Uppsatsens syfte är att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhälle och inflytande, trygghet, hälsa, arbete, information och framtid. Avsikten är också studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhåller sig till nationella mål för ungdomspolitik. Kommunens arbete ställs i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp står för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka patienter får vård i hemmet. Områdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvård ansvarar ensam för både omvårdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel när distriktssköterskan har ansvar för många patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvård med omvårdnadsansvar för patienter i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien.

Tidigare forskning har kunnat visa signifikanta förbättringar i betygen för elever inom de kommuner som har en större andel av sina elever i fristående skola. Utifrån de resultaten driver vi tesen att högre betyg är en följd av en ökad kunskapsnivå och att denna ökade kunskapsnivå borde leda till effekter i hela kommunen. I denna uppsats analyseras hur arbetslöshet, inkomst och egenföretagande i Sveriges kommuner har påverkats av den ökade konkurrensen på skolmarknaden. Vår hypotes är att en högre andel elever i fristående gymnasieskola sänker arbetslösheten och höjer inkomstnivån. Vi undersöker även elevandelarnas effekt på andelen egenföretagare i kommunen.

SammandragMed detta arbete vill jag titta på de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning på deras engelskundervisning. Detta för att få inspiration till olika sätt att undervisa elever i problem på, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen.Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under två dagar vardera under tre veckors tid. Under de två dagarna satt jag med i klassrummet och tittade på hur undervisningen såg ut.

Detta examensarbete undersöker elevers och lärares syn på skolans fysiska miljö och dess betydelse för lärande. Undersökningen sker på två gymnasieskolor i en och samma stad i Skåne, den ena skolan är en kommunal skola och den andra skolan är en friskola. Syftet med studien är dels att studera hur elever och lärare på gymnasiet förhåller sig till skolans fysiska miljö och vad de har för tankar om hur denna miljö påverkar lärandet, dels att försöka se om det finns några skillnader eller likheter i resonemanget på de två skolorna. Frågeställningar angående upplevelse av fysisk skolmiljö, påverkansmöjligheter samt medel för att ändra den fysiska miljön formuleras. Till detta kopplas en teori angående möjligheter till aktivitet och kreativitet i klassrummet. Resultatet av undersökningen visar att friskolans elever och lärare trivs bättre med skolans fysiska miljö, upplever att de kan påverka miljön mer samt är mer nöjda med utrymmena på skolan än vad den kommunala skolans elever och lärare är.

Kadmiumkällor och risker med exponering för kadmium beskrivs. Svenska nationella och Stockholms kommunala miljömål som rör kadmium gås igenom och analyseras ur olika aspekter. Två olika modeller för flödesanalyser beskrivs och jämförs. Beräkningar för kadmiumflöden i Stockholm 1995 genomförs enligt den ena flödesmodellen. Beräkningarna redovisas i ett Microsoft Excelark tillsammans med några enkla analysverktyg.

Bakgrund: De äldre i Sverige blir allt fler och allt äldre. Många får leva ett friskt och aktivt liv som äldre och andra drabbas av sjukdom och ohälsa redan i ett tidigt stadie av ålderdomen. Sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård ansvarar idag för ett stort antal patienter och har inte möjlighet att gå ut och träffa alla sina patienter dagligen. Det krävs därför att många av de hälso- och sjukvårdsuppgifter som förekommer ute i patienternas hem utförs av delegerad hemtjänstpersonal. Deras ansvar har ökat och de står ofta ensam ute i hemmen med beslut om när patientens hälsotillstånd kräver kontakt med sjuksköterskan.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter.Metod: Åtta Narrativa intervjuer genomfördes vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalysResultat: resultatet visar hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Background: Several accounting scandals have caused a development from rules-based to principles-based regulation. Swedish municipalities follow the principle-based recommendations issued by RKR (The Council for Municipal Accounting). An explicit requirement of component depreciation has been introduced prior to 2014. The principles-based regulatory framework raises some choices regarding the introduction and demands that professional judgments are made. There is some risk that comparability decreases.

Det faktum att juridiken och lagarna används som ett politiskt och ekonomiskt styrinstrument är inget ovanligt. Detta gäller likaså för arbetsskadeförsäkringen som, sedan dess ikraftträdande år 1977, fått genomgå flertalet reformeringar beroende på sittande regerings politik och statsbudget. För att tydliggöra detta sker en redogörelse av vad som ledde fram till att de olika förändringarna av försäkringen ansågs vara nödvändiga samt effekten av dem. Mot bakgrund av försäkringens historiska utveckling görs även ett försök att blicka framåt och reflektera över hur framtidens utformning av arbetsskadeförsäkringen kan komma att se ut..

SammandragSyftet med mitt arbete är att jämföra hur bokstavsinlärning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en årskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda på om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det påverkar barnets fortsatta läs- och skrivinlärning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att själv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlärningstillfällena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag även ett mail med intervjufrågor till de tre lärarna/förskollärarna som de svarade på och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar på varför de jobbar som de gör, vilket synsätt som låg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lär sig bokstäver bäst. Mitt resultat visar att lärarna/förskollärarna jobbar på olika sätt med bokstavsinlärning.

Introduktion: Varje år skadas fler än100000 patienter av hälso- och sjukvården. Vårdskador innebär ett vårdlidande och påverkar samhällets hälsoekonomi. Sjuksköterskor har ett huvudansvar för det direkta omvårdnadsarbetet och är skyldiga att rapportera avvikelser. Trots att patientsäkerhetsarbetet är ett prioriterat område inom vård och omsorg visar forskning att sjuksköterskor inte rapporterar alla avvikelser som sker på arbetsplatsen. Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av att avvikelserapportera inom kommunal hälso- och sjukvård.

En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och använder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. När individer görs delaktiga i planeringen av den egna närmiljön skapas en social hållbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som är användbara, trygga, säkra och främjar hälsan är viktiga för folkhälsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhälsplaneringen genom förbättringsvandringar och utvecklingsdialoger. Då kommunen tillsammans med innevånare undersöker bostadsortens förutsättningar och utvecklingsbehov.

Aldrig tidigare har Moderaterna gått in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina händer och sedan kommit ur den med makten kvar i nävarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankeställare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval på löpande band sedan år 1911. Tanken om att medierna starkt påverkar oss medborgare till att tycka och tänka på ett särskilt sätt ruckade genast igång planer på att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik porträtteras i svensk dagspress.

Uppsatsen handlar om politikers och tjänstemäns syn på bemötande samt deras kunskap om de lagar som gäller för personer med funktionsnedsättningar. Med bemötande menar vi den inställning man har till varandra men även samhällets övergripande syn uttryckta i lagar och förordningar. Studien bygger på litteraturstudier och intervjuer med politiker och tjänstemän i en mindre kommun..