Syftet med vår undersökning var att undersöka hur andraspråksundervisningen kan organiseras och vilka hinder respektive möjligheter vald organisation kan få för eleverna. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två rektorer på olika skolor försökt synliggöra hur andraspråksundervisning kan organiseras och vilka tankar som ligger till grund för dessa val. Det resultatet visade är att när antalet andraspråkselever på en skola uppgår till nästan 100 % blir det svårt att bortse från ett andraspråksperspektiv i verksamheten. I vår undersökning framkommer en medvetenhet hos våra informanter om både vad det innebär och om vad som krävs för att lära sig ett andraspråk. Däremot är det inte alltid så att det som krävs går att förverkliga inom ramen för skolans resurser och då blir skolans tuffa uppgift att organisera sig efter de möjligheter som finns.

Ett projekt definieras ofta som en tillfällig organisation som upplöses när målen är uppfyllda. När projektet avslutats splittras projektgruppen och den kunskap de införskaffat under projektets gång. För att kunskapen inte ska gå förlorad är det viktigt att ta till vara på denna kunskap och föra den vidare till nästkommande projekt. Genom att återkoppla gamla projekt med nya kan man lära av historien och bli en mer effektiv organisation.En effektiv organisation är en lönsam organisation och därför är det troligt att ett vinstdrivet projektbaserat företag satsar stora resurser på projektutveckling och återkoppling. Detta till skillnad från en statlig myndighet som styrs av strikta riktlinjer och tydligt avgränsade resurser.

Denna studie undersöker hur anställda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) påverkar lärandet på arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs påverka lärandet inom en organisation. Studien grundar sig på kvalitativ forskningsintervju  med fem anställda på ledningsnivå inom fem olika organisationer. De fem anställda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är främst Per-Erik Ellströms perspektiv på lärande i arbetslivet och denna används även som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet.Genom den utförda undersökningen framgår det att CSR faktiskt påverkar lärandet inom en organisation.

En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och använder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. När individer görs delaktiga i planeringen av den egna närmiljön skapas en social hållbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som är användbara, trygga, säkra och främjar hälsan är viktiga för folkhälsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhälsplaneringen genom förbättringsvandringar och utvecklingsdialoger. Då kommunen tillsammans med innevånare undersöker bostadsortens förutsättningar och utvecklingsbehov.

Kompetensutveckling är i många företag en lika självklar förutsättning som arbetsuppgiften i sig för att organisationen ska hålla sig vid liv och vara framgångsrik. Arbetet med att utveckla en organisation går inte att generalisera eftersom varje företag är en komplex organism. Uppsatsen fokuserar på att utveckla mer kunskap om hur kompetensutveckling värderas inom en organisation och om det inom ett och samma företag finns flera sätt att betrakta kompetensutveckling. Vi tar även upp hur effekterna av kompetensutveckling kan mätas och tas tillvara.Syftet med studien är därmed: att analysera uppfattningar om värdering av kompetensutveckling i ett kunskapsintensivt företag, med utgångspunkt från intervjuer med HR- och linjechefer inom Sony Ericsson.För att undersöka ovanstående har vi genomfört en empirisk kvalitativ studie på Sony Ericsson i form av fem intervjuer med individer i strategiskt ledande positioner. Vi utgår från teoretiker som var och en besitter en spetskompetens inom sitt område.

Uppsatsen handlar om politikers och tjänstemäns syn på bemötande samt deras kunskap om de lagar som gäller för personer med funktionsnedsättningar. Med bemötande menar vi den inställning man har till varandra men även samhällets övergripande syn uttryckta i lagar och förordningar. Studien bygger på litteraturstudier och intervjuer med politiker och tjänstemän i en mindre kommun..

En kvalitativ studie har genomförts där syftet var att undersöka personalchefers känsla och åsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,både i stora och små kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jämförts med intervjuers resultat. Utgångspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att både subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.

Syftet med denna uppsats är att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen är representerade att vara som leder politiken mot en riktning där den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir således också att analysera villkoren för det kommunala självstyret när en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till den regionala nivån.Den här uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger på ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den här uppsatsen övergripande frågeställningar använder jag mig av ett diskursanalysverktyg som är inspirerad utifrån hennes ansats.Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna är att det pågår en regionförstoring med växande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framträder i de undersökta dokumenten är att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som är en del av det kommunala självstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillämpningen m.m.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Den här uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. På vilket sätt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven från en globaliserad värld, som kommer att ställa krav på den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd Kommunal organisation kommer att få det svårt att möta inflytandet från omvärlden. Förändringarna sker snabbt och nya regler från EU eller andra system kommer att påverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över gränserna och nu kommer regler och system, som ställer krav på den offentliga förvaltningen.

Problem: Kunskapsspridning är av stor vikt i dagens läkemedelsföretag och informationssystem anses vara en viktig länk i detta arbete. Frågorna vi ställde oss var därför: Vad krävs av ett informationssystem för att det ska stödja kunskapsspridning? Kan ett informationssystem vara det enda verktyget för att bära upp kunskapsspridningen i en organisation eller krävs det stöd av andra strukturer inom organisationen? Kan ett informationssystem bidra till att överföra endast explicit kunskap eller går det att också överföra tyst kunskap? Är det nödvändigt för en organisation att ha en uttalad knowledge managementstrategi i syfte att stödja kunskapsspridningen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera om ett informationssystem har förutsättningar att stödja kunskapsspridning i ett läkemedelsföretags FoU-organisation. Metod: Uppsatsen baseras på intervjuer med elva respondenter på AstraZeneca AB. För att få olika perspektiv har intervjuerna utförts på olika befattningsnivåer samt på olika avdelningar inom FoU-organisationen.

Den allt snabbare förändringstakten inom Försvarsmakten berör alla, även om det sker på olikasätt. Syftet med uppsatsen är att analysera om nuvarande fredsorganisation och dessfragmenterade struktur medverkar till framtida krav på förmågor. Tyngdpunkten ligger iAshkenas teori om gamla och nya framgångsfaktorer inom ramen för en öppnare organisation.Metoden är att ur ett valt perspektiv med framgångsfaktorer betrakta den gjordaorganisationsförändringen. Studien är huvudsakligen deskriptiv med karaktären av en öppenfallstudie. Studien har visat att Försvarsmaktens organisationsförändring inneburet en begränsadförändring av viktiga förmågor..

"Empowerment" är ett omskrivet fenomen som utlovar många positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lärande, arbetsoptimism samt självförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" främjar organisationer genom att minska rädsla för förändringar samt underlättar samarbete, under förutsättning att "empowerment" används effektivt. "Empowerment" har dock även enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats ämnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frågeställning är hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lärdom av både vad som är positiv och negativt.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att försöka utforska hur människors identitet är associerad med den organisation denne arbetar åt. Förväntar sig omgivningen att personer inom vissa yrkeskategorier ska uppträda på ett visst sätt, även privat och på deras fritid? Väljer organisationer medarbetare utefter deras identitet? Försöker organisationer forma de anställdas identitet? För att försöka få ett svar på dessa frågor har jag använt mig av djupintervjuer med kvinnor i yrken, som tidigare har betraktats som yrken för män, och i yrken som har allmänhetens ögon på sig. Respondenterna fördelar sig på följande vis: två kvinnliga präster, två kvinnliga poliser och två kvinnor som arbetar i erotikbutik. Resultatet visar att både prästerna och poliserna inte ser någon skillnad på sin privata identitet och på yrkesidentiteten, medan respondenterna i erotikbutikerna hade lättare att skilja på identiteterna.

UMAS är i nuvarande organisation en kombination av professionell byråkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men ställer också ökade krav på kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som används på UMAS är framför allt enheter med kostnads- och resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten är ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det är också viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att få medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bästa, för att dess mål och visioner ska uppnås.