Sedan Internet förändrade hur världen kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vår vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat på utvecklingen. Men för många råder ovisshet om hur sociala medier påverkar deras verksamhet. I synnerhet våra svenska myndigheter som har att förhålla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgående medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier påverkar arbetet med samhällskommunikation inom en kommunal förvaltning.

Den kommunala folkstyrelsen och självstyrelsen har utsatts för ständiga förändringar under 1990-talet. Dessa förändringar har i sin tur utmanat den kommunala folkstyrelsen och två utmaningar fokuserar uppsatsen på, närmare bestämt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna, samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett teoretiskt avsnitt presenteras också New Public Management. Resultaten visar att värden från de nya styrningsmodellerna krockar med värden som är relaterade till idealbilden av folkstyrelsen.

Det svenska föreningslivet och den föreningsmänniska som bär den, framställs både i offentliga utredningar och i forskningsrapporter som viktiga grundstenar för demokratin i Sverige. I uppsatsen undersöker jag denna hur denna diskurs formas i offentliga utredningar och i tidningsmedia. Vilken bild av föreningsliv och demokrati framträder i texterna och hur framställs den gode medborgaren som bär denna demokrati ? I analysen framträder tre teman som understödjer denna diskurs; - det goda föreningslivet, - det hotade föreningslivet och - den gode medborgaren. Samtidigt som föreningslivet beskrivs som en viktig förutsättning för demokrati, uttalas också en stark oro för att föreningsdeltagandet sjunker och vad det kan betyda för framtiden.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Frågeställningen behandlar både kunskapssynen och vilken typ av demokrati som framställs i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Detta för att förtydliga vad som menas med skolans demokratiuppdrag. Genom att studera läroböcker i samhällskunskap, utifrån kvalitativa metoder identifieras vilken typ av demokrati som framställs. Studien utgår från två kunskapstyper, i-kunskaper och om-kunskaper.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Denna uppsats behandlar ämnesområdet islam och demokrati. Studien är kvantitativ och innehåller 154 länder. För att närmare analysera dessa har vi använt oss av en multipel regressionsanalys .Resultatet av denna analys är att vi inte med säkerhet kan bevisa att muslimsk kultur förklarar de muslimska ländernas demokratiska tillkortakommanden. Däremot har variablerna arabisk kultur, råvaruberoende, militärutgifter samt ekonomisk utveckling visat sig vara statistiskt signifikanta för demokrati.Utifrån detta har vi velat spåra de kausala mekanismerna i förhållandet mellan demokrati och arabisk kultur ytterligare, och funnit att framförallt militärutgifter och det civila samhället är tänkbara mellanliggande variabler. Dessa är specifikt arabiska kausala mekanismer som inte gör sig gällande för den muslimska kulturen.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll de förtroendevalda revisorerna fyller i den kommunala revisionen. Metod: Studien baseras på sex kvalitativa fallstudier genomförda i ett urval skånska kommuner, vilka kompletteras med tre expertintervjuer. Studiens empiriska material består av primärdata som insamlats genom personliga intervjuer med respondenter med stor erfarenhet av kommunal revision och speciellt förtroendevalda revisorers arbete. Respondenterna består av dels förtroendevalda revisorer och dels experter inom området. Under studiens gång har sex större områden framkommit, vilka används för att strukturera upp studiens empiriska material.

Det råder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergräva medlemsstaternas suveränitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet främst är en frihandelsförening. Syftet med min uppsats är att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frågor rörande EU:s framtida integration, samt kring frågor rörande demokrati. Det material jag analyserar är ett urval av EU-dokument, där jag med kvalitativ textanalys, utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av tre stycken integrationsteorier, försöker förstå hur EU:s institutioner ser på unionens framtida integration samt frågor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mångfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frågor på högsta EU-nivå.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielärare har för uppfattning av de mänskliga rättigheternas ställning i ämnet samhällskunskap och om läraren anser att undervisningen om de mänskliga rättigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar även upp hur mänskliga rättigheterna framträder i styrdokumenten. Det framgår att dess position har förändrats över tid och har i de nya kurs och läroplanerna fått en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare.Samtliga lärare som jag har intervjuat anser att demokrati och mänskliga rättigheter är något som hör ihop med demokrati och att undervisning om mänskliga rättigheter utvecklar elevernas demokratiska förmåga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lärarna men ingen av lärarna undervisar mänskliga rättigheter på regelbunden basis.Det vanligast förekommande är att undervisningen sker i samband med att läraren undervisar om demokrati. .

Vi tar vår utgångspunkt i skolans roll som förmedlare av demokratiska värderingar. Vi studerar olika sätt att se på begreppet demokrati och problematiken i relationer mellan demokrati och skolan. Vi använder ett konstruktionistiskt perspektiv, där vi betonar vårt förhållande till forskningsprocessen. Vi betonar även svårigheterna i att särskilja delar i uppsatsen, så som metod, teori och empiri.Vårt syfte med uppsatsen är att problematisera relationer kring demokratibegreppet i gymnasieskolan, främst i relationen till betyg.Till empiriproduktionen har vi använt oss av tre samtal med personal på en gymnasieskola i Malmö. Vi har även studerat texter som Lpf 94, Värdegrundsboken och en rad debattartiklar.

The aim of this thesis is to explore the institutional design of Participatory Budgeting (PB) in Sweden and how the design may contribute to realize central democratic goods. The study records the different PB experiences in Sweden and focuses on one particular case, which is the only case that successfully qualifies as a genuine PB-process according to international standards and definitions. To examine this, the following questions are asked: which municipalities in Sweden have implemented Participatory Budgeting? How can the institutional design of Participatory Budgeting be described and to what extent does it enable the realization of central democratic goods? To what extent does the institutional design enable the realization of the democratic goods inclusion, popular control, considered judgment and transparency? To what extent does the institutional design enable the realization of the institutional goods of efficiency and transferability?The study is based on an institutional theory of democracy. The method used is a mixed method ideal type analysis that combines document analysis, surveys and interviews.

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor.

Demokrati anses vara det bästa sättet att uppnå de mänskliga rättigheterna som bestämts av FN. Men varför har inte den muslimska världen kommit till samma slutsats?Huntington skänkte oss sin syn att islam och demokrati inte är kompatibla. Men är det hela sanningen? Denna uppsats försöker måla upp en klar bild av varför det verkar vara så svårt för den muslimska världen att välja den demokratiska vägen.

Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet ? och sammanhörighet ? inte går att ifrågasätta.

Jag har studerat Gatukontoret i Malmö stad och dess projektorganisation. Syftet är att studera vilka styrförutsättningar som är gäller för en projektorganisation i kommunal förvaltning samt att analysera hur dessa styrförutsättningar påverkar projektstyrningen. Jag har använt en kvalitativ metod, där jag har besökt Gatukontoret och utfört muntliga intervjuer med medarbetarna där. Mina slutsatser är att Gatukontoret organisationsstruktur är en viktig styrförutsättning samt det faktum att det är en kommunal organisation. Bland annat genom ansvarsfördelning och ledningens filosofi etableras viktiga styrförutsättningar..