SammanfattningSå lär jag ut hälsa är en uppsats på avancerad nivå skriven våren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och är på 15 högskolepoäng.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i Södra Australien och Sverige skapar en lärandemiljö i hälsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frågeställningarna:? Hur gör lärare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lärmiljö i hälsa?? Hur påverkar lärarens syn på hälsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lärares förhållningssätt i hälsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen är en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lärare och tre svenska lärare där urvalet byggde på ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsätt där det insamlade materialet analyserades utifrån KASAM och tidigare forskning inom hälsa, hälsoarbete och hälsa i idrott och hälsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lärare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvägagångssätt i hur de undervisar i hälsa i Idrott och Hälsa även fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. Lärarena säger att de återkopplar till hälsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen är att Södra Australien är undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan är mer konkret och på det sättet styr den mer vad lärarna lär ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och Hälsa som är väldigt tolkningsbar. På grund av detta var de australiensiska lärarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Sociala konstruktivister menar att lärandet består av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lärarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsättningarna för de sociala interaktionerna i lärandemiljön ? mellan läraren och eleverna men även den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hänsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsätt. Sex lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare skolår och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

I vår studie har vi haft för avsikt att i första hand undersöka omklädningsrummets påverkan påelevers deltagande i idrottsundervisningen. I en nationell utvärdering gjord på begäran avSkolverket uppgav 56 % av föräldrarna att idrott och hälsa är ett av de fem viktigaste ämnenai skolan. Frågan vi ställde oss var då ?Hur kommer det sig då att en del elever så ofta intebyter om till lektionerna??. Om föräldrarna är så positivt inställda till ämnet idrott och hälsa,hur kommer det sig då att så många elever så ofta har lapp med sig om att inte vara med.

Syftet med den här studien är att analysera hur styrdokument och resurser används i specialundervisning i ämnet idrott och hälsa. För att möjliggöra detta studerades verksamheten på två olika skolor. Utsagor från skolledare och lärare samt observationer av lärare i undervisningssituationen ligger som grund för studien. Materialet i studien omfattar två skolledare och två idrottslärare. I studien har vi valt att utgå från läroplansteori för att se hur de olika skolorna organiserar specialundervisningen.

Studiens övergripande syfte är att undersöka om och i så fall hur idrottslärare i grundskolans senare år uppfattar att innehållet förändrats i och med 2011 års kursplan, samt hur dessa innehållsförändringar i så fall har påverkar undervisningen? Studien har utförts med intervju som metod och fem verksamma idrottslärare har deltagit. Min studie har utgått från en kvalitativ intervju där lärarnas uppfattningar kring innehållet i kursplanen har varit i fokus. Studien har även gått in på hur implementeringen har sett ut, eftersom det är en del av en process när en ny läroplan tas i bruk.Tidigare forskning har visat att det vid införandet av Lpo94, föregångaren till Lgr11, krävdes det tolkning av lärarna och lärarna menade att kursplanen i idrott och hälsa var luddigt skriven. En anledning till otydligheten var att lärarna i många fall inte fick någon fortbildning.Resultatet av min studie har jag analyserat utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv.

Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn på fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa. Följande frågeställningar behandlades: Vilken inställning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de på ämnet idrott och hälsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna på skolans roll när det gäller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid?Metod: Studien bygger på 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH år 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ?Skola ? Idrott ? Hälsa? (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmärkte sig antingen i positiv eller negativ bemärkelse vad gällde elevernas fysiska aktivitet.

Ledar- och chefsutbildningar är ständigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utsträckning, samtidigt som marknaden är full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, där jag med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer fått ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplägget, både innehållsmässigt men även pedagogiskt, och därigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förståelse inom ämnet och att den visar sig vara användbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen även för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande.

Denna studie har undersökt sex gymnasielärares uppfattningar och upplevelser av den nya läroplanen, kopplat till deras erfarenheter ifrån den föregående läroplanen. Utifrån kvalitativa intervjuer har lärarna fått svara på frågor kring betygsättning och bedömning i Gy11. Studien har utgått ifrån ett läroplansteoretiskt ramverk, där Lindes (2006) arenor och Bernsteins (2003) begrepp, klassifikation och inramning, kopplats till lärarnas svar för vidare analys. Studiens resultat visade att lärarna ansåg att den nya läroplanen var tydligare i många avseenden, men att vissa formuleringar och begrepp fortfarande var svårtolkade och ledde enligt deras åsikt till ojämn bedömning mellan skolorna. Lärarna var även av uppfattningen att den nya betygsskalan ledde till mer rättvis bedömning för eleverna.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka hur lärare uppfattar sitt uppdrag i ämnet Idrott och hälsa ett läsår efter införandet av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11).Vilka förändringar på styrdokumentsnivå uppfattar lärarna att Lgr 11 har medfört?I vilken mån har innehållet i ämnet påverkats?Hur påverkar ramfaktorer lärarnas arbete med att följa Lgr 11?Hur resonerar lärarna kring betyg och bedömning i relation till tidigare styrdokument?MetodStudien har en kvalitativ ansats och utifrån detta valdes intervju som metod. Urvalet var strategiskt utifrån i förväg fastställa kriterier och kom att innehålla sex lärare i ämnet Idrott och hälsa inom Stockholms län. Utsagorna bearbetades och analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori.  ResultatLärarna menar att det finns en ökad medvetenhet om läroplanens innebörd än tidigare. Detta gör lärarna mer benägna att följa läroplanen.

Syftet med studien var att belysa om och hur lärare i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick från en kvalitativ metod och intervjuade åtta utbildade lärare med inriktning mot årskurs 6-9 i ämnet idrott och hälsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lärare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand är aktiviteten som står i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nämner att det finns skillnader i planering och utförande.

Sverige står inför en stor generationsväxling nu när 40-talisterna närmar sig pension och 80-och 90-talister ska börja inta arbetsmarknaden. Idag är nästintill 150 000 ungdomar arbetslösa samtidigt som de ska ta över efter den mycket större kullen 40-talister som snart ska gå i pension, hur hanterar organisationer den utmaningen? Hur förbereder sig organisationer för den växlingen av medarbetare så att inte kompetensen som 40-talisterna besitter lämnar organisationerna och hur arbetar de med att växla in ungdomar in i verksamheterna? Det är ett flertal utmaningar som Sveriges företag står inför och framförallt den offentliga sektorn som sedan tidigare har problem att vara en attraktiv arbetsgivare för ungdomar och locka till sig ny arbetskraft, kommunal sektor är den verksamhet som ungdomar finner mest oattraktiv.Kompetensöverföringen kommer spela en viktig roll för att hantera utmaningarna som generationsväxlingen innebär så att det inte förekommer ett allt för stort kunskapstapp för organisationens verksamhet. Chefer inom organisationen har ett stort ansvar framför sig att kunna förbereda och hantera pensionsavgångarna samt se till att ny arbetskraft finns att rekrytera in till organisationerna.För att se närmare på problemet har jag, i en kommunal organisation utfört en undersökning med fem förvaltningschefer, i form av intervjuer, med syfte att undersöka hur kommunen arbetar för att behålla kompetens inom kommunen som organisation och hur de arbetar med den uppgiften. Samt att se hur kommunen som organisation förbereder generationsväxlingar, genom att planera effektivt och strategiskt när det kommer till medarbetare som förväntas gå i pension men även hur de rekryterar ungdomar och unga vuxna.

BakgrundGod vårdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbättra vården för den äldre tillsatte regeringen en värdighetsutredning som resulterade i förslag på hur äldreomsorgen ska förändras så att äldre personer, så långt det är möjligt, ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet. Den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betänkandet "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) där olika förslag ges på hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att säkra vården för den äldre personen som bor på särskilt boende. Då sjuksköterskan hittills inte har haft något instrument för detta, kan de förslag som ges förbättra vården för den äldre.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård definierar begreppet värdegrund, och hur de tillämpar värdegrunden i mötet och omvårdnaden med äldre personer som bor i särskilt boende.MetodStudien bygger på 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi.

Den undersökta skolan i denna uppsats använde sig av en undervisningsform i idrott och hälsa där eleverna fick välja ett intresseområde som undervisningen utgick ifrån. De områden eleverna kunde välja mellan var musik, boll, fys och friluftsliv. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur elever på gymnasiet upplever denna form av undervisningi idrott och hälsa där de själva har valt ett intresseområde.- Vad anser eleverna om intresseindelad undervisning och skiljer sig detta mellan pojkar och flickor?- Vad ser eleverna för fördelar och nackdelar med intresseindelad undervisning?- Finns det något samband mellan vilken intressegrupp och vilket gymnasieprogram eleverna valt?I undersökningen har en kvantitativ metod använts i form av enkätundersökningar. Denna metod valdes för att få en generell bild av vad eleverna anser om undervisningsformen.