Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sägas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnå genom sådan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi även beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. Därutöver även att se om det utifrån ovanstående går att peka ut eller identifiera några särskilda framgångsfaktorer eller omständigheter som är av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte.De resultat som vi kommit fram till pekar på att det finns flera faktorer som kan sägas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit är omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstår mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har på sig.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lärande på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrån perspektiv på lärande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt. Insamling av data har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer varav dessa var 4 lärare och 4 elever i årskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lärande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lärarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven använder sig utav för att optimera bästa möjliga lärandesituation. Arbetssättet innebär att elever får stor frihet att välja kunskapsinnehåll utifrån kursplan.

Studiens syfte var att undersöka: 1) Personlighetsdrag hos lärare i förskola och gymnasieskola och om det fanns någon skillnad mellan dessa lärarkategorier i personlighet enligt fem faktor-modellen; 2) Skillnaden i arbetstillfredsställelse hos lärare i förskola och gymnasieskola; och 3) Om det fanns något samband mellan personlighetsfördelningen hos respektive lärarkategori och arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till fyra förskolor och två gymnasieskolor. Totalt deltog 75 respondenter. Mätinstrumenten som användes var Job Satisfaction Survey och Ten Item Personality Inventory. Resultatet visade att gymnasielärare skattade högre än förskolelärare i samtliga personlighetsdrag.

Detta är en uppsats baserad på en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan några grupper på en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk Kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero på vilka sociala roller informanterna får/tar och för att processen ska vara gynnsam är det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som får vilken roll har många komponenter, men makt spelar stor roll för vem som är dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan växla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvändigtvis behöver tilldelas den mest dominanta..

Informationssäkerhet innebär att skydda informationstillgångar avseende tillgänglighet, konfidentialitet, integritet och spårbarhet. För att hantera informationssäkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssäkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssäkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlägga det nuvarande läget för informationssäkerhet inom organisationer för att jämföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys är att den är generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och därför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbättras mot kommunal verksamhet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt språk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger på kvantitativ forskning med enkät som metod och är utförd på en Kommunal gymnasieskola i en liten kommun. Enkäten innehöll 30 utdrag av fiktivt språk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt på en femgradig skala. Undersökningen består av besvarade enkäter från 80 elever från olika gymnasieprogram och olika år på gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mängd av utdragen setts som kvinnliga än könsneutrala eller manliga, men också att elevernas svar i många avseenden stämmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekräftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik..

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Ungdomar upplever att skolan är en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett växande program är individuella gymnasieprogrammet (IV) där 11 % av eleverna som slutar grundskolan går eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien är att undersöka IV elevers stresstålighet i relation till skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat. Frågeformuläret "Känsla av sammanhang" (KASAM) som mäter individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet användes.

I detta examensarbete undersöks lärares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. Två undersökningar är gjorda, dels en kvantitativ enkätundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna är verksamma matematiklärare på en gymnasieskola i mellanskåne. Utifrån undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges.

Syftet med denna studie var att beskriva hur innebörden av begreppet vardagsrehabilitering (VR) uppfattas inom kommunal äldreomsorg. Datainsamling utfördes genom enskilda intervjuer med omvårdnadspersonal, arbetsterapeuter, enhetschefer samt beslutande politiker, fem respektive sex i varje grupp. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av fenomenografi som resulterade i två kategorier: 1) VR innebär kommunikation, samarbete och resurser, samt 2) VR innebär ett synsätt där träning i aktivitet möjliggörs i alla situationer. Resultatet visade att alla respondenter anser att innebörden av begreppet VR är att de äldre inom kommunal äldreomsorg ska få möjlighet att utföra aktiviteter utifrån egen förmåga. Andra särskilt framträdande aspekter gällande VR är att det anses innebära en god kommunikation, vara ett självklart synsätt som inte behöver diskuteras, samt att utbildning är viktigt men inte en förutsättning för att arbeta vardagsrehabiliterande..

Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter på två stolar när det gäller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare när det gäller den egna kommunala skolan, dels som finansiär när det gäller den fristående gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att välja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbättringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristående förskola inriktade mot barn med särskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi använt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som används i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristående och kommunal verksamhet. Främst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in från studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information från ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som används i förskolan.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vad som driver den kommunala revisionens effekt utifrån granskarnas och de granskades perspektiv. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av tre kommuner utifrån en deduktiv ansats. Fallstudien har genomförts via personliga intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunnigt biträde och nämndordförande från samtliga kommuner. Vår teori grundar sig främst på institutionalia och relevant teori inom området kommunal revision. Utöver detta har vi använder vi oss av agentteorin och förväntansteori, som våra två analysteorier.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal vård upplever att kommunikationen fungerar vid muntlig överrapportering av patienter mellan sjukhusvård och vård i kommunal verksamhet. Bakgrund: Socialstyrelsen har identifierat kommunikation och informationsöverföring som ett riskområde inom hälso- och sjukvård. Överrapportering syftar till att överföra information från en vårdgivare till en annan. Ineffektiv överrapportering är en bidragande faktor till situationer som leder till vårdskador. Sjuksköterskan förväntas ha insikt i hur det egna kommunikationsuttrycket påverkar andra och om andras olika sätt att kommunicera.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar i en mindre kommun. Vidare är syftet med uppsatsen även att frambringa förbättringsförslag för den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vår undersökning. Vår uppsats bygger på intervjuer som vi genomfört med personer med insyn på den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjufrågor för att få djupare svar.