Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

This report is a risk- and vulnerability analysis of how the commercial ship and its goods can be a threat to the environement and to human health in case of a discharge. It present the most common dangerous goods that are transported with ship through Kattegat in the Baltic Sea..

Uppsatsen ger en överblick av vad synsÀttet Application Lifecycle Management (ALM) innebÀr. EnutvÀrderingsmodell beskriver de analyserade verktygens duglighet gÀllande ett antal funktionellaoch icke-funktionella krav. Modellen jÀmför kommersiella verktyg och uppsÀttningar med enmotsvarande uppsÀttning av Open Source verktyg. De huvudsakliga problemen idag Àr att de somnyttjar ALM-synsÀttet ofta blir begrÀnsade till en kommersiell plattform, vilket fÄr till följd att deinte kan bearbeta sÄdan data som inte stöds i plattformen. Ett annat stort problem Àr verktygenskostnad.

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att fÄ en bild över programledarens yrkesroll, utmÀrkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen bestÄr utav hur programledare vÀljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmÀrker en programledare för underhÄllningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhÄllning för rikstÀckande radio och TV gÄr till, och jÀmfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta sÄg vi som intressant, dÄ det Àr en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansÄg det vara tÀnkvÀrt att göra en jÀmförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen bestÄr utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen.

Reklam för olika produkter och organisationer möter oss varje dag bland annat genom tidningar, radio, TV eller pÄ vÀgen till jobbet. De TV-sÀnda reklamfilmerna som avbryter i lördagsfilmen eller under nyhetssÀndningen Àr till för att pÄverka oss TV-tittare. Vi har i denna studie valt att undersöka vilka likheter och skillnader man ser i en jÀmförelse av tvÄ reklamfilmer frÄn kommersiella företag och tvÄ frÄn nonprofitorganisationer.Vi har som syfte att identifiera drag och linjer i filmerna som Àr likadana eller skiljer sig Ät frÄn de olika typerna av organisationer. Fenomenet vi vill undersöka Àr hur reklamfilmer frÄn nonprofitorganisationer utformas och fungerar jÀmfört med reklamfilm frÄn kommersiella företag. Detta kommer vi göra genom att dra slutsatser utifrÄn kvalitativa tolkningar kring likheter och skillnader i filmerna.Undersökningarna som denna uppsats baseras pÄ kommer att utföras genom tvÄ kvalitativa studier pÄ fyra reklamfilmer.

Mitt examensarbete behandlar frÄgestÀllningen om hur synen pÄ ett bra barnprogram skiljer sig Ät hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör ocksÄ frÄgor om vem som egentligen avgör vad som Àr bra barnprogram; Àr det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den hÀr frÄgestÀllningen dÀr för att jag har en nyfikenhet pÄ och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden.Public Service syftar till att ge allmÀnheten en sÀrskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta anvÀnds den för att beteckna de företag som finansieras av nÄgon slags tv-avgift, har ingen eller begrÀnsad reklam och/eller Àr statligt Àgda/kontrollerade.  Det Àr idag ett turbulent lÀge för Public service och trycket frÄn de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan pÄ programverksamheten. Under arbetets gÄng har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har pÄ begreppet ?bra? underhÄllning. Jag har tittat pÄ befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur annonseringar om reporÀnteförÀndringar pÄverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om rÀntenivÄn har en lÄngsiktig effekt pÄ dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det faststÀllas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa tvÄ branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfÀlle. Studien anvÀnder sig av en eventstudiemetodologi med sekundÀr data dÀr tillkÀnnagivanden angÄende rÀnteförÀndringar frÄn Riksbanken anvÀnds som eventdag frÄn perioden 2000-2009. Sju företag frÄn OMX Large Cap Àr indelade i tvÄ sektorer dÀr den abormala avkastningen frÄn varje bolag berÀknas för att se om det förekommer nÄgra skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den Ärliga rÀntenivÄn pÄverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag pÄ lÀngre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporÀnteförÀndringar och banker dÀr dock inga avgörande slutsatser angÄende orsaken till detta kan faststÀllas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan rÀnteförÀndringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Forskningsproblemet i detta arbete Ă€r att karaktĂ€risera industriellt köpbeteendet vid köp av modifikationer av kommersiella flygplan. Industriellt köpbeteende Ă€r ett forskningsomrĂ„de som har fĂ„tt mycket uppmĂ€rksamhet dĂ„ det kan anvĂ€ndas till att öka kundnöjdheten och effektivisera vĂ€rdeskapande aktiviteter.Branschexperter Ă€r enade om att flygplansmarknaden kommer att öka och de uppskattar att mellan 27350 och 34000 nya flygplan kommer att sĂ€ljas de kommande 20 Ă„ren. NĂ€r dessa nya flygplan produceras kommer behovet att kunna modifiera existerande flygplan att öka. Äldre flygplan kan bland annat modifieras för att bli mer ekonomiska och öka kundupplevelsen i syfte att att konkurrera med nya flygplan. De kan Ă€ven modifieras om helt för att fylla andra syften Ă€n att frakta passagerare, till exempel frakta gods eller anvĂ€ndas som övervakningsplan.Med en ökad kunskap om det industriella köpbeteendet vid köp av modifikationer av kommersiella flygplan kan det anvĂ€ndas fören ökad förstĂ„else över hur marknaden ser ut och hur kunderna resonerar.

Jag har i min studie kommit fram till att representationen av kön fortfarande Àr relativt ojÀmlik. PÄ de flesta poster, oavsett om det Àr i form av intervjuad eller reporter, Àr mÀn i kraftig övervikt, och kvinnor Àr inte sÀllan statistiskt mindre till antalet.Min studie stÀmmer bra överens med tidigare gjorda studier pÄ omrÄdet, men har Àven vissa skillnader - framförallt ligger dessa skillnader i procentsatsen pÄ det studerade materialet.Det tycks inte heller, baserat pÄ min studie, vara nÄgon skillnad om man studerar material frÄn mer kommersiella kanaler, med exempelvis kanaler som Àr icke-kommersiella. Resultatet blir liknande i bÄda fallen..

Uppsatsen undersöker radiomediets form (utformning, uppbyggnad och dess olika delar) och funktion (för programmens helhet och för lyssnarna) i dagens Sverige.Syftet var att analysera vilka likheter och skillnader som finns mellan public service radion och den kommersiella radion. Det Àr framförallt public service radions identitet som relateras i förhÄllande till den kommersiella radion. I uppsatsen anvÀnds bÄde kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys med fokus pÄ medietextens tempo, positionering och intention. Det empiriska materialet bestÄr av tvÄ av radions mest populÀra morgonprogram; RIX MorronZoo och Morgonpasset i Sveriges Radio P3, inspelade morgonen den 15/4 samt morgonen den 16/4 -2004. Referenserna bestÄr av tidigare forskning om radiomediet, aktuella rapporter, hemsidor, tidningsartiklar och offentliga dokument om styrregler för radion i Sverige.

Citat frÄn bokrecensioner anvÀnds pÄ omslagen till pocketböcker för att övertala till lÀsning av dessa. En journalistisk produkt utnyttjas alltsÄ i ett senare skede för kommersiella syften. Recensenten kan dÀrmed sÀgas ha förlorat kontrollen över sin text och dÀrmed kan det uppstÄ en konflikt mellan journalistiska ideal och kommersiella krafter. Det blir dÄ intressant att undersöka hur anvÀndandet ser ut och hur upphovsmÀnnen till den journalistiska produkten resonerar kring fenomenet. Syftet med undersökningen Àr sÄledes att undersöka hur journalistiskt material - i form av citat frÄn recensioner ? anvÀnds i kommersiellt syfte pÄ pocketböckers omslag, samt hur ett antal recensenter ser pÄ detta..

Uppsatsen syfte Àr att analysera förÀndringarna hos tre mikrofinansiella organisationer dÄ de gjorde ett intrÀde pÄ aktiemarknaden. Fem kritiska punkter behandlas; antalet lÄntagare, hur fattiga lÄntagarna Àr, Äterbetalningsfrekvensen, rÀnteförÀndringar och vinstförÀndringar. Studien Àr begrÀnsad till tre Är - Äret före intrÀdet, intrÀdesÄret samt Äret efter intrÀdet. Resultatet av studien visar att samtliga har ökat antal lÄntagare i och med IPO men endast Compartamos har fortsatt att öka Äret efter IPO, bÄde SKS och Banco Sol har minskat antalet. Kritiken gÀllande nivÄ av fattigdom stÀmmer endast överens med Banco Solidario, enligt min studie hjÀlper de endast mindre fattiga mÀnniskor.

Modernismens storhetstankar om mÀnsklighetens obegrÀnsade kapacitet har gjort den postmoderna mÀnniskan smÀrtsamt medveten om mÀnsklighetens begrÀnsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terrÀng. Valet av semester anses pÄverka bÄde resenÀren och vÀrddestinationen. I denna undersökning söks en förstÄelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontÀrresans arrangemang och volontÀrresenÀrers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenÀren samt moraliskt resande och hÄllbar turismutveckling kopplas till empiri grundad pÄ djupintervjuer med volontÀrresenÀrer samt representanter frÄn tvÄ olika volontÀrresearrangörer.

Icke-kommersiella organisationer har fÄtt en ökad betydelse för samhÀllet vilket har medfört samhÀllsgranskning och kritik mot dessa organisationer. Utvecklingen kan leda till förÀndrade attityder för organisationerna med minskad kredibilitet som följd. Detta har en avgörande betydelse för deras utveckling och fortlevnad eftersom de interagerar med och Àr beroende av samhÀllet. Ett alternativ för att bemöta den bristande kredibiliteten Àr Internet som via webbplatser tillhandahÄller kommunikation med samhÀllet bÄde enkelt och ekonomiskt. Det har dock visat sig att icke-kommersiella organisationer ofta brister i uppdatering av dessa.

Syftet med studien Àr att genom textanalys undersöka om svenska kommersiella företag anvÀnder riktlinjer för klarsprÄk i sina hÄllbarhetsrapporter. Vidare undersöks om riktlinjerna, som Àr utvecklade för myndighetssprÄk, Àven Àr lÀmpliga att tillÀmpa pÄ hÄllbarhetsrapporter. Analysmodellen för textanalysen bestÄr av SprÄkrÄdets klarsprÄkstest. HÄllbarhetsrapporter Àr ett sÀtt för företag att visa att och hur de arbetar med Corporate social responsibility/ansvarsfullt företagande, och de slumpmÀssigt utvalda företagen blev Atrium Ljungberg, Getinge och NCC. Genom textanalysen drogs slutsatserna att svenska, stora företag i hög grad arbetar med klarsprÄk och att det vore lÀmpligt med ett speciellt klarsprÄkstest för hÄllbarhetsrapporter..