Den elektroniska journalen är en del av distrikts- och sjuksköterskors dagliga arbete och ökar förutsättningen för ett patientsäkert arbete. Distrikts- och sjuksköterskor arbetar efter kärnkompetenserna informatik och säker vård, men brister i den elektroniska journalen kan påverka dessa negativt. Syftet var att undersöka sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskap om och förståelse av att använda elektronisk journal i kommunal hemsjukvård. Metod: kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor från fem kommuner i Kronobergs län (n 67).

Likvärdighet och rättvisa är grundläggande värden i det svenska skolsystemet. Vi har med detta fokus undersökt fem grundskolors betygsättning av kärnämnena i år 9 och hur dessa betyg korrelerar med betygen i A-kurserna på gymnasiet. Vi har jämfört betygsstatistiken avseende två hela årskullar elever år 2004 och 2005 i den undersökta kommunen. Vi gör antagandet att ett visst uppnått betyg i år 9 skall ses som en prognos för att eleven minst bör uppnå samma betygsnivå på gymnasiet. Analysen av vårt material visar på skillnader i betygskvalitéer mellan grundskolorna.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vägledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet Vägledningscentrum. Jag vill även undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som är deras övergripande mål. Ur ett vägledarperspektiv vill jag också undersöka hur vägledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mål gentemot samhällets samt individens behov. Även skillnaden i dessa två verksamheter skall diskuteras och analyseras. Studien syftar på att undersöka ur vägledarperspektiv hur vägledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhällets representant. Jag valde att undersöka vägledarens arbete i två olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och Vägledningscentrum.

Den här rapporten tittar på innehållet i de läroplaner som funnits i den svenska grundskolan, från den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar också ämnet geografi, hur ämnets innehåll sett ut och förändrats över den här tiden samt intervjuer med verksamma lärare.Man kan se att läroplanerna inte förändras direkt mycket i sin allmänna del, men att kursplanen förändrats en hel del med förskjutning från kartografi och fokus på närmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus på samspel mellan människa natur, vilket även framkommer i de svaren lärarna ger..

Människors ohälsa på den svenska arbetsmarknaden är något som under senaste tid flitigt debatterats i media. Denna uppsats vill undersöka hur intresset för hälsa inom en kommunal förvaltning ser ut. Studien tar sig an problematiken utifrån två aspekter, dels utifrån ett synsätt som utgår från ett politiskt och arbetsledningshåll, vad styr att de väljer att arbeta med friskvård för sina anställda. Dels utifrån ett synsät som lägger fokus på arbetstagarna, varför väljer dessa människor att delta respektive avstå från förvaltningens friskvårdsaktiviteter. Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar politiker och arbetsledningens handlande i arbetet med friskvård för de anställda, samt att även undersöka vilka sociala faktorer som gör att de anställda deltar respektive avstår från förvaltningens friskvårdssatsning.

Arnving, Martina & Ingelström-Nilsson, Annika (2014) Prediktion av läs- och skrivsvårigheter genom TRAS. (Early screening of language development as a tool for prediction of reading and writing skills) Magisterkurs, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Syfte Vi vill undersöka om det går att förutsäga läs- och skrivsvårigheter genom tidig kartläggning med stöd av TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling. Vi vill även veta på vilket sätt informationen används vid övergången mellan förskola och grundskola. Slutligen vill vi analysera specialpedagogens roll i det språkutvecklande arbetet. Teori Vi har utgått från Vygotskijs teori om tänkande och språk samt aktuell forskning kring tidig språkstimulans. Metod Vi har valt att använda oss av metodtriangulering vilket innebär att vi både har en kvalitativ del, intervjuer, och en kvantitativ del, testresultat från elever. Resultat Vi har funnit att det är lika många elever som inte uppnår målen i TRAS men ändå klarar Ämnesproven i svenska åk 3 som tvärtom dvs.

Syftet med studien är att studera vilka skillnader och likheter som finns i förväntningarna på specialpedagogrollen i skolan hos elva grundskollärare som är verksamma på sju grundskolor i årskurserna 6-9. En historisk tillbakablick ges från speciallärar- till specialpedagogutbildning som även inkluderar styrdokument samt olika perspektiv på specialpedagogik. Även synen på specialpedagogrollen i och utanför Sverige tas upp. För att genomföra studien har ett kvalitativt perspektiv använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Fokus för undersökningen har varit att undersöka vilka förväntningar grundskollärarna upplever att de har på specialpedagogrollen i skolan och hur lärarna anser att dessa förväntningar infrias samt vilka arbetsuppgifter grundskollärana anser vara viktigast att specialpedagogen utför och hur lärarna uppfattar dessa.

På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanställningar av forskning inom fälten miljöpsykologi och åskådlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ändå få ledtrådar till möjligheter och svårigheter med användningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel.

Bakgrund: Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och inom undersköterskeyrket, som är kvinnodominerat, märks detta tydligare. Det finns därmed anledning att uppmärksamma och kartlägga vad som upplevs främja kvinnors arbetsnärvaro och arbetsförmåga i detta yrke. Syfte: Syftet med studien var att utforska äldre kvinnliga undersköterskors upplevelser av betydelse för bibehållen arbetsförmåga inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie med kvalitativ manifest innehålls-analys. Sex friska undersköterskor mellan 55-58 år i kommunal äldreomsorg valdes genom ändamålsenligt urval till semistrukturerade individuella djupintervjuer.

Frågeställning: Hur tillämpas god ekonomisk hushållning i kommuners styrning utifrån kommunallagen? ? Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushållning inte uppfylls?Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommuner förhåller sig till god ekonomisk hushållning i deras styrning, om det är någon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun i förhållande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har använts i studiens framställande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl.Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun är styrda av de uppsatta mål som kommunfullmäktige sätter.

Syftet med detta arbete var att lyfta fram modersmålsundervisningen ochmodersmålsstödet som barnen och eleverna får ta del av i skolan och förskolan. Föratt få fram detta har vi använt oss av intervjuer och observationer. Vi ville även få delav elevernas egna tankar kring modersmålsundervisningen och det framgår i våraintervjuer som vi har gjort. Det resultat vi har nått fram till är att eleverna är nöjdamed sin modersmålsundervisning, men att det finns vissa saker som kan bli bättre.De slutsatser vi kan dra av detta arbete är att modersmålsundervisning ochmodersmålsstöd är något som är väldigt viktigt för barn i alla åldrar och att det ärnågot som barnen behöver för att kunna känna sig delaktiga i den övrigaskolverksamheten, då det ger dem en djupare förståelse..

Det här är en fenomenografisk undersökning som är baserad på intervjuer med lärare på en mångkulturell skola Analysen baseras på lärarnas berättelser vad de anser om läsläxa, och hur de uppfattar läsläxa i sitt arbete. I analysen ger lärarna sin beskrivning av de svårigheter och möjligheter de möter i arbetet med läsläxa. Analysen visar deras gemensamma och avvikande uppfattningar, i sina erfarenheter av elevernas läsinlärning, samarbetet med föräldrarna och språkets betydelse. I arbetet presenteras tidigare forskning och definitioner av begrepp, som är baserade på både litterära och elektroniska källor i form av forskningsavhandlingar, tidningsartiklar, styrdokument och uppslagsböcker. .

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod och utifrån ett lednings-perspektiv, urskilja viktiga faktorer för kommuner i arbetet med att implementera och långsiktigt vidmakthålla Lean som metod. Studien har genomförts i två svenska kommuner. Vi har undersökt varför och hur kommuner arbetar med Lean samt vad de hittills har uppnått. Totalt har sex semistrukturerade intervjuer utförts med nyckelpersoner som innehar en ledande- eller stödfunktion.Resultatet påvisar att införandet av Lean grundas i att kommunerna vill förbättra kvalitén för kunden, minska slöserier samt effektivisera organisationen för att kunna möta framtidens ökade efterfrågan. Deras huvudsakliga fokus finns på att skapa en Lean-kultur.

Vår avsikt med det här examensarbetet är att undersöka vad som styr ungdomars val avgymnasieprogram i årskurs nio. Efter nioårig grundskola ska ungdomarna göra ett val sommed all säkerhet kommer att påverka deras närmaste framtid. Vilka faktorer det är som styrvalet vet vi inte, men vi är övertygade om att det inte enbart är intresset för det framtida yrketsom styr valet av gymnasieutbildning. I den här undersökningen har vi använt oss kvantitativaen metod för att komma fram till vårt syfte. Undersökningen har utförts på fyrayrkesförberedande program med hjälp av enkäter.

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers erfarenheter av tidig identifiering och tidiga insatser i förskola och grundskolans tidiga år .Studien har baserats på fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom förskola, förskoleklass och grundskolans lägre år, anställda inom samma enhet med ett flerårigt samarbete bakom sig. En hermeneutisk fenomenologisk ansats har använts för att få tillgång till informanternas erfarenheter av de tidiga insatserna.Studien visar på att pedagogerna inom de olika verksamheterna förskola, förskoleklass och grundskola oftast har en klar bild av vilka barn/elever som har svårigheter i mötet med deras egen verksamhet. Detta sker inte minst genom dokumentation och i samtal mellan pedagogerna inom och mellan de olika verksamheterna. I och med att barnen/eleverna har blivit identifierade sker också kategoriseringar efter visade behov/svårigheter. Här visar det sig att man ofta intar ett individperspektiv där det relationella perspektivet på svårigheterna tenderar försvinna.