BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

Sjukfrånvaron, framförallt bland kvinnor inom den offentliga/kommunala sektorn, fortsätter att öka och var femte chef inom äldreomsorgen är sjukskriven, varav de flesta är långtidssjuk-skrivna. Utvecklingen mot en plattare kommunal organisation har skapat en ny slags mellanchef , den så kallade områdeschefen, med egen budget och eget personalansvar. Trenden har inneburit utökade ansvarsområden, allt större enheter att leda och fler arbetsuppgifter. Anmälningarna av stressrelaterade sjukdomar ökar generellt inom kommunal omsorg vilket är en av anledningarna till att Arbetsmiljöverket genomfört en landsomfattande tillsynsinsats i 70 av landets kommuner och som visar att en stor andel av kommunernas enhetschefer utsätts för psykisk överbelastning pga. stor arbetsmängd.

Syfte: I denna studie vill jag undersöka hur rekryteringsprocesser, gruppdynamik och motivationsfrågor behandlas inom kommunal och privat parkförvaltning. Dessa frågor behandlas inom ramen för Human resource management, som handlar om att ta till vara på målen för organisationer och medarbetares behov att utvecklas på jobbet. Med en ämnesinriktad litteratur och en kvalitativ intervjuteknik vill jag undersöka de frågor som aktualiseras av dem som arbetar inom kommunal regi och i privat företagande. Frågorna delades upp i ämnesområdena; organisation, rekrytering, medarbetare, motivation och gruppdynamik. Metod: Intervjuerna studerades ingående och vid upprepade tillfällen för att få en uppfattning om var kärnan i informationen som informanterna delgivit mig låg. Därefter analyserades texterna och resultaten delades in i teman; synen på organisation och rekrytering/motivation och karriärmöjligheter och gruppdynamik på arbetsplats. Slutsats: Det visade sig att ledarna till stor del litar på medarbetarnas förmågor att hitta motivation och att arbeta tillsammans i grupper.

upplevelserav att ha ett barn med ångestproblematik. Studien fokuserar hur dessaföräldrar upplever sitt föräldraskap i relation till genomgången Cool Kids gruppbehandling.Studiens frågeställningar är:? Hur beskriver föräldrarna att föräldraskapet och familjelivet påverkas närett barn drabbas av ångestproblematik?? Har behandlingen inneburit några förändringar i familjelivet? I sådana fallvilka och hur kommer dessa till uttryck?? Hur upplever och beskriver föräldrar sitt föräldraskap innan respektive eftergenomgången behandling?? Vad anser föräldrarna om gruppbehandlingen och behandlingsupplägget?Studien är baserad på ett kvalitativt tillvägagångssätt och består av semistruktureradeintervjuer med sju föräldrar. Vår utgångspunkt är en syn på föräldraskapoch familj som något som görs, snarare än är, varför vi använder ett familjesociologisktperspektiv för att nå en djupare förståelse för föräldrarnas berättelser.De sammantagna resultaten pekar på att såväl föräldraskap som familjeliv påverkasnär ett barn drabbas av ångestproblematik. Genomgående beskriver föräldrarnahur familjens vardagsliv fick förändras och anpassas till följd av barnens svårigheter.Föräldrarna lyfter dessutom fram hur de i olika grad kommit att ifrågasättaoch omförhandla sitt föräldraskap i förhållande till barnets ångest och behandlingen.Samtliga föräldrar talar om Cool Kids i positiva ordalag, och beskriver hur barnensproblematik minskat i omfattning, vilket i sin tur bidragit till en ökad förståelseoch ett stärkt föräldraskap.

Den här studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhållandet mellan kreativitet och kunskap, och låtskrivares strategier för att uppnå kreativitet. Låtskrivande är den skapandeprocess som ska resultera i en färdig musikprodukt. Kreativitet innebär brytande av gamla regler och konventioner för att skapa någonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska låta och uppfattas, vilket då innebär att man måste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan få låtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att låtskrivande är känt som en konstnärlig och kreativ uttrycksform.

Uppsatsen undersöker befolkningsförändring sett ur ett migrationsperspektiv under perioden 2000-2009. Studien visar att 145 av Sveriges 290 kommuner under 2000-talet har minskat i befolkning medan 140 kommuner har ökat i befolkning. Det grundläggande pro-blemet uppsatsen belyser är det faktum att 15 av dessa kommuner minskat i befolkning med mer än 10 procent. Utöver detta tillkommer att 29 kommuner haft en befolkningsökning på mer än 10 procent. Utvecklingen orsakar en skevhet i den kommunala organisationen som medför problem ibland annat den kommunala budgeteringen.

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt skolorna använder målstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mätbara och utvärderingsbara mål. Metod: Studien genomfördes vid två skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i Nättraby och Svettpärlan som är en fristående skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer från skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes även en enkätundersökning bland de anställda på respektive skola. Slutsatser: Vår studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade målstyrning i sin verksamhet. Vår bedömning är att ledningen på skolan har den kunskap som krävs för att få målstyrningen att fungera men då personalen inte alltid är med att sätta målen kan det brista vid implementeringen.

TV och Radio är två olika medier med många skillnader, men också många likheter. De samproduktioner som har gjorts, mellan dessa två medier, har yttrat sig i antingen stora galor och musikevent, eller i form av tv-dokumenterade radiosändningar. I denna rapport har vi önskat ta samarbetet mellan de olika medierna till en ny nivå och vi har utvecklat ett Talkshowformat som tillfredsställer både en radio- och en TV-publik. Vi har genom en förstudie, med analyser av samsändningar och rena radio- och TV-format, kommit fram till en rad nyckelkomponenter som krävs för att detta ska fungera. Detta har vi gjort med hjälp av kvalitativa publikundersökningar.För att formatet ska fungera krävs det att publiken i de båda medierna får en så likvärdigupplevelse, av innehållet, som möjligt.

Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvården. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framträdande medarbetare i den kommunala sjukvården. Att arbeta inom kommunal hemvård är en utmaning då det krävs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmåga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.

Det här examensarbetet undersöks hur en kommunal förskola och ett föräldrakooperativs bemötande och åtgärder ser ut när det gäller barn som blivit utsatta för fysiska övergrepp. Arbetet utgår från frågeställningarna:Har de två förskolorna riktlinjer för att hantera problematiken kring fysiska övergrepp mot barn?Vilka likheter finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder?Vilka skillnader finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder?En jämförelse mellan de två förskolorna görs genom en textanalys av två dokument, föräldrakooperativet har en kris och beredskapsplan och den kommunala har ett policydokument som belyser anmälningsplikten. Analyserna kommer att sker ur ett hermeneutiskt synsätt samt i en kvalitativ bearbetning. Arbetet tar även upp anmälningsplikten förskolan står inför när misstanke eller oro uppkommer hos personalen.

Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna återgivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik påverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett lyssningstest där deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som använts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur väl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansåg låta bäst oavsett hur trogna verkligheten de var.Studiens resultat visar på att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund påverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker låter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man också utläsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som låter mest verklighetstroget är den man anser låter bäst..

Människan har i alla tider jämfört sig själv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jämförelser även sker på de arbetsplatser vi jobbar på. Xerox såg under 70-talet möjligheter att jämföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bästa tillvägagångsätten, vilket gick under benämningen Benchmarking. Verktyget har även på senare tid fått inflytande inom den kommunala sektorn då högre krav ställs på att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens från privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking är att, trots den ökade populariteten och den stora mängd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gå till i en kommunal förvaltning. I vår teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur då dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

I studien har undersökts vilka kunskaper och färdigheter som elever i årskurs 9 värdesätter och anser som mest väsentliga att bedöma inom sång och ensemblespel och relatera dessa bedömningar till de nationella mål och kriterier som har fastställts för ämnet musik. Jag har använt mig av kvalitativ samtalsintervju som undersökningsmetod och begränsat mig till att undersöka sexton elever, 8 pojkar och 8 flickor, som jag undervisar i musik på en högstadieskola i Mellansverige. Undersökningen utgår från ett fragmatiskt- och sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet belyses också utifrån formativ bedömning i undervisning och betydelsen av att använda bedömningsmatriser för att tydliggöra för eleverna vad som de förväntas lära sig. Resultatet visar att en gemensam syn på bedömning är viktig för att eleverna ska veta på vilken kunskapsnivå de befinner sig på men även för att de ska veta vad de behöver förbättra.