Àr av stor betydelse och att en hjÀrnskada kan vara en bakomliggande orsak. SvÄrigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. PÄ grund av den lÄga prevalensen av AS har personal inom vÄrd och omsorg en begrÀnsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvÄrigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svÄrt i mötet med sjukvÄrden.
Barn som far illa. Att som lÀrare i förskola möta barn som far illa.
I vÄrt arbete lÀgger vi tyngdpunkten pÄ lÀrarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstÄ hur lÀrare anser att man bör hantera förhÄllanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill ocksÄ försöka förstÄ den process som följer en misstanke om att ett barn mÄr dÄligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom Àmnet.
FörÀldrars uppfattningar om den kommunala fritidsverksamheten
för grundsÀrskolebarn
Syftet med studien var att beskriva förÀldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsÀrskolebarn mellan sex och tolv Är i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex förÀldrar som i intervjuer tillfrÄgades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begrÀnsa studien stÀlldes inga frÄgor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frÄgeformulÀr baserades pÄ nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mÄl och riktlinjer. Resultatet visade att förÀldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, dÀrför kallas fritid för livstrÀning.
Tidpunkten för marköverlĂ„telser som styrinstrument vid kommunala markanvisningar : En jĂ€mförelse av förfaranden som tillĂ€mpas i Ărebro och GĂ€vle
Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever dĂ„ en exploateringsfastighet överlĂ„ts till en byggherre först efter att byggnationer pĂ„börjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts pĂ„ förslag av GĂ€vle kommun som sökt svar pĂ„ om en överlĂ„telsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnĂ„ rĂ€tt resultat dĂ„ exploatering görs pĂ„ kommunalt Ă€gd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jĂ€mförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av Ărebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av GĂ€vle kommun. I Ărebro kommun genomförs marköverlĂ„telsen till byggherren först efter att byggnationer pĂ„börjats pĂ„ fastigheten. I GĂ€vle kommun sker normalt överlĂ„telsen innan byggstart Ă€ven om svĂ€varvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhĂ„lla lagfart. För att förstĂ„ hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer pĂ„ respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstĂ„ hur kommunerna reglerar sina respektive överlĂ„telsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlĂ„telse kan anvĂ€ndas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt Ă€gd mark.
Metoder för medborgarinflytande -En analys av tre fallstudier
Syftet med arbetet Àr att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som Àr effektiva. Arbetet kommer Àven visa vilka problem som kan uppstÄ i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta pÄ en nationell nivÄ för att se hur samrÄd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbÀttras. Det leder fram till huvudfrÄgan; Hur kan planeringen uppnÄ medborgarnas och lagens krav pÄ medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehÄllande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.