Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att barn i koncentrationssvårigheter ska få ett fungerande samspel med andra barn i både styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om barn i koncentrationssvårigheter, dess förutsättningar och om fritidshemmens mål och uppdrag kring barn i koncentrationssvårigheter. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrågorna. Med hjälp av intervjuerna får vi reda på att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter barn i koncentrationssvårigheter men att de tycker att det är svårt.

Arvidsjaurhem är ett helägt kommunalt bostadsföretag som hyr ut lägenheter, småhus och lokaler inom Arvidsjaur kommun. Det pågår kontinuerligt ett arbete för lägre energiförbrukning i fastighetsbranschen, detta för att energin blir dyrare och att svensk miljöpolitik mycket går ut på att minska koldioxidutsläppen och därför finns det olika styrmedel för att minska energiförbrukningen. Det låg i Arvidsjaurhems intresse att en undersökning utfördes över företagets nuvarande energiförbrukning samt förslag över hur de ska kunna sänka kostnader som är obefogat höga. Syftet med rapporten var att kartlägga samt analysera Arvidsjaurhems energiförbrukning för att kunna ge förslag på hur företaget kan sänka sin framtida energiförbrukning. I rapporten har vi samanställt alla hyresfastigheter i Arvidsjaurs tätort och dess uppvärmning, fastighetsel och vattenförbrukning och gjort en analys av varje område där vi har konstaterat vilka som är dåliga eller bra ur förbrukningssynpunkt.

Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? På vilket sätt påverkar invånarnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpåverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmänniskor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion?Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tronpå ekonomisk utveckling och ständigt högre materielltvälstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar både kring vad kommersiella krafter fårför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattningom vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studerasnärmare.

År 2012 gick ca 30 % av den totala energianvändningen till uppvärmning av bostäder och lokaler. Av den utgör uppvärmning av flerbostadshus och lokaler 60 % (79,5 TWh). Det finns därmed stor potential att minska energianvändningen inom bostadssektorn. En del i effektiviseringsarbetet är att se över regleringen av utrustningen som styr uppvärmningssystemen i bostäderna. Dagens reglering innefattar oftast en styrning som är direkt kopplad till utomhustemperaturen.

Det finns många faktorer som påverkar den offentliga skolmåltidsverksamheten. Råvaror, mat och hälsa, lokaler och utrustning, produktionsmetoder och produktionssystem, matsedelspla-nering, service, organisation och organisering samt lagar och regler är några faktorer som på-verkar dessa verksamheter. Påverkan sker både på kökspersonalens arbetsvillkor och också på sättet att organisera måltidsverksamhetens drift. Denna studie syftar till att undersöka köks-personalens medvetenhet kring ovannämnda faktorer. För detta ändamål har en kvalitativ undersökning gjorts med hjälp av telefonintervjuer.

Eftersom vi har ett eget stort intresse för djurvälfärdsfrågor och produktion av livsmedel med hög kvalitet har vi valt att fördjupa våra kunskaper inom gårdsslakt. I en tid där vi går mot allt färre stora slakterier, som leder till långa transporter för djuren och resulterar i ökad stress och skaderisk, så känns detta extra aktuellt. Vi har därför sammanfattat det vi tycker är viktigast att tänka på för den som går i tankarna att starta ett eget slakteri. Det man bör börjar med är att kontakta kommunen för bygganmälan och söka byggnadslov, där skall man även söka miljötillstånd för sin verksamhet. Därefter vänder man sig till livsmedelsverket med sin verksamhetsbeskrivning och planritning för att få tillstånd att producera livsmedel.

På uppdrag från sjöfartsverket har som examensarbete gjorts en kartläggning, bedömning och rekommendation avseende fasta sjömärken längs Västkusten och Vänern.Bakgrunden är att Sjöfartsverket har inlett en utredning gällande dessa sjömärkens nautiska behov med tyngdpunkt för handelssjöfarten . Detta som en effekt av den tekniska och kommersiella utvecklingen som inneburit att farleder dragits om, nya tillkommit och äldre dragits in. En översyn av befintliga sjömärken är påkallat, då dess funktion och behov kan ifrågasättas. Vårt examensarbete handlar om att utifrån ovan perspektiv belysa detta förändrade behov, som identifierats av Sjöfartsverket.Vår uppgift i detta projekt har varit att ta fram underlag för hur en sådan bedömning kan ske samt för en begränsad kust sträcka genomföra bedömning utifrån de av oss framtagna bedömningsgrunderna.Detta har skett utifrån både ett handels- och fritidssjöfartsperspektiv..

Studiens syfte är att presentera en vision om en återbruksby i form av planskisser och illustrationer. Studien ska också förklara samhällsnyttan och syftet med en återbruksby. En återbruksby (även kallad kretsloppspark) är ett område för hantering av återbrukbara material och produkter. Dagsläget för hur avfall hanteras och framtida planer beskrivs också i rapporten. Enligt EU direktiv skall återanvändning och återbruk öka för att främja miljön.

Examensarbetet är utfört hos YIT Sverige AB som är ledande i Sverige inom installation och service av fastighetstekniska tjänster. YIT erbjuder sina tjänster även i Baltikum, Ryssland och Centraleuropa.YIT erbjöd oss att uppdatera och slutföra en planritning och ett huvudlinjeschema över en byggnad. De ritningar som fanns sedan innan var flera decennier gamla och inte kompletta, detta eftersom fastigheten genomgått flera ombyggnader, där flera centraler och canalis kanalskenor inte var utmärkta. Det fattades även flera lokaler utmärkta i ritningarna.Arbetet har utförts som planerat och bidragit till att kunden mottagit ritningar som erhåller en ny och uppdaterad standard. Att jämföra med den standard ritningarna höll innan arbetet går det nu att utföra underhåll med hjälp av ritningarna på ett snabbare och effektivare sätt..

Denna rapport syftar till att undersöka i vilken utsträckning stridsvagnskompanichefer skiljer och/eller liknar ?commanders? (i spelet ?Battlefield 2?) i sitt sätt att skapa och upprätthålla situationsmedvetenhet med avseende på riskbedömning kopplat till fiendens position i slagfältet. Studien grundar sig på en tanke om att utnyttja positiva effekter från datorspelande, i morgondagens ledningssystem genom att bygga ledningssystem grundade på en kommersiell spelplattform. Resultaten pekar bland annat på skillnader mellan de båda aktörernas metoder för att uppnå full situationsmedvetenhet, men även på vissa likheter som till exempel att se på en situation med fiendens ögon för att bedöma hur denna kommer att agera..

Uppsatsen kan kort sägas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm.Vi ser på de ekonomiska förutsättningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur både musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fältet.Fältet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sätter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt är att drivkraften är att göra något som känns meningsfullt. Teorier som vi använt som referensram presenteras och jämförs med de intervjuer vi har genomfört. Utgångspunkten är pilotstudier och intervjuer med personer på skivbolag som får representera fältet genom att de även är musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten är också gjort med hänsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fält som avgränsas utifrån ett ekonomiskt perspektiv..

AbstractA master thesis in business administration 30 hp, Jönköping International Business School, Spring semester 2012.Authors: Sarah Henningsson & Jim BörefeltSupervisor: Urban ÖsterlundTitle: Commercial real estate investment ? Factors from an investor perspectiveBackground and problem: In this study, we focused on the real estate investor and the factors and issues that may arise and affect real estate investment decisions. It has been put in relation to the other parties in the process of assessing and affecting real estate investment decision. The parties that we studied are real estate investors, banks, brokers and appraisers.Purpose: This study aims to describe and explain the factors that affect commercial real estate investments for investors, credit assessment conducted by the bank and valuation made by the broker and appraiser.Delimitations: We have chosen to limit the study to commercial real estates including residential, retail and office properties, industrial properties and combinations thereof. Agriculture buildings and forestry plots are not examined.

We describe in this work - how the commercial real-estate companies build relationships with their tenants. We describe also how the tenants experience these relationships with the real-estate companies. This work acts about relationships and its build-upp and conserving. The literature about the working ways with relationships in the commercial real estate sector is not so extensive, despite an increased popularity of relationship-marketing since beginning of 1990s. We choosed to examine how the relationships functions nowadays with help of interviews targeted to contacts in five of us selected real-estate companies.

Västfastigheter är en av Västsveriges största fastighetsförvaltare och förser Västra Götalandsregionen med lokaler samt fastighetsförvaltning. Västra Götalandsregionen har som långsiktigt miljömål att halvera sin energianvändning i egna lokaler till år 2030 jämfört med år 1995. Ett led i att nå detta mål har varit att genomföra energikartläggningar på sjukhusbyggnader för att lokalisera energieffektiviserande åtgärder som kan genomföras för att reducera energianvändningen. Beskrivning av de energieffektiviserande åtgärder som föreslagits samt beräknad kostnad och energibesparing för dessa har dokumenterats i en databas. Energibesparingen för de energieffektiviserande åtgärderna i databasen har bland annat beräknats med simuleringsprogrammet IDA ICE.Syftet med detta examensarbete var dels att studera, strukturera och analysera det material som finns i databasen.

Att vi människor överöses av kommersiella budskap från företag innebär att vi tvingas selektera vilka budskap vi uppfattar. Företags marknadsföring kan vi avskärma oss ifrån, men hur reagerar vi då vänner vill sälja produkter till oss? Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur vänskapsrelationer och affärsverksamheter påverkar varandra inom ett nätverksföretag, samt belysa dessa effekter. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med återförsäljare inom ett av de största nätverksföretagen i Sverige. Studien visar att när återförsäljare integrerar vänskap och affärsverksamhet uppnås både positiva och negativa effekter.