Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter från 1800-talet och används idag ute i organisationerna som ett redskap för att påverka både medarbetarnas och organisationens utveckling. Då jag själv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta närmare.Syfte: Är att belysa föreställningar kring medarbetarsamtal ur så väl ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa föreställningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnå syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med två chefer och sju medarbetare på Lunds Kommun. Vid intervjuerna har jag använt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en när medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjälp av två kontaktpersoner på Kommunen.Resultat: Jag har fått en god inblick kring medarbetarnas och chefernas föreställningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.

Ett förändrat klimat kan komma att utsätta samhället för en rad olika påfrestningar, vilket förväntas ställa ökade krav på den fysiska planeringen av samhället. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte är att ta reda på hur tjänstemän som arbetar med fysisk planering på Kommunal nivå upplever ansvarsförhållandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat. Studien syftar också till att ge svar på den mer övergripande frågan om huruvida fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till de situationer som kan tänkas uppträda i ett förändrat klimat. Studiens genomförande grundas på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads Kommun, Landskrona Kommun och Vellinge Kommun samt en dokumentstudie av ovanstående Kommuners översiktsplaner. Resultaten från studien visar bland annat att fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat om klimathänsyn integreras i planeringen.

Piteå Kommun bedriver kollektivtrafiken i Piteå tillsammans med Citybuss. Jag har fått i uppdrag av Annika Stenvall, trafikingenjör på Piteå Kommun att ta fram ett förslag på åtgärder gällande kollektivtrafiktillgängligheten till det nya bostadsområdet Långskatan. Under 2013 byggs ett nytt bostadsområde upp vid Långskatan i Piteå. Det finns dock i dagsläget ingen kollektivtrafik vars turer omfattar det nya området. Som en del i Kommunens ambition att öka andelen resenärer med kollektivtrafiken, samt för att kunna erbjuda en bra kollektivtrafiklösning för de som flyttar in i området är det nu bestämt att en ny busslinjesträckning som innefattar Långskatan ska presenteras.

SammanfattningExamensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitetEkonomistyrning, FE 3073, VT 2009 Författare: Linda Andersson, Sofie Brodin och Ulrika DietrichsonHandledare: Fredrik KarlssonFöretagets kontaktperson: Annelie Ekstedt, kvalitetschefTitel: Prestationsmätning - Vad är prestation inom VA-avdelningen i Växjö Kommun för abonnenterna? Bakgrund: Prestationsmätning är ett mycket aktuellt ämne i dagens samhälle och kraven på organisationer och dess förmåga att förmedla sin verksamhet till sina intressenter ökar ständigt. Inom den Kommunala verksamheten för vatten och avlopp finns idag inget standardiserat sätt att mäta prestationen inom verksamheten. Inom VA-avdelningen i Växjö Kommun har det sedan länge funnits en missnöjdhet kring verksamhetens prestationsmätningssystem vilken legat till grund för studien. Syfte: Huvudsyftet med studien är att utveckla och ge förslag på ett mätsystem för VA-avdelningen i Växjö Kommun. Det här innebär mer konkret att identifiera nya samt utveckla nuvarande nyckeltal ur ett externt abonnentperspektiv som speglar VA-avdelningens prestation samt resursanvändning. Avgränsning: Analysen är avgränsad till VA-avdelningens nyckeltal inom prestationsmätningen, vilket innebär att ingen vidare analys kommer att göras över avdelningens uppsatta verksamhetsmått. Metod: Studiens referensram tar upp relevanta teorier som sedan ligger till grund för den insamlade empirin.

Sammanfattning Syftet med min studie är att fördjupa förståelsen, försöka finna likheter och skillnader mellan de hierarkiska nivåerna hos företrädare (tjänstemän och politiker) i Enköpings Kommun gällande kvarboendeprincipen. Dessutom vill jag ytterligare beskriva hur kvarboendeprincipens tillämpning tar sig uttryck i Enköpings Kommun. Jag har undersökt inställningen till principen om kvarboende genom att intervjua företrädare på olika hierarkiska nivåer inom en Kommunal verksamhet i Enköpings Kommun. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie, där fem tjänstemän inom Vård- och serviceförvaltningen i Enköpings Kommun har intervjuats. Intervjupersonerna fick utifrån olika frågeställningar redogöra för sin inställning till kvarboendeprincipen. I uppsatsen har jag även undersökt hur kvarboendet har sett ut och ser ut i ett historiskt perspektiv, genom en begränsad litteraturstudie som sträcker sig över 1800 - och 1900 - talen. Undersökningen visar att alla företrädare har en positiv inställning till kvarboende.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolorna och Barn- och utbildningsnämnden i en Kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i Kommunen samt Skolverket när det gäller målstrategier för att så många som möjligt av eleverna ska nå de nationella målen. Ett delsyfte var också att belysa på vilka grunder elever ska få eller får stöd. Metoden som användes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, där vi använde årsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar från de olika skolorna i Kommunen samt Barn- och utbildningsnämndens årsredogörelser för åren 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej når målen får ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och värdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

I dagens samhälle blir vi allt mer beroende av internet. Myndigheter försöker med hjälp av e-delegationen införa e-förvaltning. E-deltagande är en del av e-förvaltningen som innebär att medborgare får chans att lämna sina synpunkter elektroniskt via någon form av verktyg på internet. Tidigare studier visar på att det oftast är en medelålders, föreningsaktiv och välutbildad man som deltar i planeringfrågorna. Unga, lågutbildade och kvinnor deltar däremot mindre frekvent vid rådande deltagarmöjligheter.

Många pedagoger som arbetar i förskolan kommer någon gång att möta barn som mister en nära anhörig.  Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger upplever att det finns ett stöd att få i arbete med barn i sorg samt hur pedagoger i förskolan hanterar situationer i samband med dödsfall av en nära anhörig. Studiens frågeställningar berör pedagogernas syn på sitt agerande i ett arbete med barn sorg, barns vardag på förskolan när en nära anhörig avlider enligt de deltagande pedagogerna i studien samt relationer mellan kollegorna som deltagit i studien. Utifrån förutsättningarna i förskolans uppdrag, förskolechefens ansvar samt det som står i Arbetsmiljöverkets § 5 och § 7 gällande krishanteringsplaner undersöks våra frågor genom en enkätundersökning i två svenska Kommuner. Dessa kommer för anonymitetens skull vidare att skrivas som Kommun 1 och Kommun 2. I Kommun 1 ingår sex olika förskolor. I Kommun 2 ingår fyra olika förskolor.

En jämförelse av hur två skolor i en Kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. Vårt syfte är att beskriva och analysera faktorer som är av betydelse när skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick från föjande frågor: På vilket sätt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan två skolor i samma Kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med två rektorer, två klasslärare, en specialpedagog och en speciallärare för att ta reda på hur de på olika organisationsnivåer ser på den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka på några skillnader i hur de båda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

De sista 15 åren har det skett en attitydförändring i statliga dokument för personer med funktionshinders rätt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den Kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder är lekplatser och tillgången av dem en viktig plats i den offentliga miljön.Syftet med uppsatsen är att få en ökad insyn i hur tillgänglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsättningar synliggörs påpolitisk nivå i Norrköpings Kommun. Två angreppssätt har använts och det ena är hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa är medpersoner med makt på olika nivå i Norrköpings Kommun gällande lekplatser och deras utformning. De andra två intervjuerna ärmed personer från brukarnas perspektiv, det vill säga handikappföreningar.Resultatet påvisar att Norrköpings Kommun genomfört insatser för att stärka barnperspektivet och tillgängligheten iverksamheten.

Följande studie har till syfte att undersöka hur lärarrekryteringsarbetet på Kommunala ochfristående gymnasieskolor i en mellanstor Kommun i södra Sverige går till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lärare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begåvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter väger in i beslutet omanställning. Sex rektorer från sex olika gymnasieskolor (tre Kommunala och tre friståendeskolor) i en mellanstor Kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorier.

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det även finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och därför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blåser ordentligt på högre höjder även i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och därför kan områden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifråga.

För att komma till rätta med Kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en Kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans.

AbstractC-level essay in political science, by Frida Orlinder, spring semester 2008Supervisor: Susan Marton?Good contracting? ? A study of contracting in public procurement regarding the transportation of school children?Over the last decades models influenced by the market have been gaining influence in public administration all over the world. New Public Management has been presented as a theoretical ?shopping basket? from which concepts can be applied to the administration of municipal services. The purpose of this essay is to investigate in an explorative way how New Public Management (NPM) views contracting and the role of the internal customer in contracting.

Den ha?r studien analyserar olika strukturella faktorer som kan fo?rklara variationen i nettokostnader fo?r ra?ddningstja?nst mellan Sveriges Kommuner. Studiens syfte a?r att studera om Kommuner med ho?ga strukturella ra?ddningstja?nstkostnader blir kompenserade fo?r dessa via det Kommunala kostnadsutja?mningssystemet eller ej. Underso?kningen bygger pa? regressions- och ja?mfo?relseanalys med data fo?r samtliga svenska Kommuner o?ver a?ren 2005- 2011.