Aktuella trender kring stadsodling, ekologism, antikommersialism och självhushållning visar tecken på att en ny grön våg är på ingång. Hos de nya livsstilsidealen finns en vurm för landsbygden. Ett växande antal personer väljer idag, tillskillnad från normen, att flytta ut från städerna för att praktisera självhushållning på landsbygden. Denna uppsats undersöker hur dessa gröna utflyttare motiverar och ger mening till sitt val av livsstil. Det är en kvalitativ studie baserat på material från fyra semistrukturerade intervjuer med relativt nyligen utflyttade par.

Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Principen om fullt skadestånd utgör utgångspunkten vad gäller beräkning av skadestånd som uppkommer med anledning av kontraktsbrott. Ett skadestånds omfattning begränsas dock på olika sätt genom olika skadeståndsbegränsande metoder.Några skadeståndsbegränsande metoder som gäller enligt dispositiv rätt är adekvansläran, köplagens indelning av skador i direkta och indirekta sådana samt förutsebarhetsformeln i United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, Vienna 1980. Syftet med den här uppsatsen är att analysera vilken eller vilka av de nämnda skadeståndsbegränsande metoderna som bäst kan anses motsvara målen med att skadeståndsskyldighet för parter i kommersiella köpeavtal över huvud taget begränsas.Den av Jan Hellner anförda målanalysen används för att identifiera de i rättskällorna nedlagda ultimära målen, annorlunda uttryckt syftena eller anledningarna, med att skadeståndsskyldighet ska begränsas. De identifierade ultimära målen utgörs av ett mål om att uppnå en ekonomiskt effektiv riskfördelning, ett mål om att åstadkomma jämställdhet mellan avtalsparter samt ett mål om att eftersträva största möjliga rättssäkerhet.Den av de analyserade skadeståndsbegränsande metoderna som bäst motsvarar de identifierade ultimära målen är förutsebarhetformeln. Att förutsebarhetsformeln är den metod som bäst motsvarar de ultimära målen har i grund och botten att göra med att metoden är den av de analyserade metoderna som begränsar en avtalsparts skadeståndsskyldighet i störst omfattning..

Miljö- och klimatfrågor blir allt viktigare och medvetenheten ökar allt mer i samhället. Höga krav ställs framförallt på fastighetssektorn som förbrukar en stor del av jordens totala energi. Inom den kommersiella fastighetssektorn är det därför många ägare som valt att certifiera sina byggnader enligt något miljöklassificeringssystem. Frågan är dock om den växande miljötrenden fått genombrott även när det gäller köpcentrum. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om och hur köpcentrum i Stockholmsregionen arbetar med miljöfrågor.Genom enkät- och intervjusvar från ett antal olika köpcentrum i Stockolmsområdet visar studien att frågan om och hur köpcentrum faktiskt arbetar med miljön är invecklad och inte har ett entydigt svar.

Syftet med uppsatsen är att se hur Garcías (2009a: 318ff) principer om social rättvisa och social träning kan tillämpas i grupper med flera olika förstaspråk. I min studie undersöker jag hur en lärare förhåller sig till dessa två strategiska principer vid arbetet med flerspråkighet som resurs i en femteklass. Jag har använt mig av fallstudie och metodologisk triangulering, en metodkombination bestående av observation, enkät och intervju. Resultatet visar att lärarens arbete till stor del tar fasta på Garcías två strategiska principer. Läraren arbetar mycket för att elevernas attityd till varandras språk ska vara positiv och uppmuntrande. Skolan har ett flerspråkigt perspektiv med fokus på positiv förstärkning men det saknas utsmyckningar i skolans lokaler och litteratur på andra språk.

Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gästhamnsverksamheten på Marstrand som Kungälvs kommun idag står inför. Problemet delas därefter upp i sina separata beståndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt båtturismen och dess utveckling ges läsare. I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka Kungälvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gästhamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gästhamnar i Skandinavien. Urvalet av gästhamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnå god validitet och reliabilitet på uppsatsen. Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i Aktieägarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats. Empirin presenterar resultatet från den kartläggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ägarförhållanden, syftet med gästhamnsverksamheten, differentiering samt olika särdrag ges. I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlärarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hårda material och hur ett sådant arbetsätt kan se ut. Undersökningen har även försökt få svar på om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsätt där materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda på om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom ämnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för ämnet i skolan och för slöjdlärarutbildningar har jag fått en historisk tillbaka blick för vad som ingått i både slöjdlärarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlärare intervjuats som läst mot både tidigare och nuvarande läroplan för grundskolan och som har examen från utbildning med behörighet i ett eller båda materialen.

Det här arbetet handlar om den globala handeln med Liquefied Natural Gas, LNG.LNG är naturgas som har gjorts flytande och består till mer än 90 % av metan. Sedanden första kommersiella transporten ägde rum år 1959 har den globala handeln avLNG ökat. Mellan 1980-2011 ökade den globala handeln av LNG med nära 1000 %.Under samma tidsperiod har den globala kända naturgasreserven ökat med mer än150 %. Antalet exportörer och importörer av LNG förutspås att öka i framtiden ochunder 2010 kondenserades ca 10 % av världens totala utvinning av naturgas för attexporteras i form av LNG. Focus i det här arbetet har lagts på att kartläggaimporterande och exporterande länder samt rederier som sköter själva sjötransportenav LNG.En kartläggning har gjorts med syfte att beskriva samt förklara den globala handelnmed LNG.

Den svenska arbetsmarkanden befinner sig i en osäker period, arbetslösheten ökar. Trots detta förväntar man sig en arbetskraftsbrist i framtiden, vilken kräver insatser och en ansträngning från samhällets och företagens sida. För att kunna behålla arbetskraften, värva nya medarbetare samt utveckla personalen krävs ett arbete som attraherar personal.I min studie har jag valt att använda mig av en standardiserad enkät utformad av Tema arbetsliv på Högskolan Dalarna med frågor rörande kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete. Frågorna baseras på en modell av vilka kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete.Syftet med studien är att undersöka vad poliser i yttre tjänst vid ordningsavdelningen upplever vara ett attraktivt arbete samt hur väl det överensstämmer med deras nuvarande arbetssituation.De kvaliteter som ansågs vara viktigast för att ett arbete ska vara attraktivt är arbetskamrater och relationen till dem, förtroende och en bra kommunikation med den närmaste chefen, arbetet ska även vara intressant, utvecklande och ge en möjlighet att få lära sig nya saker. En känsla av att det man gör är viktigt och att man gör ett bra arbete.

Dagens samhälle står inför flera utmaningar. Befolkningen ökar i antal och förbättrade levnadsstandarder leder till att energianvändningen ökar. Av den totala energianvändningen i Sverige står byggsektorn för ca 40 %.År 1999 satte regeringen upp framtida mål för energianvändningen i Sverige. För bostäder och lokaler ska den minska med 20 % till år 2020 och med 50 % till år 2050 med referensåret 1995.AB Ronnebyhus ville få en bättre översikt över sin värmeanvändning och hur mycket som gick till förlust. Därför installerades värmemängdsmätare vid olika mätpunkter som sparar data kontinuerligt och en betydande värmeförlust upptäcktes.Syftet med studien var att leverera ett underlag för hur stora temperatur- och värmeförluster som uppkommer i de utvändigt markförlagda kulvertledningarna mellan byggnaderna i området Tallen i Ronneby.Grundtanken med undersökningen var att värmeförlusterna uppstod på grund av bristfälliga kulvertledningar då misstanke förelåg att de var omoderna.

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

Musikplattformen, som är den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vända sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mål att erbjuda musikupplevelser av ?högsta kvalitet?. I den här undersökningen försöker jag ta reda på hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som är kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för.Undersökningen baseras på en närläsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta på vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. På så sätt försöker jag visa på vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och på så sätt kunna visa på skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet.

I samhället finns oro över den digitala utvecklingens framfart där fokus läggs alltmer på att skapa innovation, vilket är en tillgång ur konkurrenssynpunkt men där individers behov och förutsättningar bortses från. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med låg förståelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhället. Seniorer är den åldersgrupp vilken har benägenhet att besitta en lägre förståelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta är ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhälle förutsätter att alla individer ska kunna använda sig av de samhälls- och kommersiella tjänster som finns att tillgå. Till följd därav är det oumbärligt att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvändares behov och förutsättningar.

Det finns flera fördelar med att upprätta en databas över en stads träd. Träden tillför många värden till stadsmiljön och är därför viktiga att sköta om, särskilt eftersom stadsträd ofta lever i en utsatt miljö. För att upprätta en träddatabas för en stad finns det olika metoder för att genomföra inventeringen. De två huvudområdena är dels fältmetoder och dels metoder som bygger på fjärranalys. Fältmetoderna kan delas in i terrester inmätning med totalstation och i mätning med någon typ av handhållen GNSS-utrustning.