Uppsatsen behandlar hur företag hanterar personalens hälsa och ohälsa genom en studie av hur företag arbetar med att redovisa sjukfrånvaron och hur de arbetar med hälsofrämjande åtgärder för att förebygga och hantera sjukfrånvaron. Företagens syn på hälsobokslut diskuteras. Uppsatsen är baserad på en fallstudie i fyra olika organisationer med olika verksamheter: detaljhandel, tillverkande företag, utbildningsföretag och offentlig sektor (kommun). Uppsatsen tar sin utgångspunkt i personalekonomiska teorier och diskuterar två hälsobokslutsmodeller. Hälsobokslut kan vara beslutsunderlag vid eventuella åtgärder som syftar till att förbättra de anställdas hälsotillstånd, men också för att minska sjukfrånvarokostnader och arbetet med att förbättra arbetsmiljön.

When a municipality is about to realize an IT investment, e.g. an economy system, theywill need to do procurement according to the laws of procurements. To perform suchprocurement takes time and energy from the everyday work at the municipalities, andtherefore they want to make a quick and efficient procurement. Unfortunately it showsthat municipalities do not always make an assessment that is sufficient enough for theirneeds, which can result in an inefficient system in a longer perspective. Municipalitiesthink more often about the hard values such as costs of the investments, and not alwaysas much when it comes to the soft values, like the user-friendliness.

The Public vs. private movement has over the past decades identified numerous significant differences between public and private organizations. The observed differences covers almost every field in administrative economics ranging from organizational structure, management accounting, goal-setting and in the past few years even leadership. Strangely, in the majority of these studies little or no regards are given to organizational characteristics or fundamental differences between compared organizations and if these organizations really are comparable when studying the effect of sector.The aim of this study is to compare leadership in relatively similar organizations from both the public and private sector and so clarify if earlier identified differences in leadership styles still surface when leaders working with approximately the same thing in a similar work context are studied.A sample of 348 Swedish principals was drawn from both municipal and private elementary schools. The respondents answered a web-based survey based on the CPE-model resulting in leadership styles mapped according to three orientations: change, production and employee.

?I denna studie studeras en organisation som förmedlar sina värderingar explicit.Många organisationer inom såväl privat som offentlig sektor väljer offentliggöra vilka värderingar som präglar organisationens arbete. Vad som sällan framgår är vad dessa värderingar innebär för den anställde. Det är mot denna bakgrund som studiens syfte arbetats fram. Studiens syfte är att undersöka vilken funktion organisationens explicita värderingar fyller i det vardagliga arbetet.I studien har sex intervjuer genomförts med anställda inom en organisation som gjort sina värderingar publika.

This paper examines and analyzes effects of the introduction of a new management control system tool within a Swedish public health organization, the Södra Älvsborg hospital, and its possible effect on organizational change. The new management control system tool, known as the SÄS-model, has been widely criticized for being too costly and with too small positive effects to be shown. Our approach has with that as a background been to examine whether the implementation of the SÄS-model and its balanced scorecard has been able to result in effects regarding organizational change. We have through a case study aimed to analyze how a management control system, much alike one that is typically used within foremost private organizations, can promote organizational change. Our results suggest that the implementation of the SÄS-model and the balanced scorecard has given the organization clearer visions and goals.

Med denna uppsats har vi försökt modellera sannolikheten för förändringar i den kommunala skattenivån i svenska kommuner givet deras politiska styre, som är kodade enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att göra det försöker vi få svar på frågan om det finns blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik. Genom att kombinera SKL:s klassificering av kommunala politiska styren 2002-2006 med 2006-2010 har vi skapat så kallade maktskifteskategorier, som vi sedan använder som kategoriska variabler när vi modellerar sannolikheten för olika förändringar i de kommunala skattenivåerna. För att i viss mån renodla politikens inflytande och skilja det från andra strukturer som kan tänkas påverka skattenivån har vi skapat variabler som vi kallar för kontrollvariabler. Dessa försöker spegla strukturella förutsättningar för den kommunala ekonomin.

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Anställdas sjukfrånvaro beror till större del på stressrelaterade sjukdomar. Det finns tidigare studier som visar på samband mellan stress och dålig hälsa, men mindre forskning som berör hur stress uppkommer, och särskilt hur ekonomiska styrmedel kan påverka stress. Denna studies syfte är att utforska hur styrmedel kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. De styrmedel som undersökts är cybernetiska och administrativa styrmedel och på dessa har den så kallade Krav-Kontroll-Stöd-modellen använts. En fallstudie har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på två olika produktionsavdelningar inom Uppsala kommun.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger interagerar och bemöter barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Samt om det skiljer sig åt mellan förskolorna beroende på huvudmannaskap, privat eller kommunalt. Designen som användes är en kvalitativ, semi-strukturerad observationsstudie. Observationerna genomfördes på två förskolor, en privat och en kommunal, med barn i åldrarna fyra till sex år. därefter analyserades resultaten utifrån tidigare forskning författarna tagit del av.

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan.

Denna uppsats har syftet att belysa och analysera processer av ansvarsutkrävande inom svensk förvaltning. Utbildningssektorn är den del av förvaltningen som studeras då skolan är en unik institution i dagens samhälle och en förutsättning för en levande demokrati. Skolan har genomgått reformer som kommit att påverka dess organisering och möjlighet att utkräva ansvar.Ansvarsutkrävandet belyses genom hela ansvarskedjan från nationell nivå till den enskilda skolan. Arbetet har formen av en kvalitativ analys. På kommunal nivå genomförs en fallstudie av Malmö kommun.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Informationssäkerhet handlar om att skydda viktig information oavsett format för att garantera dess konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras av kommuner, med fokus på den administrativa verksamheten. Metoden som används är en kvalitativ studie baserad på intervjuer som har genomförts i ett urval av Skaraborgs kommuner. Resultaten visar att kommunerna har ett tillräckligt skydd för flera områden men också att det finns områden med brister främst relaterade till rutiner, efterlevnad och utbildning där kommunerna med fördel kan arbeta efter tillgängliga standarder. Som en del av arbetet presenteras även ett antal förbättringsförslag bland annat relaterade till utbildning av användare och ansvariga, som kan användas av kommunerna.

Mer än 75 procent av den svenska arbetsföra befolkningen vistas i genomsnitt en tredjedel av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta innebär att arbetsplatsen är en effektiv plats att nå ut med hälsobudskap, hälsoutbildning, och hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att beskriva hur personal inom en kommunal förvaltning upplever sin arbetsplats som en hälsofrämjande arena. Kvalitativ metod valdes och tio respondenter valdes via ett snöbollsurval ut för intervju. Insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.   .