AbstractSince the Act Regarding Support and Service to Certain Functionally Handicapped Persons (LSS) were introduced in 1994, social care and service have increased inSweden(SFS 1993:387). The implementation of the act has caused many changes and also progress within the social care system. One main change is the division between public (provided by the municipalities) and private care providers. This division has led to many questions about how leadership is organized within different public and private organizations.The purpose of this study is to investigate differences between leader?s experiences of their role and working conditions within private and public assistance care for disabled.

Syftet med mitt arbete Àr att belysa hur metoden lekarbete operationaliseras i olika lekpedagogers arbete. I samband hÀrmed har jag undersökt om litteraturens beskrivning av metoden stÀmmer överens med hur lekpedagogerna utför den. Jag har Àven undersökt pedagogers förutsÀttningar att bedriva lekarbete i förskola och skola, delaktighet för barn och förÀldrar, pedagogernas förhÄllningssÀtt till dokumentation och lekmaterial kring lekarbetsmetoden i förskola och skola, samt hur lekpedagogerna beskriver lekarbetets syfte och mÄlgrupp. Det Àr en kvalitativ undersökning med halvstrukturerad intervju med sammanlagt sex lekarbetspedagoger, varav tre lekpedagoger i förskolan och tre lekpedagoger i skolan..

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrarna pÄ en skola anvÀnder sig av uterummet i undervisningen. Jag vill ta reda pÄ vilka fördelar respektive nackdelar lÀrarna pÄ skolan ser med att anvÀnda uterummet och att arbeta pÄ ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt. Jag vill Àven undersöka om lÀrarna Àr medvetna om de objekt som faktiskt finns i skolans nÀrhet vilket innebÀr att jag ocksÄ gjort en inventering av objekt i skolans nÀrhet som kan vara intressanta ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv.DÄ min intention Àr att undersöka hur det kan se ut pÄ en skola har samtliga Ätta klasslÀrare pÄ skolan deltagit i min undersökning. Min studie har en kvalitativ karaktÀr trots att jag har genomfört en enkÀtundersökning eftersom min enkÀt endast innehÄller öppna frÄgor.Resultatet pekar pÄ att lÀrarna upplever det som positivt att anvÀnda nÀrmiljön och utomhuspedagogik i undervisningen. Detta innebÀr dock inte att det Àr nÄgot de gör speciellt ofta eller pÄ kontinuerlig basis.

Arbetets utgÄngspunkt Àr den svenska utvecklingen mot en vÀlfÀrdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förÀndrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till förÀldrarnas förmÄga att tillgodose dessa behov var lÄg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. FörÀldrarna försökte hÀvda sina egna intressen och organiserade sig i förÀldraföreningar under MÄlsmÀnnens Riksförbund som frÄn 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhÀlle. Arbetets frÄgestÀllningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur stödÄtgÀrderna ser ut för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i engelska, fysik och hem- och konsumentkunskap och om de skiljer sig Ät mellan Àmnena. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie dÀr datainsamlingsmetoden har varit fokusgruppsintervjuer. Dessa har utförts pÄ samtliga kommunala skolor i Är 7-9 i en ?pendlingskommun?. PÄ varje skola intervjuades en engelsk-, en fysik- och en hem- och konsumentkunskapslÀrare.

Sorg Àr ett omfattande omrÄde och denna studie fokuserar pÄ hur lÀrare i förskolan och iskolan hanterar och arbetar med barn och elever som förlorat nÄgon nÀra anhörig eller andrapersoner i barnets nÀrhet. Ett syfte med studien Àr att fÄ en uppfattning om hur lÀrare iförskola och skola upplever sig rustade inför bemötande av barn och elever som har drabbatsav sorg genom dödsfall samt hur det tar sig i uttryck i praktiken. Ett annat syfte Àr ocksÄ attundersöka om skillnader finns i sorghantering i förskola och skola. För att fÄ svar pÄ vÄrfrÄgestÀllning har en enkÀtundersökning pÄ sex olika skolor och förskolor i en kommungenomförts. Trettiotre verksamma lÀrare i skolan i Ärskurserna F-6 och i förskolan har deltagiti undersökningen.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av diskursteori som bas synliggöra vilken pÄverkan uttrycket ?FramgÄngsrika skolor? har i en skola för allas rÀtt till likvÀrdig utbildning. Uttrycken ?FramgÄngsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? Àr olik diskursen till ?FramgÄngsrika skolor?.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur införandet av dans som eget skolÀmne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik sÄsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vÄr studie visade att dans bland annat kan utveckla barns sjÀlvförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmÄga samt deras skolprestation. Studien visar Àven att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolÀmne..

Sedan jag började min utbildning pÄ lÀrarutbildningen hösten 2005 har elevers lÀrande varit det som fÄngat mitt intresse. Jag har trÀffat mÄnga elever som inte har velat lÀra sig nÄgot och tyckt att skolan varit trÄkig. Jag ville undersöka vad det Àr som driver en person till att lÀra sig, sÄ att skolvardagen kan bli bÀttre för bÄde elever och lÀrare. Min studie bygger pÄ möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vÄrterminen 2007 trÀffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre Är senare har jag Äter fÄtt möjligheten att trÀffa eleverna.

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av sÀrskilt stöd ökat senaste Ären. DÀrtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar pÄ hur elevers chanser till likvÀrdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av sÀrskilt stöd och en förÀndrad pedagogik i den normala skolan..

Denna uppsats handlar om hur fritidspedagoger och lÀrare upplever hur samverkan fungerar i det dagliga arbetet pÄ skola och fritidshem. Vi har intervjuat fyra lÀrare och fyra fritidspedagoger pÄ en 0-6 skola i Boden. Den kvalitativa intervjun har vi anvÀnt oss av som metod för att fÄ kunskap om den intervjuades situation. Eftersom samverkan mellan vÄra blivande yrkesroller som fritidspedagog respektive lÀrare i de tidigare Ären, kommer att fylla en stor funktion i vÄr vardag, sÄ vill vi fÄ en insikt i hur detta kan utföras i praktiken och fÄ mer kunskap i omrÄdet. Fungerar detta samarbete eller finns det brister? Detta skulle leda till en mer positiv bild och upplevelse av skolan och fritidshemmet.

Arbetet undersöker attityder till fysisk aktivitet i skolan och Äldersintegrering hos elever pÄ en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jÀmföra det resultat med en skola pÄ Sveriges landsbygd. Dessutom jÀmförs elevernas möjligheter till fysisk aktivitet pÄ fritiden. Eleverna fick svara pÄ en enkÀt och resultaten analyserades och jÀmfördes med varandra. Resultatet visade pÄ att skillnaderna inte var stora mellan dessa tvÄ olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras Äldersintegrerade klasser..

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgÄngsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och pÄ sÄ sÀtt minskat konflikterna pÄ rasterna. Studiens syfte Àr att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att Àndra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gÄtt tillvÀga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever pÄ skolan? KÀnner eleverna att de fÄr med hjÀlp nu jÀmfört med innan till att lösa konflikter som uppstÄtt under rasterna? Detta var nÄgra av alla de frÄgor som dök upp nÀr jag fick höra talas om skolan och deras nya system. Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare pÄ skolan samt 85 stycken enkÀtundersökningar med elever i Är 2,4 och 6 har jag sammanstÀllt ett material som övergripande visar att skolan anvÀnder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien Àr förlagd en liten byskola i SkÄne som jag av en hÀndelse fick nys om.

Syfte: Studien syftar till att undersöka rektorers och lÀrares uppfattningar om hur en institutionsskola för elever med rörelsehinder och en kommunal skolas vÀrld gestaltar sig i nulÀget med tanke pÄ delaktighet, samarbete och gemenskap i en för dem gemensam skola samt vilka framtidsvisioner som finns.Problemformulering:? Hur möts de bÄda vÀrldarna i nulÀget i det praktiska vardagsarbetet?? Vilka framtidsvisioner finns?TeorianknytningExamensarbetet knyter an till det kategoriska och till relationella perspektivet som framstÀllts av Persson (2003). I det kategoriska perspektivet utgÄr man frÄn de konsekvenser, som följer efter det att det skett en diagnosticering grundad pÄ en medicinpsykologisk modell som lÀgger fokus pÄ avvikel-serna hos elever. I det relationella perspektivet förutsÀtts att de förÀndringar och anpassningar som görs i miljön genomförs efter faktumet att individerna Àr olika, beror snarare pÄ en systemförÀndring Àn en individförÀndring. Metod: En kvalitativ fallstudie valdes och metoden för arbetet var semistrukturerade intervjuer med fyra rektorer och sex lÀrare.Resultat: I undersökningen framkom att rektorernas syn pÄ nulÀget för de bÄda skolformerna inte Àr samstÀmmiga nÀr de gÀller verksamhetsfrÄgor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka rutiner och perspektiv pÄ anmÀlningsprocessen i samband med barn som far illa i förskola och skola. Studien ger en djupare förstÄelse för anmÀlningsprocessen samt kunskaper om intervjupersonernas uppfattningar om detta.   Samtalsintervjuer anvÀndes som metod och utfördes pÄ en förskola samt en skola inom samma kommun. I förskolan intervjuades tvÄ förskollÀrare, en specialpedagog samt en förskolechef. PÄ skolan intervjuades tvÄ lÀrare, en kurator samt ett rektorstöd.     I resultatet framgÄr det att de intervjuade förskollÀrarna, lÀrarna samt specialpedagogen anser att det Àr otydliga rutiner vid en misstanke om att ett barn far illa, till skillnad frÄn förskolechef och rektor som anser att detta Àr tydligt. Ett ytterligare resultat var att samtliga intervjupersoner ansÄg att en stor del av lÀrarens roll innebÀr att vara ett stöd för barnet samt skapa en trygg och stabil miljö.