Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt pedagoger har till tystnadsplikt och sekretess pÄ tvÄ förskolor. Vi har undersökt om pedagogerna ser sekretessen som ett hinder eller en tillgÄng och om det kan uppstÄ nÄgra etiska dilemman pÄ grund av tystnadsplikten.Vi har sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genom att göra en kvalitativ undersökning. Som metod har vi valt att anvÀnda oss av litteraturstudier och enkÀter med öppna frÄgor till pedagoger verksamma pÄ en kommunal och en fristÄende förskola. VÄrt resultat visar att pedagogerna i studien anser att sekretess och tystnadsplikt Àr en oerhört viktig del av deras arbete i förskolan. Pedagogerna tyckte att det viktigaste var att tÀnka pÄ med vem och vad de pratade om samt att vÀrna om barns och förÀldrars integritet..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad religiösa personer anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lÀra sig av just deras religion. Undersökningen Àr inspirerad av Bo Dahlins Äsikter om att erfarenheter av andra religioner och kulturer ger eleverna underlag utifrÄn vilket de kan utveckla egna tankar och reflektioner, men Àven av Kjell HÀrenstams tankar om att det kan vara viktigt för elevernas utveckling och fostran att lÀra sig nÄgot av olika traditioner. Sex personer som Àr anhÀngare av olika religioner har intervjuats, intervjuerna har sedan anvÀnts som kÀllor och som underlag till undersökningen. Intervjuerna visade att de religiösa personerna anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lÀra sig av informanternas tankesÀtt angÄende bland annat gemenskap, framtid, det inre livet, personlig medvetenhet, inre och yttre svÄrigheter med mera..

Sammanfattning/abstract Författare: Malin Nilsson HuvudfrÄgan Àr: ?Hur tÀnker barn, pedagoger och förÀldrar kring utevistelse?? Hur tÀnker barn, pedagoger och förÀldrar om utevistelse pÄ en vanlig, kommunal förskola idag pÄ 2000-talet? Hur upplever barnen det att gÄ ut? Vilken miljö vÀljer barnen helst och vad leker de dÀr? Hur tÀnker pedagogerna kring barnens upplevelser under utevistelsen? Hur tÀnker förÀldrarna kring sina barns utevistelse? Vad har förÀldrarna sjÀlv för upplevelser nÀr det gÀller hÀlsa och allmÀnt mÄende? Jag har undersökt en kommunal förskolas syskonavdelning. Barn, pedagoger och förÀldrar har deltagit i undersökningen. Observationer av barnen under pÄ- och avklÀdningen samt under deras utevistelse pÄ gÄrden har gjorts. Bildintervjuer med barnen har genomförts inomhus.

Konflikter Ă€r idag ett normalt inslag i vĂ„ra liv bĂ„de hemma, pĂ„ arbetet och pĂ„ fritiden och anledningarna kan vara mĂ„nga. VĂ„rt förhĂ„llande till konflikter Ă€r ofta dubbelbottnat. Vi bĂ„de skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. ‱ Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? ‱ Vilka synsĂ€tt och tankegĂ„ngar har ledare angĂ„ende konflikt? ‱ Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom Ă€r att ledarna behöver en förstĂ€rkt sjĂ€lvkĂ€nsla och fortlöpande kunskaper angĂ„ende konflikter.

Konflikter Àr idag ett normalt inslag i vÄra liv bÄde hemma, pÄ arbetet och pÄ fritiden och anledningarna kan vara mÄnga. VÄrt förhÄllande till konflikter Àr ofta dubbelbottnat. Vi bÄde skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. ? Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? ? Vilka synsÀtt och tankegÄngar har ledare angÄende konflikt? ? Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom Àr att ledarna behöver en förstÀrkt sjÀlvkÀnsla och fortlöpande kunskaper angÄende konflikter.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka motstÄndet mot jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan samtatt lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjÀlp av följandeproblemformuleringar: varför fungerar inte jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan, vad finns det förmotstÄnd och var finns det frÀmsta motstÄndet? Uppsatsens teoretiska ram Àr hÀmtad ifrÄnMichel Foucaults teori om makt och motstÄnd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeersteori om empowermentbegreppet. VÄr empiri bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sexgenuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jÀmstÀlldhet och föredetta jÀmstÀlldhetsministern Jens Orback.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan tvÄ grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionÀrer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en öppen frÄga: Vad innebÀr livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hÀlsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de tvÄ grupperna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i lÀromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till lÀroplanens mÄl om att skolan skall förmedla jÀmstÀlldhet. Janssons lÀrobok frÄn 1995 Àr ett vanligt förekommande lÀromedel och passar dÀrför bra för en kvalitativ analys av hur isÀrhÄllandet av mÀn och kvinnor verkstÀlls och vilka normer som tillÀmpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen Àr inspirerad av Williams studie frÄn 1997 och har Àven Hirdmans teori om genussystemets tvÄ principer som utgÄngspunkt. Resultaten visar att lÀroboken bidrar till att bekrÀfta och förstÀrka dikotomin och hierarkin, det vill sÀga att isÀrhÄlla kvinnor och mÀn och framhÄlla mannen som norm, med vilken kvinnan jÀmförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan lÀroboken Den levande litteraturen och lÀroplanens mÄl om att förmedla jÀmstÀlldhet och lÄta undervisningen spegla bÄde manliga och kvinnliga perspektiv..

För att komma till rÀtta med kommunernas och landstingens mÄngÄriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushÄllning Är 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. DÄ det inte finns nÄgon tydlig definition pÄ god ekonomisk hushÄllning infördes balanskravet Är 1998 som ett komplement. Balanskravet innebÀr att intÀkterna ska vara större Àn kostnaderna, det vill sÀga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet Àr att varje generation ska bÀra ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en lÄngsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte fÄr ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre Är om det inte föreligger synnerliga skÀl och kan dÀrmed frÄngÄ en budget i balans.

Titel: Det delade spelandet ? om nÀr dataspelet blir till videoFörfattare: Linn Bleckert och Emilia HÄkanssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2014Handledare: Malin SveningssonAntal ord och sidor: 19 695 ord, 57 sidor (inkl. referenser och bilagor)Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka delande av spelande. Detta med utgÄngspunkt i delande spelares erfarenheter och upplevelser.Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer.Material: Intervjuer med sex dataspelare, som gör spelvideor, i Äldrarna 18-34 Är.Huvudresultat: Studien visar att spelande och delande Àr tvÄ tÀtt sammankopplade aktiviteter.

Emilia Sundström. (2010). NÄgra förskolebarns perspektiv pÄ sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

This paper deals with the use of Internet at Swedish public libraries. The author asks whether public libraries should or should not limit access to information available on the Internet. Starting from the American discussion, concerning Internet at public libraries, the author shows the Swedish attitudes. The paper demonstrates that many Swedish public libraries have adopted rules forbidding retrieval of certain kinds of information, such as hard-core pornography and racist propaganda. The persons in charge of such actions claim that public libraries should provide high-quality educational literature and should not spread mass-produced, provocative information.

Personer med sjÀlvskadebeteende Àr en patientgrupp som lider bÄde fysiskt och psykiskt. De Àr i behov av ett förstÀrkande bemötande av sjuksköterskor för att bli hjÀlpa i deras kamp. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors bemötande av patienter med sjÀlvskadebeteende. Den metod som anvÀnds var en litteraturstudie. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och psycINFO.

Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat pÄ pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn pÄ begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen Àr inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har anvÀnts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier.