Bakgrund till studien: Idag ställs det nya krav på att organisationer snarare börbedriva verksamheten utifrån kunskap och flexibilitet än påstandardiserade arbetsuppgifter. Därmed bör ledningenimplicera ett synsätt där organisationen plattas ut och öppnarupp för medarbetarnas delaktighet och inflytande. För att detska fungera måste samtliga anställda oavsett position ha engemensam förståelse kring organisationens mål och visioner.Syfte: Med denna uppsats vill vi undersöka hur relationen mellanavdelningschefen och medarbetarna uppfattas på enavdelning inom en kommunal förvaltning. Vi vill veta hurdelaktighet i beslutsprocesser samt hur inflytande och egetansvar över de anställdas arbetssituation fungerar genom attjämföra de båda parternas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla invårt empiriska material till undersökningen. Intervjuernagenomfördes på nio medarbetare och en chef från enavdelning inom en kommun i en medelstor stad i västraSverige.Huvudresultat: Delaktigheten och inflytandet fungerar bra på avdelningennär det gäller möjligheter att kunna uttrycka sig.Medarbetarna har bland annat möjlighet att genomarbetsplatsträffarna påverka över sin arbetssituation samtkomma med förlag på förändringar och förbättringar.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka kunskaper vårdpersonal upplever sig ha om äldre personer med diabetes typ 2. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för utvecklandet av ett instrument för kunskapskontroll inför delegering.Metod: Denna studie genomfördes med kvalitativ ansats med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Den kvalitativa intervjumetoden användes för att ta reda på vilka kunskaper om diabetes som vårdpersonal i kommunal vård upplever sig ha. Studien innefattade intervjuer vid tre tillfällen. Sammanlagt deltog 22 personer i intervjuerna.Resultat: Studien visar att vårdpersonalen upplever sin kunskap om diabetes som bristfällig. Detta gäller framför allt symtom, behandling samt vilka åtgärder som ska vidtas vid förändring i hälsotillståndet hos den äldre personen med diabetes typ 2.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.

Trots de svenska medborgarnas ökande krav på digital självservice via e-tjänster, går införande trögt hos kommunerna. En anledning är den relativt låga kunskap som finns i området. Främst vad gäller avancerade e-tjänster som förutom att öka medborgarnas tillgänglighet, insyn och delaktighet i sina offentliga ärenden, även ska minska den administrativa hanteringen för att istället låta mer av resurserna gå till kärnverksamheten. I den här kvalitativa fallstudien studerades hur en kommunal verksamhetsprocess utvecklas vid införandet av en e-tjänst. Hur slöseri kan identifieras i processen informationshantering och informationsflöde och hur dessa förändrats efter att e-tjänsten införts.

Syftet var att undersöka vad som framkallade upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom kommunal äldrevård samt att belysa hur sjuksköterskorna gjorde för att hantera dessa situationer. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade egna krav som inte kunde motsvaras och att verksamheten stundtals inte gav förutsättningar för sjuksköterskorna att utföra ett bra omvårdnadsarbete. Vårdpersonal och anhöriga ställde ibland högre krav än vad sjuksköterskorna kunde motsvara vilket kunde leda till en känsla av frustration.

Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvården. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framträdande medarbetare i den kommunala sjukvården. Att arbeta inom kommunal hemvård är en utmaning då det krävs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmåga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.

Bakgrund och problematisering: Med utgångspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte är att ses som tillräckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer på kommunnivå ser på uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare också analysera hur den kommunala revisionen skulle påverkas av en konstruktion där revisionsenheten flyttades längre ifrån kärnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras både det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försäkra sig om en tillräckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre?Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

De senaste åren har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete på kommunal nivå, främst gällande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta är att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vård och omsorg.Syftet med uppsatsen är att undersöka lärdomar och förmåga rörande hanteringen av naturkatastrofer på olika myndighetsnivåer i Sverige. Lärdomar studeras utifrån ett verkligt exempel: skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen är att studera Uppsala kommuns förmåga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof.För att undersöka syftet används två teoretiska modeller: Framgångsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. Framgångsfaktorerna används sedan för att se om lärdomar har inhämtats ur skogsbrandskatastrofen.

Ett förändrat klimat kan komma att utsätta samhället för en rad olika påfrestningar, vilket förväntas ställa ökade krav på den fysiska planeringen av samhället. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte är att ta reda på hur tjänstemän som arbetar med fysisk planering på kommunal nivå upplever ansvarsförhållandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat. Studien syftar också till att ge svar på den mer övergripande frågan om huruvida fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till de situationer som kan tänkas uppträda i ett förändrat klimat. Studiens genomförande grundas på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstående kommuners översiktsplaner. Resultaten från studien visar bland annat att fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat om klimathänsyn integreras i planeringen.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.

Vi hör idag mycket om hur skola, vård och hemvård inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del väljer att säga att New Public Management, en ny styrreform som svept över världens offentliga organisationer, är anledningen. I denna uppsats är syftet att undersöka en kommunal hemvårdsorganisation i Sverige som genomgått ett antal förändringar som påverkat många delar av verksamheten. Genom att uppmärksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter såsom strävan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förändringen påverkat organisationen, och om den skapat några utmaningar. Studien bygger på Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1].