Sök:

Sökresultat:

1268 Uppsatser om Kommunal ćrsredovisning - Sida 29 av 85

PÄverkar omorganisation den psykosociala arbetsmiljön för chefer inom kommunal omsorg?

The main question of this study is about how reorganizations influence on the mental social working environment for chiefs in municipal care. We want to find out how chiefs experience their mental social working environment in a reorganization. The method we used was a qualitative method. We interviewed eight chiefs in municipal care. The interview was done in two different municipalities, where we interviewed four in each municipality.

Konsultplanering : Planeringskonsulter i den kommunala fysiska samhÀllsplaneringen

Detta arbete har tagit fokus pÄ en Ànnu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nÀmligen nÄgot som hÀr kallas ?konsultplanering?, det vill sÀga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgrÀnsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig ocksÄ ingÄr i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.

Det balanserade styrkortet som styrverktyg: hur fungerar det för politiker i kommunal verksamhet?

Under de senaste Ären har det balanserade styrkortet fÄtt stort intresse i svenska kommuner som ett styrverktyg för att effektivisera och öka prestationsförmÄgan. DÄ politiker har det övergripande ansvaret över medborgarna i kommunen Àr det viktigt att de behÀrskar styrverktyget. Syftet med denna uppsats Àr att ur ett politiker- och tjÀnstemannaperspektiv identifiera hur det balanserade styrkortet fungerar för kommunala politiker som styrverktyg och beslutsunderlag. VÄr studie grundar sig pÄ en fallstudie av tre svenska kommuner. I studien framkom det att politikerna genom anvÀndandet av det balanserade styrkortet erhÄller ett bra verktyg för att styra och fatta beslut.

Trivsel i arbetslivet och kÀnsla av sammanhang

Syftet med studien var att undersöka om det fanns en relation mellan arbetstrivsel och KASAM (kÀnsla av sammanhang) inom en kommunal förvaltning i SjuhÀradsomrÄdet. UtgÄngspunkterna var att ta reda pÄ om det fanns skillnader i hur man trivdes pÄ arbetsplatsen samt om det fanns könsskillnader eller Äldersskillnader i arbetstrivseln. I studien anvÀndes en enkÀt för att ta reda pÄ hur anstÀllda ser pÄ sitt arbete, och hur det pÄverkar arbetstrivseln. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Antonovskys livsfrÄgeformulÀr och en egen enkÀt om arbetstrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 mÀn.

FrÄn koncentrationssvÄrigheter till diagnostisering

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvÀlvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristÄende skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era dÀr konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort vÀldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens Àr nÄgot positivt eller negativt för skolor.

MÀnniskorna bakom domsluten : en artikelserie om den svenska domarkÄren

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvÀlvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristÄende skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era dÀr konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort vÀldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens Àr nÄgot positivt eller negativt för skolor.

Att hitta sig sjÀlv bland : sex- och samlevnadsundervisning i ett sexualiserat samhÀlle

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvÀlvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristÄende skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era dÀr konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort vÀldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens Àr nÄgot positivt eller negativt för skolor.

Miljöbedömning samt kartlÀggning av verksamhetsavfall som del av Uppsala kommuns avfallsplan 2014 ? 2022

I början av 1900-talet slÀngde svensken i genomsnitt 25 kg hushÄllsavfall per Är. Idag Àr siffran 500 kg. Trender pekar pÄ att avfallsmÀngderna kommer att fortsÀtta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer frÄn verksamheter. PÄ nationell nivÄ finns riktlinjer och miljömÄl kring avfall, men för att implementera mÄnga av dessa styrmedel krÀvs lokala incitament.

Kundval i hemtjÀnsten : möjligheter och begrÀnsningar

Stora förĂ€ndringar har Ă€gt rum inom Ă€ldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som Ă€r pĂ„ gĂ„ng att införa den. Kundvalsmodellen innebĂ€r att Ă€ldre personer med beviljad hemtjĂ€nst fĂ„r möjlighet att sjĂ€lva vĂ€lja utförare av insatserna och dĂ€rmed har möjligheten att vĂ€lja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebĂ€r sĂ„ledes att det finns minst tvĂ„ olika typer av utförare som kan utföra tjĂ€nsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms lĂ€n, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhĂ€ngare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation.

En kommunal One Stop Shop: Kan en gemensam kundtjÀnst verka som motor för verksamhetsutveckling?

The aim of this study has been to examine if an implementation of a One Stop Shop in the public sector and its IT-support can serve as a motor for business development. By examine the relation between the One Stop Shop and the public administrations we have tried to answer this question. The municipality that we have examined underwent a big change, seven years ago, when they implemented a One Stop Shop including a IT-support called Flexite. But despite these seven years and the fact that Flexite has changed approach from a Case Management System to a Support System for Business Development the municipality have not adapted to this change. .

HELHETSSYN OCH VERKLIGHETSUPPFATTNING : En statistisk enkÀtundersökning kring lÀrares syn pÄÀmnesintegration och dess för- och nackdelar.

Detta arbete syftar till att kartlÀgga vad lÀrare i grundskolans senare del, Ärskurs6-9, och gymnasiet i VÀsterÄs stad anser om Àmnesintegration. Den metod somanvÀndes var en enkÀtundersökning som riktade sig till samtliga lÀrare ipopulationen. Genom att statistiskt undersöka de inkomna svaren har ett antalresultat hittats. De flesta lÀrare Àr positiva till Àmnesintegration. De skulle ocksÄvilja arbeta mer Àmnesintegrerat.

Talar mallarna klarsprÄk? : En undersökning av begripligheten i textmallar pÄ ett miljökontor.

SammandragSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar frÄn Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbÀttras och om sÄ Àr fallet,hur den kan förbÀttras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelÀgganden som vÀnder sig till enskilda kommuninvÄnare,företag eller det allmÀnna. Brev och beslut Àr textkategorier som handlÀggarna pÄmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har anvÀnt mig av KlarsprÄkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns ocksÄ aspekter som krÀver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna..

Teknisk vÀgledning för kommunala vattenplaner och genomförande av EU:s vattendirektiv

NĂ€r EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) antogs 2000 fick medlemsstaterna ett ansvar att uppnĂ„ god ekologisk och kemisk status i alla vatten 2015 med vissa undantag. Vattendirektivet införlivades i Sverige genom förordningen om förvaltning av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön (2004:660) 2004, dĂ€r det stod att det, för varje vattendistrikt, ska finnas en lĂ€nsstyrelse som ska utgöra vattenmyndighet för distriktet. De fem vattenmyndigheterna har, pĂ„ grund av föreskrifter i Miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön, utfĂ€rdat Ă„tgĂ€rdsprogram. I Ă„tgĂ€rdsprogrammen finns 7 punkter av 38 riktade Ă„t kommuner, varav punkt 37 lyder: ?Kommunerna behöver, i samverkan med lĂ€nsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, sĂ€rskilt i omrĂ„den med vattenförekomster som inte uppnĂ„r, eller riskerar att inte uppnĂ„, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status? Även om kommuner ska fĂ„ stöd av lĂ€nsstyrelser, vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten nĂ€r det gĂ€ller vattenfrĂ„gor har handledning och riktlinjer för att utforma kommunala vattenplaner inte funnits.

LÀrares instÀllning till och agerande vid fusk inom grundskolans senare Är och vuxenutbildning

Denna undersökning syftar till att fÄ reda pÄ hur lÀrarna agerar vid fusk och hur fusket pÄverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förÀndringar samt förebyggande ÄtgÀrder för att motverkar fusk i skolan Àr ocksÄ aktuella i denna studie. Svaren fÄs genom intervjuer med lÀrarna pÄ en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige. Undersökningen visar att lÀrarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns nÄgon officiell fuskpolicy pÄ grundskolarna. MÄnga lÀrare pÄverkas personligt vid fusk och de Àr osÀkra pÄ sin fuskhantering, men tycker inte fusk Àr ett stort problem i skolan.

Landstingens pensionsredovisning : Varfo?r anva?nds fullfonderingsmodellen?

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->