Uppsatsen handlar om anvÀndningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollÀrare och förÀldrar. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för förÀldrasamarbete. Vi vill genom vÄr undersökning studera hur förskollÀrare anvÀnder pedagogisk dokumentation i relation till förÀldrar samt hur förÀldrar upplever den dokumentation de tar del av.Dagens förstÄelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskÀlla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssÀtt.

Uppsatsen Àr uppbyggd pÄ aktionsforskning som behandlar vad pedagogerna pÄ en förskola har för förvÀntningar pÄ en ommöblering av inomhusmiljön och vad det kommer att leda till för pedagogerna i deras fortsatta arbete. Jag har Àven behandlat hur pedagogerna tÀnker nÀr vi inreder rummen pÄ nytt. UtgÄngspunkten för undersökningen har vÀxt fram nÀr jag har varit ute pÄ olika förskolor och sett pÄ den oinspirerade miljön. Min upplevelse var att det oftast saknades en filosofi om varför man möblerar som man gör.UtgÄngspunkten för min uppsats har varit att fÄ svar pÄ vad pedagogerna har för förvÀntningar och vad arbetet leder till i deras arbete. Detta har jag försökt att fÄ svar pÄ genom att intervjua pedagogerna som Àr med i förÀndringen.

Budget Àr ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. DÀrför mÄste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nÄ de uppsatta mÄlen. I den kommunala verksamheten ifrÄgasÀtts inte budget som styrmedel, dÄ denna Àr lagstadgad i kommunallagen. UpprÀttandet av en budget Àr en tidskrÀvande process som omfattar upprÀttande av, beslut om, verkstÀllande och efterkontroll av en budget. Denna process Àr central inom kommunerna eftersom den sÀtter en typ av ram för hela verksamheten.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur barns matematiska lÀrande dokumenteras pÄ en förskola med matematikprofil och analysera hur lÀrarna tÀnker kring dokumentationens betydelse för verksamheten.Teori: Denna studie belyser tvÄ olika inriktningar och förhÄllningssÀtt till dokumentation av barns lÀrande; det Reggio Emiliainspirerade arbetssÀttet och utvecklingspedagogiken.Metod: En kombination av tvÄ olika datainsamlingsmetoder anvÀnds. Intervjuer med berörda lÀrare kompletteras med analys av matematikförskolans befintliga dokumentation.Resultat: Studien visar att den dokumentation man gör pÄ matematikförskolan frÀmst Àr fokuserad pÄ att synliggöra verksamhetens innehÄll och det matematiska lÀrande som barnen har utvecklat. Det framkommer att fÀrdigheter dokumenteras i högre grad Àn lÀrprocesser och problemlösning i grupp. Genom analys av förskolans dokumentationer och lÀrarnas intervjusvar konstateras att den undersökta förskolans lÀrare stÄr nÀrmare den utvecklingpedagogiska ansatsen Àn det Reggio Emiliainspirerade arbetet. Resultatet visar att lÀrarna har ett tydligt mÄl med vilken matematik de vill att barnen skall fÄ möjlighet att utveckla pÄ förskolan och dokumentationen visar pÄ det lÀrande som barnen har tillÀgnat sig.

Syftet med denna studie Àr att redogöra hur förskollÀrare ser pÄ och anvÀnder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och mÄlsÀttningar en förskollÀrare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit sÄ högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. DÀrför sÄ reviderade Skolverket LÀroplanen för förskolan 2010, dÄ bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskild elevs förutsÀttningar. VÄr stora utmaning Àr att hitta olika inlÀrningsstrategier som utgÄr frÄn varje elevs starka sida och bygger vidare dÀrifrÄn. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om specialpedagoger/speciallÀrare ser nÄgot samband mellan specialpedagogik och sprÄklig mÄngfald. Vi vill Àven ta reda pÄ om de anvÀnder sig av sprÄklig mÄngfald i sin undervisning. I vÄr teoridel tar vi upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskola och sÀrskola, specialpedagogikens historia och vad specialpedagogik och sprÄklig mÄngfald Àr.

Begreppet medarbetarskap Àr lÄngt ifrÄn ett vÀlkÀnt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhÄllningssÀtt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats Àr för det första att fÄ mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra Àr syftet att fÄ kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje Àr syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsÀttningsvis kan bidra till att uppnÄ ett gott medarbetarskap.

Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av rollen som ledare för omvÄrdnadsarbetet i kommunal hemsjukvÄrd. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvÄrd i tvÄ olika kommuner deltog i studien. Data insamlades via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Tre kategorier med Ätta subkategorier framkom.

Svenska kommuner har i viss mÄn samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare Är har dock samverkan lyft fram som en lösning pÄ mÄnga av de problem som den offentliga sektorn idag stÀlls inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tÀnkta fördelarna med samverkan uppnÄs, vad det finns för pÄverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. UtifrÄn insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck frÄn omvÀrlden och i samarbetena uppnÄs fördelar sÄsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det ocksÄ att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprÀttande av formell samverkan.

Uppsatsen handlar om den Ă„ldrande befolkningen som Ă€r ett internationellt fenomen och en viktig samhĂ€llsutmaning. Fokus i uppsatsen ligger pĂ„ nationell och framför allt kommunal nivĂ„. Syftet Ă€r att redogöra för konsekvenserna av en Ă„ldrande befolkning och att redogöra för de Ă„tgĂ€rder som finns pĂ„ nationell nivĂ„ och framför allt pĂ„ kommunal nivĂ„ genom att undersöka fyra utvalda kommuner (Örebro, Kumla, HĂ€llefors och Ljusnarsberg). Syftet Ă€r Ă€ven att kartlĂ€gga andelen Ă€ldre i svenska kommuner. BĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod har anvĂ€nts.

Detta examensarbete handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation, hur pedagoger definierar begreppet samt hur de arbetar med det i verksamheten. MÄlet var Àven att utforska uppfattningar som fanns hos pedagogerna kring pedagogisk dokumentation, hur de valde att arbeta med det och vilka svÄrigheter som kunde finnas i deras arbete. Metoden som anvÀndes var kvalitativa undersökningar i form av intervjuer pÄ tvÄ förskolor. Detta resulterar i pedagogers tankar och begrundanden kring den pedagogiska dokumentationen.

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frÄgestÀllning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga pÄ utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation?Vad Àr meningsfullt att dokumentera?Vad Àr det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation?För att fÄ svar pÄ mina frÄgor sÄ byggde jag min studie pÄ teori frÄn olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkÀter med pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet Àr vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Syftet med denna studie Àr att undersöka skillnaderna mellan kommunal- och friskolelÀrares upplevelser av deras sociala och psykiska arbetsmiljö samt besvara frÄgestÀllningarna. DÀr första Àr vilka arbetsmiljöfaktorer framkommer vid upplevelseskillnaderna samt vilken pÄverkan har de pÄ arbetsmiljön? och andra, finns det skillnader i hur lÀrare frÄn kommunal- och friskola upplever den ökande konkurrensen? Om ja, vad kan dessa skillnader bero pÄ?För att besvara syftet har Ätta lÀrare frÄn LuleÄ fri- och kommunala skolor intervjuats dÀr resultatet presenterats samt analyserats mot teorier. Slutsatserna Àr att stöd och tid Àr tvÄ centrala arbetsmiljöfaktorer, dessa pÄverkar framförallt friskolans lÀrare eftersom de har mindre tid pÄ grund av bland annat marknadsföringsuppgifter. Det Àr upplevelseskillnader mellan kommunal och friskolans lÀrare dÀr kommunala inte upplever konkurrens i samma utstrÀckning som friskolans lÀrare.

Den hÀr uppsatsen belyser intraprenörskapet som styrform i kommunal sektor. I dagens kommunala organisationer Àr styrformen nÀstan uteslutande budgetstyrning. Uppsatsen belyser ett relativt nytt sÀtt att styra den kommunala organisationen. Intraprenörskapet skapar nya förutsÀttningar för bÄde individ och organisation, dÀrför har intresset kring intraprenörskap höjts de senaste Ären. Syftet med studien Àr att beskriva hur intraprenörskap kan införas och hur det kan pÄverka agerandet i kommunal verksamhet.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för kommunal revision i tre svenska kommuner med tyngdpunkt pÄ gransknings- och prövningsprocessen. Vi ska jÀmföra processerna mellan dessa tre kommuner samt diskutera för- och nackdelar med att ha eget revisionskontor eller att anlita externt sakkunniga. Vi har anvÀnt oss av ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt och en kvalitativ metod. Empirin bestÄr av sex personliga intervjuer med en förtroendevald revisor och ett sakkunnigt bitrÀde, frÄn tre olika kommuner. Respondenternas uttalande om gransknings- och prövningsprocessen presenteras kommunvis.