This study was commissioned by the Västerbotten sports federation, whocalled for an overview of the policies that the municipalities inVästerbotten work after in the field of sport. The study aimed to identifysports policy programs or documents that have been produced by themunicipalities, and how they work with them. Furthermore, the studyhighlights the municipality?s politicians reasoning aboutsport andrecreation-sector,and how their sport policy-work was practiced. The datacollection was based on seven interviews and document-collections fromthe 15 municipalities.

Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt.

Studiens syfte är att undersöka vilken syn det finns på jämställdhet i kommunal verksamhet samt hur jämställdhet påverkar och påverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer är genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjälp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd åt analysen. Analysen är uppbyggd av fyra delar där de tre första redogör för resultat och analys av jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Att skapa attraktiva boendemiljöer anses vara en av de viktigaste frågorna inom kommunal utveckling idag. En av de strategier Åstorps kommun presenterar för att uppnå sin vision som en attraktiv kommun, och för att få en ökad inflyttning till kommunen, är att skapa attraktiva boendemiljöer. Åstorps kommun har haft en befolkningsökning under millenniumskiftet, men på senare år har denna tillväxt stagnerat. Syftet med denna studie är skapa en förståelse och klargöra vilka attraktioner som är eftertraktade i valet av boendeort. Med stöd av olika teoretiska och empiriska studier, är syftet med detta arbete att ta reda på vilken typ av kvaliteter som gör Åstorp en mer attraktiv boendekommun.

SammandragSyftet med mitt arbete är att jämföra hur bokstavsinlärning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en årskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda på om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det påverkar barnets fortsatta läs- och skrivinlärning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att själv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlärningstillfällena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag även ett mail med intervjufrågor till de tre lärarna/förskollärarna som de svarade på och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar på varför de jobbar som de gör, vilket synsätt som låg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lär sig bokstäver bäst. Mitt resultat visar att lärarna/förskollärarna jobbar på olika sätt med bokstavsinlärning.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll de förtroendevalda revisorerna fyller i den kommunala revisionen. Metod: Studien baseras på sex kvalitativa fallstudier genomförda i ett urval skånska kommuner, vilka kompletteras med tre expertintervjuer. Studiens empiriska material består av primärdata som insamlats genom personliga intervjuer med respondenter med stor erfarenhet av kommunal revision och speciellt förtroendevalda revisorers arbete. Respondenterna består av dels förtroendevalda revisorer och dels experter inom området. Under studiens gång har sex större områden framkommit, vilka används för att strukturera upp studiens empiriska material.

Denna studie behandlar ekologisk hållbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling är ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har på senare tid fått ta en allt större roll i diskussioner på olika planeringsnivåer och blivit ett övergripande mål inom samhällsutvecklingen. Med en i dagsläget succesivt försämrad miljö och resursbas kan samhällsutvecklingen inte fortsätta i samma takt och riktning. Därför kan ekologisk hållbarhet ses som en grundförutsättning för kommande generationers fortsatta samhällsutveckling. Studien baserar sig på en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hållbar utveckling. Syftet var att undersöka hur väl visioner för en ekologisk hållbar utveckling efterföljs på kommunal planeringsnivå och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

Denna studie undersöker hur kvinnliga ledare inom kommunal teknisk förvaltning förhåller sig till ledarskapsrollen och genus. Med en ämnesriktad litteraturstudie och empiriskt underlag problematiseras ledarskapsrollen och vilka förväntningar som ställs på en kvinnlig ledare inom teknisk förvaltning. Detta görs för att ge en bild av ledarskapsrollen åt framtida kvinnliga ledare inom området. I detta arbete har tre ledande kvinnor inom kommunal teknisk förvaltning intervjuas gällande sin åsikt i ämnet ledarskap och genus. För att analysera materialet jämfördes tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med litteratur på området. Litteraturen har haft inriktningen ledarskap samt teori om organisation och kön. De tre kvinnorna tyckte att det behövdes fler kvinnliga ledare på högre chefspositioner eftersom diskussionen blev mer djupgående och regelmässig än om det enbart fanns manliga chefer.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd.

I denna uppsats har ämnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nätverket Skåne Nordost. Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstås. Tillvägagångssättet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nätverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstå samverkan har vi valt att utgå ifrån ett nätverksteoretiskt perspektiv.

För att organisationer ska kunna utvecklas och drivas framåt krävs detförändringsprocesser. Hur omfattande de är och hur förändringengenomförs beror på de behov organisationen har. Tidigare forskning pekardock på att vissa nyckelprocesser är viktiga för att skapa ett gottförändringsarbete, bland annat betonas delaktighet. Då en organisationbefinner sig i en negativ trend behöver ibland drastiska åtgärder tas till. Idenna kvalitativa studie undersöktes en kommunal förändringsprocess ochdess effekter.

Vårt syftet är att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill säga politiker i nämnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tänka på för att deras kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. Vår intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vår undersökningsansats är deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjälp av en i förväg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgått från en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses där som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvårigheter.

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns på nationell- kommunal- ochskolnivå. Det är kommunen som ansvarar att upprätthålla målen som står skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet är att studera texterna som styr skolan, specifiktförändringen av begreppet elev. Studien fokuserar på eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som används är textanalys med tvåinriktningar, innehållsanalys och diskursanalys.

Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid kommunala äldreboenden har sjuksköterskan ett övergripande ansvar över såväl omvårdnad av kund som ett ansvar över upprätthållande av goda relationer med närstående. Det är viktigt att belysa kommunala sjuksköterskors upplevelser av olika möten med närstående. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med närstående inom kommunal äldreomsorg. Detta för att upptäcka eventuella brister och förbättringsområden inom arbetet med närståendekontakt och dess betydelse för omvårdnaden av den äldre människan. En manifest kvalitativ innehålls analys användes för att analysera de tio intervjuer som genomfördes med kommunala sjuksköterskor vid olika äldreboenden i Norrbotten.

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare..