Syftet med föreliggande examensarbete är att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage från högstadiet till gymnasiet. För att uppnå mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gått på antingen friskola eller kommunal skola belägna i en mindre stad i Skåne. Jag har även velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angåendet ämnet religion, beroende på vilken skola man gått på före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utsträckning få minnen av religionsundervisningen på högstadiet och visar stort missnöje med den.

SammanfattningUppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för småföretagarna - en lättnad för företagen, men vad tycker intressenterna?Seminariedatum: 30 maj, 2007Ämne/kurs: Företagsekonomi, examensarbete, 10 pFörfattare: Henrik Westerhaag, Erika WallinHandledare: Dan NordinNyckelord: Revisionsplikt, revision, revisor, redovisning, små- och medelstora företagSyfte: Syftet är att utreda vad utvalda externa intressenter till revisionen tycker om ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi vill även närmare studera vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära för intressenterna avseende deras arbetsuppgifter, samt om det finns något alternativ till revisionsplikten.Metod: I vår undersökning använde vi oss av den kvalitativa metoden för insamling av empiri. En induktiv ansats lämpades bäst här då vi med hjälp av empirin skapade oss en uppfattning av problemet. Tillförlitlighet och giltighet granskas och slutligen redogör vi för informationsinsamlingen.Teori: För att kunna skapa en förståelse runt ämnet revision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp och teorier.Empiri: Vi har i vår insamling av empiri pratat med representanter från tre olika intressentgrupper.

Den elektroniska journalen är en del av distrikts- och sjuksköterskors dagliga arbete och ökar förutsättningen för ett patientsäkert arbete. Distrikts- och sjuksköterskor arbetar efter kärnkompetenserna informatik och säker vård, men brister i den elektroniska journalen kan påverka dessa negativt. Syftet var att undersöka sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskap om och förståelse av att använda elektronisk journal i kommunal hemsjukvård. Metod: kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor från fem kommuner i Kronobergs län (n 67).

Syftet med mitt arbete är att undersöka vägledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet Vägledningscentrum. Jag vill även undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som är deras övergripande mål. Ur ett vägledarperspektiv vill jag också undersöka hur vägledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mål gentemot samhällets samt individens behov. Även skillnaden i dessa två verksamheter skall diskuteras och analyseras. Studien syftar på att undersöka ur vägledarperspektiv hur vägledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhällets representant. Jag valde att undersöka vägledarens arbete i två olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och Vägledningscentrum.

Människors ohälsa på den svenska arbetsmarknaden är något som under senaste tid flitigt debatterats i media. Denna uppsats vill undersöka hur intresset för hälsa inom en kommunal förvaltning ser ut. Studien tar sig an problematiken utifrån två aspekter, dels utifrån ett synsätt som utgår från ett politiskt och arbetsledningshåll, vad styr att de väljer att arbeta med friskvård för sina anställda. Dels utifrån ett synsät som lägger fokus på arbetstagarna, varför väljer dessa människor att delta respektive avstå från förvaltningens friskvårdsaktiviteter. Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar politiker och arbetsledningens handlande i arbetet med friskvård för de anställda, samt att även undersöka vilka sociala faktorer som gör att de anställda deltar respektive avstår från förvaltningens friskvårdssatsning.

Under de senaste decennierna har det vuxit fram en allmän förväntan om att företag ska betjäna både aktieägare och allmänheten. Det ställer i sin tur krav på revisorerna som måste vara medvetna om vilka förväntningar de olika intressenterna har. Olika intressenter har dessutom olika förväntningar på revisionen vilket inte förenklar situationen för revisorerna. Ett av kommunikationsmedlen som ett företag har idag med sina intressenter är den externredovisning som upprättas av revisorerna. Den allmänna opinionen har under den senaste tiden dock fört allvarlig kritik mot revisorer och hela revisionssystemet.

På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanställningar av forskning inom fälten miljöpsykologi och åskådlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ändå få ledtrådar till möjligheter och svårigheter med användningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel.

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005.

I Sverige är revisionsplikten lagstadgad för alla aktiebolag, oavsett storlek på företaget. Svenskt Näringsliv har föreslagit att revisionsplikten bör slopas i små och medelstora aktiebolag för att minska både kostnader och administrativt arbete för de mindre bolagen. Men hur ställer sig revisorerna till detta? Syftet med uppsatsen är att se vilka konsekvenser en slopad revisionsplikt får på företagens redovisning samt ta reda på om hypotesen om att revisorer vill ha en oförändrar revisionsplikt håller. Uppsatsen bygger på en deduktiv metod vilket innebär att utgångspunkten är befintlig teori i ämnet.

Bakgrund: Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och inom undersköterskeyrket, som är kvinnodominerat, märks detta tydligare. Det finns därmed anledning att uppmärksamma och kartlägga vad som upplevs främja kvinnors arbetsnärvaro och arbetsförmåga i detta yrke. Syfte: Syftet med studien var att utforska äldre kvinnliga undersköterskors upplevelser av betydelse för bibehållen arbetsförmåga inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie med kvalitativ manifest innehålls-analys. Sex friska undersköterskor mellan 55-58 år i kommunal äldreomsorg valdes genom ändamålsenligt urval till semistrukturerade individuella djupintervjuer.

Frågeställning: Hur tillämpas god ekonomisk hushållning i kommuners styrning utifrån kommunallagen? ? Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushållning inte uppfylls?Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommuner förhåller sig till god ekonomisk hushållning i deras styrning, om det är någon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun i förhållande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har använts i studiens framställande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl.Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun är styrda av de uppsatta mål som kommunfullmäktige sätter.

Syftet med uppsatsen är att klargöra huruvida analysmodellen medfört några förändringar för revisorn och dess klienter. Empirin har insamlats genom semistrukturerade personliga intervjuer med fyra revisorer och två företagsrepresentanter. Analysen har medfört två betydelsefulla förändringar för revisorns arbete. Det första är dokumentationskravet och det andra är begränsning av konsultverksamhet i samband med revision. Dessa två konsekvenser har bidragit med både för- och nackdelar.

Bakgrund: En av grundpelarna inom revision är att den utförs av en oberoende part. Det är dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan även revisionsbyrån ska vara oberoende i förhållande till klienten. Flera av byråerna erbjuder fler tjänster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrå för flera olika uppdrag uppstår ett kombiuppdrag. När ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrån ska vara oberoende.

I denna uppsats har vi velat undersöka svenska småföretagares inställning till revisionsplikten. Bakgrunden till vårt intresse kring småföretagarnas inställning till revisionsplikt är att det inom EU pågår en harmoniseringsprocess där man önskar få så samstämmiga regelverk, för bland annat revisionsplikten, som möjligt. I och med att Sverige idag är ett av de få länder i Europa som inte tillåter undantag från revision för små aktiebolag så kändes det som ett intressant ämne. Vi har vidare velat undersöka vilka faktorer som ligger bakom småföretagarnas inställning till revision, dvs. vad kännetecknar de bolag som är positiva respektive negativa till revisionsplikten? Kan man exempelvis se några skillnader i inställning mellan B2B- och B2C-företag? I uppsatsen har vi använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört?Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.