Syftet med vår studie var att ta reda på vad det är som gör att föräldrar väljer att placera sina barn på en uteförskola och vad det är som gör att pedagoger väljer att ha en uteförskola som arbetsplats. Vi frågar oss också om de är nöjda med verksamheten och om den uppfyller deras förväntningar. Som metod valde vi att använda oss av intervjuer både med föräldrar och med pedagoger. Vi intervjuade sex pedagoger från olika förskolor och sammanlagt åtta föräldrar. Vi menade att intervju var den lämpligaste metoden för att få fram de olika tankar som vår undersökningsgrupp hade.

Människor har sedan länge tillbringat en stor del av sin vakna tid på arbetet och det har därmed alltid varit viktigt att trivas på arbetet. Arbetslivet förändras dock hela tiden och ett exempel är det nya yrket callcentersäljare. Deras arbetsmiljö är annorlunda jämfört med den som fanns då de klassiska teorierna om arbetstrivsel utarbetades och villkoren för att trivas på arbetet har därmed förändrats. I denna kvalitativa uppsats undersöks arbetstrivsel hos callcentersäljare. 8 heltidsarbetande företagssäljande callcenterkommunikatörer (säljare) intervjuas om vilka faktorer som påverkar deras arbetstrivsel.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar de anställda inom handikappomsorgen i Piteå kommun att bedriva sitt yrke, som innebär omhändertagande av brukare. Genom intervjuer med 15 anställda söktes svar på: ?Vilka faktorer påverkar trivsel och arbetsmotivation och vilka individuella egenskaper är av vikt för arbetet?? och ?Hur inverkar organisation och ledarskap på motivationen?? Teorierna som detta arbete bygger på är Herzbergs tvåfaktorteori och den arbetskaraktäristiska modellen av Hackman och Oldham. Resultaten visar att de anställda var motiverade på sin arbetsplats på grund av en god arbetsgrupp, ledarskapet och responsen från brukarna. Genomgående var svaren i intervjuerna likartade med få avvikelser.

Det är betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hållbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just målgruppen mellanchefer besitter en komplex position då de är under ett högt tryck av krav, både från de undre och de övre nivåerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det är möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd på deras respektive arbetsplats. Studien tillämpade en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Vårt samhälle är idag ett föränderligt kunskapssamhälle som ställer allt högre krav på oss medborgare. Från att vårt samhälle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta några stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhälle. Idag kräver vårt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det kräver att vi tar fram det bästa hos var och en av oss. Därmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare på en specifik arbetsplats, märkt av denna förändring som sker enligt författare som forskar på området. Att vi har gått från det kollektiva till ett mer individinfluerat samhälle.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

I bakgrunden tas betydelsen av en bra vårdrelation upp, liksom transpersoners plats inom dagens vård. Även tidigare forskning presenteras. Syftet är att belysa transpersoners (könskorrigerade och icke könskorrigerade) upplevelser av brister inom vården. För att besvara syftet har en litteraturöversikt utförts enligt Fribergs (2006) modell. Resultatet redovisar att vården idag för denna minoritetsgrupp är bristfällig, med diskriminering och okunskap som ständigt möter transpersoner inom vården, liksom att vården styrs av heteronormativitet.

Denna studie har utförts på uppdrag av ett företag. Syftet med studien är att undersöka företagets attraktivitet för framtida arbetstagare. För att göra det tar vi reda på om det finns några medarbetarlöften på företaget dvs. vilka förmåner organisationen erbjuder sina anställda. Studiens resultat kan sedan komma att ligga till grund för företagets vidare arbete med att bli ännu mer attraktiv som arbetsgivare.

Som ett verktyg för organisationer att möta en alltmer komplex omvärld och komplexa problem har Ronald A. Heifetz (1994) utvecklat Adaptive Leadership Theory. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om Adaptive Leadership Theory kunde användas för att få en förståelse för varför kommunikationsproblem återkommer. Frågeställningen var; Kan det undersökta företagets återkommande kommunikationsproblem förklaras, utifrån Heifetz? (1994) teori, med att medarbetarna har identifierat och hanterat dem felaktigt? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer på en svensk arbetsplats och analyserades enligt en induktiv tematisk analys.

År 2007 är det högkonjunktur och arbetslösheten sjunker i Sverige. Fler väljer att läsa vidare på högskola och universitet och färre människor föds. En attraktiv arbetsplats vinner konkurrensen om den kompetens som finns. Arbetslivsinstitutet startade därför, tillsammans med Högskolan Dalarna, ett gemensamt forskningsprojekt 2001 som avslutades 2003. Projektet resulterade bla.

Detta är en uppsats baserad på en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan några grupper på en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero på vilka sociala roller informanterna får/tar och för att processen ska vara gynnsam är det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som får vilken roll har många komponenter, men makt spelar stor roll för vem som är dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan växla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvändigtvis behöver tilldelas den mest dominanta..

I grundskolan skiljer det sig mycket från elev till elev när det gäller konsten att behärska läsning. Då läsning är något som tränas genom övning är det oftast de som tycker det är svårt som håller sig borta från läsandet. DAISY är ett format som erbjuder läsare att, samtidigt som de läser en text, få den uppläst. Genom att presentera text både visuellt och auditivt kan fokus tas bort från själva ordavkodningen, vilket är det som de flesta i läs- och skrivsvårigheter har problem med. I detta arbete undersöktes läshastighet, läsförståelse och läseffektivitet på 18 åttondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förväntningar som kommunfullmäktige har på de förtroendevalda revisorerna samt att granska vad de förtroendevalda revisorerna anser att deras roll består av. En jämförelse mellan kommunfullmäktigeordförandes och revisorernas uppfattningar om revision och revisorns roll genomfördes för att se om dessa uppfattningar var lika eller om det förekom ett förväntningsgap dem emellan. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med kommunfullmäktigeordförande i Kalix kommun och Överkalix kommun och deras förtroendevalda revisorer. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att kommunfullmäktigeordförandena i de båda kommunerna förväntade sig att revisorerna skulle bistå med rådgivning i första hand medan revisorerna ansåg att granskning av verksamheten skulle prioriteras. Detta innebär att ett förväntningsgap existerar, då kommunfullmäktigeordförandenas och revisorernas uppfattningar om revisorrollen skiljer sig åt..

Syftet med studien är att förstå hur den utvalda organisationen arbetar mångfaldsfrämjande vid rekrytering och tar tillvara på de egenskaper mångfalden bidrar till. Studien baseras på en empirisk undersökning där en kvalitativ metod i form av informantintervjuer i kombination med en dokumentstudie ligger till grund. De teoretiska utgångspunkterna för studien baseras kring två stora huvudområden för studien: rekrytering och mångfald. Där författarna Lindelöw (2008) och Fägerlinds (2012) tankar och teorier till största del har använts i bakgrunden och resonemangen. Studien visar att organisationen har verktyg och metoder för att främja mångfald i organisationen vid rekrytering, men att cheferna har kommit olika långt i sina verksamheter med mångfalden.