Målet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka huruvida fyra svenska kommuner använder sig av genusperspektiv i sina översiktsplaner. Jag undersöker vad som menas med genusperspektiv i dessa. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i översiktsplaner problematisera och diskutera rådande normer i planeringsprocessen utifrån genusperspektiv. Frågeställningarna behandlar hur genus och genusperspektiv används och definieras i översiktsplanerna, om det går att se samband mellan rådande teoretisk forskning och de områden inom ämnet genus översiktsplanerna redogör för. Jag kommer även att undersöka om det i översiktsplanerna förekommer förslag på konkret tillämpning av genusperspektiv eller jämställdhetsskapande åtgärder.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade.Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar.Resultat: Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt.Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet.Nyckelord: kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad..

Wilhelmsson, A. Fysisk aktivitet på recept. En kvalitativ studie om vårdpersonals syn på att ordinera fysisk aktivitet genom receptskrivning. Folkhälsovetenskap 160 poäng. Examensarbete i folkhälsovetenskap 10 poäng.

Denna uppsats tar upp elevers uppfattning om kondition och fysisk aktivitet. Syftet var att undersöka vad elever i årskurs 9 har för självskattad kondition, om de utövar fysisk aktivitet regelbundet samt om deras självskattade kondition påverkar deras gymnasieval. Undersökningen tar även upp betydelsen av fysisk aktivitet och inställning till fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och det finns ett samband mellan kontinuerlig fysisk aktivitet och minskad psykisk stress och oro. Dåliga erfarenheter inom fysisk aktivitet förmår personen ifråga att avstå från att genomföra fysisk aktivitet, eftersom personen förväntar sig ett negativt resultat.

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en långvarig multifokal muskuloskeletal smärta. Smärtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smärta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk träning i form av styrketräning och aerob träning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk träning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien är en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk träning som sjukgymnastisk behandlingsform för patienter med fibromyalgi.

The importance of daylight for humans has been known for a rather long time. Applying this knowledge in the science of urban planning is not very common, at least not in Stockholm, Sweden. Living in a country far from the equator with great differences between daylight and darkness during the year, daylight gets even more important for our wellbeing. This study aims to highlight the subject of daylight planning and contribute to the discussion about how to include daylight in the process of urban planning. By critically observing a new built district in Stockholm and applying guidelines of how to use daylight planning, this paper shows how important it is to include daylight planning early in the process.

Informationssäkerhet innebär att skydda informationstillgångar avseende tillgänglighet, konfidentialitet, integritet och spårbarhet. För att hantera informationssäkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssäkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssäkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlägga det nuvarande läget för informationssäkerhet inom organisationer för att jämföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys är att den är generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och därför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbättras mot kommunal verksamhet.

Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande. Till en början sågs en strävan efter täthet mer som någonting nödvändigt, ett måste för att vända pågående trender.

Detta examensarbete är en komparativ fallstudie mellan fyra översiktsplaner. Syftet med arbetet är att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken gällande tillgänglighet till tätortsnära friluftsområden. Examensarbetet syftar även till att granska hur de utvalda kommunernas målformuleringar kring tillgänglighet till tätortsnära friluftsområden har konkretiserats i kommunernas översiktsplaner, om det går att finna samband mellan målformuleringarna och de statliga direktiv som finns samt om någon målkonflikt finns. Undersökningen har genomförts med hjälp av fallstudier där utvalda översiktsplaners argument gällande tillgänglighet har granskats..

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen.

Diabetes typ 2 är en snabbt ökande sjukdom som innebär personligt lidande och höga vårdkostnader. Fysisk aktivitet har visat sig vara effektivt för att förbättra diabetikerns hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om personer med diabetes typ 2 har känndedom om att fysisk aktivitet har en positiv effekt på deras hälsa och om de använder sig av fysisk aktivitet som en del av sin egenvård. Enkätstudien genomfördes på 53 patienter vid sex vårdcentraler i Boden och Piteå. Inklusionskriterier: diabetes typ 2, ålder under 55 år.

Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön påverkar barnens utveckling och lärande. Arbetet belyser hur pedagoger tänker och resonerar i denna fråga och vad tidigare forskning har kommit fram till. Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frågeformulär med öppna frågor och telefonintervjuer för en mer djupgående analys av den viktiga konstruktionsleken. Ur svaren på frågorna framgår det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön är oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svårigheter att få miljön så bra som man kan önska. Detta beror bland annat på små lokaler, mycket barn och dålig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör däremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att få till en så väl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt. Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekräftas av tidigare forskning, men tyvärr stannar denna kunskap många gånger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler är ordentligt ändamålsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap när det gäller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation..

Depressionssjukdomarna är en av de största orsakerna till ohälsa i världen och under de senaste 50 åren har depressionssjukdomarna blivit vanligare samt att debuten kommer tidigare i ålder. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva läkemedel och samtalsterapi. Fysisk träning har i en del studier visat sig ha samma effekt som antidepressiva läkemedel, det vill säga öka omsättningen av serotonin och noradrenalin. I de flesta studier finns dock metodologiska svagheter, vilket gjort att nyttan av fysisk träning fortfarande är oklar. Syftet med vår studie var att undersöka vad som fanns publicerat om nyttan av fysisk träning vid depression.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angående villkor och förutsättningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska på grundskolans senare år mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville få en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar på skolor med olika huvudmän. För att kunna undersöka detta använde vi oss av intervjuer med låg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua två lärare som arbetar som engelsklärare på skolor med liknande upptagningsområde och med ungefär lika många elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssätt skiljde sig åt och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i så fall berodde på.

Kunskap om befolkningens storlek och åldersfördelning är en förutsättning för att göra förutsägelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansättningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstäderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter på sikt försvinner helt är en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för många kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer på grund av ålderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet. Även orter med en stillastående eller negativ utveckling behöver planering och i vissa fall riktade insatser för att överleva. Tillväxt är inte det mest troliga scenariot för alla då resurserna är regionalt ojämnt fördelade (Westholm red.