Syftet med denna studie är att är att undersöka upplevelsen av en organisationsförändring och dess påverkan på den psykosociala arbetsmiljön bland förtroendevalda på Kommunal Västra Svealand. Tidigare forskning har visat att den psykosociala arbetsmiljön är känslig för förändringssituationer. Ett flertal delar i den psykosociala arbetsmiljön påverkas av förändringsarbete vilket kan bidra till stress och ohälsa hos de anställda. Uppsatsen utgår från tre modeller för att få en överblick kring hälsan hos de anställda i relation till faktorer i den psykosociala arbetsmiljön, krav-kontrollmodellen, ansträngning -belöningsmodellen samt vitaminmodellen. De tre modellerna har ett flertal likheter men även olikheter vilket diskuteras under uppsatsens gång.Åtta förtroendevalda på Kommunal Västra Svealand har intervjuats för att besvara uppsatsens frågeställningar, vilka bakomliggande faktorer som har bidragit till upplevelsen av organisationsförändringen samt på vilket sätt har de förtroendevaldas psykosociala arbetsmiljö påverkats av organisationsförändringen.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare.

Hållbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsväsendet. Dock anses det vara svårt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan främja den sociala delen av hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsåtgärder och urban design, kan skapa en socialt hållbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie där teorier kring social hållbarhet beskrivs samt genom en fallstudie på Nacka kommun. Fokus ligger dels på att hitta indikatorer och verktyg som kan användas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbättra deras arbete med social hållbarhet.Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hållbarhet sammanställs och diskuteras i uppsatsen.

Bilden har stor betydelse för barns talspråksutveckling. I denna uppsats undersöks hur några pedagoger i fyra olika förskoleklasser använder sig av bilden för att främja en talspråksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden åskådliggörs några olika övergripande arbetsmetoder där man använder sig av bilder för att främja detta: Tematiskt arbetssätt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka är utformade för att utveckla barns språkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna används olika verktyg som samtal, berättande och datoranvändning för att främja en talspråksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfällen.

Bröstcancer är idag en vanlig sjukdom bland kvinnor och cytostatikabehandlingen är den behandling många upplever som påfrestande. Syftet med studien är att beskriva kvinnor med bröstcancers upplevelse och livskvalité under och efter behandling med cytostatika. I studien har dessa kvinnors livskvalité, välbefinnande, lidande och livsvärld belysts i samband med cytostatikabehandling. En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av Graneheim och Lundman gjordes utifrån sju vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde sin sjukdom och behandlingen individuellt, men att något sorts lidande alltid fanns.

Mitt arbete tar upp varför förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats. Vilka de bakomliggande orsakerna till att det är så belyses också i arbetet. I min undersökning ingår både manliga och kvinnliga förskollärare samt en kommunal tjänsteman. Deras tankar kring varför kvinnliga förskollärare är i så stor majoritet och vad det beror på att de manliga förskolärarna i förskolan är så få, presenteras. Undersökningen är genomförd på fem olika förskolor samt på ett kommunalkontor i Nordvästra Skåne..

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Titel Det mänskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom äldreomsorgen kommer inom den närmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgångar, få unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp äldre som ska få plats på landets olika äldreboenden står som bidragande orsaker. Hur ska äldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstår som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

Utbildning i samband med systemimplementering är enligt tidigare forskning ett viktigt men åsidosatt ämne som behöver studeras mer i detalj. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som är väsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit från tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en användarutbildning bör se ut. Således presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation på hur en utbildning påverkar implementeringsresultat och hur en bra användarutbildning bör se ut..

AbstractEmilia Rönnberg.Barriers to physical activity in adolescents in their late teens. Vetenskaplig C- uppsats HT 12 Physical activity has been essential to human health and well-being since several thousand years. In Sweden, it has been shown that both adults and young people are less physically active than the rest of Europe- a large proportion of young people today do not meet the recommendations for physical activity (60 minutes per day). The purpose of this study was to determine what proportion of young people, i.e. high school students, did not meet the recommendations for physical activity.

Denna C-uppsats handlar om ljus- och iscensättningar i delar av tre filmer av regissören Gregg Araki. Syftet med denna uppsats är att genom filmanalytiska tillvägagångssätt undersöka hur Gregg Araki som queerfilmsskapare använder ljus- och iscensättningar för att etablera generella Arakiska stildrag.Mina analyser avser filmerna The Living End (1992), Nowhere (1997) och Mysterios Skin (2004). 50% av min undersökning har skett i skriftlig form och 50% genom visuell gestaltning, där jag skapat en musikvideo inspirerad av Gregg Arakis filmkonstnärsskap. Det jag kom fram till var att Araki genom återkommande specifika stildrag som t.ex. sex, sexualitet, utanförskap, dominering, droger och ett nihilistiskt förhållningssätt till samhället, förankrar sin auteurstil genom att plocka fram dessa teman i ljus- och iscensättningarna..

Vi har undersökt vad det är för skillnad mellan kommunal förskoleverksamhet och montessoriförskoleverksamhet i deras arbete när det gäller läs- och skrivinlärning. Vi har undersökt hur förskolelärarna förhåller sig till den nya reviderade läroplanen 2010 när det gäller läs- och skrivinlärning. Det vi har kommit fram till är att det finns en del skillnader mellan förskolorna och hur pedagogerna arbetar med språket och den reviderade läroplanen. Utifrån våra enkätfrågor kom vi fram till lite olika svar på våra frågor på grund av att alla pedagoger inte svarat så utförligt som vi hade önskat för att få en så rättvis jämförelse som möjligt mellan de olika förskoleverksamheterna. Vi kan i alla fall se att alla på både kommunal- och montessoriförskoleverksamhet har arbetat mycket med implementeringen av den nya läroplanen genom att göra en analys utifrån de olika diskussionsforum som de haft på respektive förskolor. Vi ser dock att de kommunala förskolorna har synliggjort den reviderade Lpfö 98 på ett mer synligt sätt både för sig själva, barnen och för föräldrarna i verksamheten utifrån de svaren vi fått på enkätfrågorna. Det har framkommit hur viktigt det är att arbeta med språklig medvetenhet redan i tidig ålder för att barnen ska få en bra start i skolan.

This is a study of democracy on the local level. It?s a comparison between the municipalities of Mo?rbyla?nga and Mo?nstera?s in the region of Kalmar in Sweden based on most similar design. The question is if the structure of the political organisation affects the quality of democracy, with focus on the reorganisaton in Mo?rbyla?nga and the quality of the political process.

Denna uppsats handlar om hur några pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete på. Mina frågeställningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete på? För att få reda på detta valde jag att intervjua tre pedagoger som är verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats är att det blir skillnader i det tematiska arbetssättet, beroende på vilken teori man väljer att utgå ifrån eller vilket synsätt man har.