Det här är ett kvalitativt forskningsarbete med en gestaltande del. Arbetet syftar till att förklara och förstå vad som kännetecknar det amerikanska kommersiella musikradioformatet på radiostationen Kiis FM i Los Angeles. Vidare använde vi oss av den förståelsen vi skaffat oss inom vårt problemområde, för att skapa en konstnärlig gestaltning, ett experiment som testar att formatkopiera ett kommersiellt musikradioformat i USA och översätta det till svenska.Problemområdet hamnar inom den amerikanska kommersiella musikradions format. För att kunna definiera vad som kännetecknar formatet har historisk bakgrund i kombination med forskning kring formatkopiering av kommersiella musikradioformat varit väsentligt. Vår huvudempiri har hämtats från en intervju med mediastrategen David G Hall vars erfarenheter och kunskaper inom den kommersiella musikradiobranschen varit av stor betydelse för vårt arbete.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Stadshagen, Kungsholmen. Ett område i snabb förändring. Hur kan ett projekt bidra till denna förändringsprocess, samtidigt som det bevarar och lyfter fram de befintliga och potentiella kvalitéer som platsen rymmer? Tomtens förutsättningar präglas av två övergångar, gata från till park och från granntomternas olika relationer till dessa två element. Från den friställda volymen till det slutna gaturummet.

Denna studie har haft till syfte att ur fritidspedagogernas perspektiv undersöka hur fritidshemmets fysiska inomhusmiljö fungerar i samverkan med skolan. Vilken plats har fritidshemmet i dagens integrerade skola? På grund av denna integration med grundskolan som pågått sedan 1980-talet då fritidshemmet flyttade in i skolans lokaler, ville vi undersöka hur förutsättningarna för personal på fritidshem att bedriva pedagogisk verksamhet såg ut. Detta gjorde vi genom intervjuer med fritidspedagoger och skolledare samt observationer av hur den fysiska inomhusmiljön såg ut på ett antal fritidshem. Det vi såg var att fritidshemmets lokaler var väldigt olika utformade.

This report is a risk- and vulnerability analysis of how the commercial ship and its goods can be a threat to the environement and to human health in case of a discharge. It present the most common dangerous goods that are transported with ship through Kattegat in the Baltic Sea..

Uppsatsen ger en överblick av vad synsättet Application Lifecycle Management (ALM) innebär. Enutvärderingsmodell beskriver de analyserade verktygens duglighet gällande ett antal funktionellaoch icke-funktionella krav. Modellen jämför kommersiella verktyg och uppsättningar med enmotsvarande uppsättning av Open Source verktyg. De huvudsakliga problemen idag är att de somnyttjar ALM-synsättet ofta blir begränsade till en kommersiell plattform, vilket får till följd att deinte kan bearbeta sådan data som inte stöds i plattformen. Ett annat stort problem är verktygenskostnad.

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen.

Reklam för olika produkter och organisationer möter oss varje dag bland annat genom tidningar, radio, TV eller på vägen till jobbet. De TV-sända reklamfilmerna som avbryter i lördagsfilmen eller under nyhetssändningen är till för att påverka oss TV-tittare. Vi har i denna studie valt att undersöka vilka likheter och skillnader man ser i en jämförelse av två reklamfilmer från kommersiella företag och två från nonprofitorganisationer.Vi har som syfte att identifiera drag och linjer i filmerna som är likadana eller skiljer sig åt från de olika typerna av organisationer. Fenomenet vi vill undersöka är hur reklamfilmer från nonprofitorganisationer utformas och fungerar jämfört med reklamfilm från kommersiella företag. Detta kommer vi göra genom att dra slutsatser utifrån kvalitativa tolkningar kring likheter och skillnader i filmerna.Undersökningarna som denna uppsats baseras på kommer att utföras genom två kvalitativa studier på fyra reklamfilmer.

Mitt examensarbete behandlar frågeställningen om hur synen på ett bra barnprogram skiljer sig åt hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör också frågor om vem som egentligen avgör vad som är bra barnprogram; är det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den här frågeställningen där för att jag har en nyfikenhet på och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden.Public Service syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta används den för att beteckna de företag som finansieras av någon slags tv-avgift, har ingen eller begränsad reklam och/eller är statligt ägda/kontrollerade.  Det är idag ett turbulent läge för Public service och trycket från de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan på programverksamheten. Under arbetets gång har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har på begreppet ?bra? underhållning. Jag har tittat på befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Denna studie fokusera utifrån ett sociokulturellt perspektiv på de möjligheter och begränsningar som kan förekomma beroende på vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte är att få en mer ingående bild på vilken inverkan lokalernas utformning har på fritidshemmets kvalité utifrån aspekter av lärande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  Därutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha på fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lärare för att främja både skolans och fritidshemmets verksamhet.Studiens datainsamling består av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer.Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan många gånger är begränsade i sina val av aktiviteter på grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus känner också begränsningar när ytorna inte räcker till.

Forskningsproblemet i detta arbete är att karaktärisera industriellt köpbeteendet vid köp av modifikationer av kommersiella flygplan. Industriellt köpbeteende är ett forskningsområde som har fått mycket uppmärksamhet då det kan användas till att öka kundnöjdheten och effektivisera värdeskapande aktiviteter.Branschexperter är enade om att flygplansmarknaden kommer att öka och de uppskattar att mellan 27350 och 34000 nya flygplan kommer att säljas de kommande 20 åren. När dessa nya flygplan produceras kommer behovet att kunna modifiera existerande flygplan att öka. Äldre flygplan kan bland annat modifieras för att bli mer ekonomiska och öka kundupplevelsen i syfte att att konkurrera med nya flygplan. De kan även modifieras om helt för att fylla andra syften än att frakta passagerare, till exempel frakta gods eller användas som övervakningsplan.Med en ökad kunskap om det industriella köpbeteendet vid köp av modifikationer av kommersiella flygplan kan det användas fören ökad förståelse över hur marknaden ser ut och hur kunderna resonerar.

Jag vill fånga och bevara känslan av bergets inverkan på området. Längs med vägen kommer Kommersiella lokaler att finnas. Dessa är flexibla och kan husera en mängd olika aktörer; caféer, gallerier, utställningar, småbutiker, kontor osv.Det de har gemensamt är sikten tvärs igenom byggnaden. Står man på gatan utanför uppfattar man fortfarande berget i bakgrunden genom lokalen.En ny mötestplats genereras. Hornstulls nya torg binds samman med Hornsbruksgatan.

Jag har i min studie kommit fram till att representationen av kön fortfarande är relativt ojämlik. På de flesta poster, oavsett om det är i form av intervjuad eller reporter, är män i kraftig övervikt, och kvinnor är inte sällan statistiskt mindre till antalet.Min studie stämmer bra överens med tidigare gjorda studier på området, men har även vissa skillnader - framförallt ligger dessa skillnader i procentsatsen på det studerade materialet.Det tycks inte heller, baserat på min studie, vara någon skillnad om man studerar material från mer kommersiella kanaler, med exempelvis kanaler som är icke-kommersiella. Resultatet blir liknande i båda fallen..

Uppsatsen undersöker radiomediets form (utformning, uppbyggnad och dess olika delar) och funktion (för programmens helhet och för lyssnarna) i dagens Sverige.Syftet var att analysera vilka likheter och skillnader som finns mellan public service radion och den kommersiella radion. Det är framförallt public service radions identitet som relateras i förhållande till den kommersiella radion. I uppsatsen används både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med fokus på medietextens tempo, positionering och intention. Det empiriska materialet består av två av radions mest populära morgonprogram; RIX MorronZoo och Morgonpasset i Sveriges Radio P3, inspelade morgonen den 15/4 samt morgonen den 16/4 -2004. Referenserna består av tidigare forskning om radiomediet, aktuella rapporter, hemsidor, tidningsartiklar och offentliga dokument om styrregler för radion i Sverige.