Vid en lantmäteriförrättning ska förrättningslantmätaren ta hänsyn till ett antal villkor för att få lov att göra en förändring i fastighetsindelningen där fastigheter antingen nybildas eller ombildas. Fastigheter finns inte bara på land, utan dess gränser kan vara belägna helt eller delvis i vatten. Utgångspunkten är att fisket ska höra till fastighetens vattenområde. Detta vattenområde kan ägas dels ihop med det egna vattnet, dels så kan det vara samfällt med flera andra fastigheter. Fisket kan även i sig utgöra en egen fastighet.

SammanfattningFastighetsbranchen förbrukar under driftskedet stora mängder energi för att driva sina fastigheter. Lagen om energideklarationer och byggnader trädde i kraft den första oktober 2006. Lagens syfte är att effektivisera energianvändningen i bebyggelsen och på så vis minska utsläppen av farliga växthusgaser. Fastighetsägare med flerbostadshus i sitt bestånd skall senast vid utgången av 2008 upprättat en energideklaration för samtliga inehavda flerbostadshus. Energideklarationen berör fastigheters energimässiga prestanda men, utgör också ett underlag för framtida energiinvesteringar.Som en reaktion på den relativt nyimplementerade energideklarationen valde författarna att undersöka vilka bakomliggande incitament fastighetsägare har för att energieffektivisera.Författarna valde vidare att undersöka om några åtgärdsförslag som presenteras i energideklarationen är fördelaktiga för fastighetsägare.Författarna har valt an använda sig av ett kvalitativt arbetssätt samt en deduktiv ansats.

Livbolag är stora kapitalplacerare och aktörer på fastighetsmarknaden. Fastighetsstrategierna utgörs, såväl traditionellt som i dagsläget, i huvudsak av direktägande i fastigheter. De främsta skälen är driftnettons bidrag till riskjusterad avkastning, fastigheters inflationsskyddande egenskaper, samt den historiskt anknutna tryggheten direktägda fastigheter är behäftade med. I rådande läge finns därför ingen anledning att anta att bolagen kommer att ändra huvudstrategi inom fastighetsportföljerna.Generellt är livbolagen underviktade mot fastigheter. Kombinationen av effekter av 2000-talets kriser på finansmarknaden och livbolagens begränsade investeringsförhållning till och på den svenska fastighetsmarknaden öppnar upp för vissa alternativa fastighetsinvesteringar.

År 2005 infördes standarden IAS 40 som ger svenska börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag möjligheten att redovisa sina fastigheter till verkligt värde. Verkligt värde har kritiserats på grund av det bygger på subjektiva bedömningar och det kan leda till en missvisande redovisning som kan få negativa konsekvenser för intressenter. 1 januari 2013 infördes den nya standarden IFRS 13 för att ställa ytterligare upplysningskrav gällande värdering av tillgångar till verkligt värde. Denna studie behandlar hur värdering till verkligt värde påverkar intressenters informationsbehov, deras uppfattning av fastighetsvärdering till verkligt värde och resonemang kring införandet av IFRS 13.Syftet med undersökningen var att förklara för hur olika intressenters behov av redovisningsinformation påverkas vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där djupgående intervjuer genomförts.

Tillgången till offentliga och privata upphandlingar är den mest förekommande anledningen till att små tjänsteföretag genomför en Miljödiplomering. I denna undersökning har syftet varit att studera drivkrafterna och hindren vid miljöarbete och utröna om någon faktor bidrar mer än någon annan till företagens affärsnytta. Resultatet i denna studie visar att skillnader i interna faktorer inte spelar någon roll för upplevelsen av affärsnyttan, det är viktigare att man genomför arbetet än hur man gör det. De kommersiella fördelarna är i första hand beroende av de externa förhållanden som råder, exempelvis kundkrav och samhällsnorm. De interna faktorerna är därför underordnade de externa.En kvalitativ studie med intervjuer har genomförts med små tjänsteföretag i Göteborgs kommun.

Under de senaste tio åren har ett nytt segment öppnats på fastighetsmarknaden,nämligen marknaden för samhällsfastigheter. Politiska beslut från tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och äldreboenden.Reformerna har möjliggjort att även investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvärv brukar ett relativt långt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försäljningspriset. När förvärvet ärgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivå den nya hyran bör ligga på.Hyresgästens betalningsförmåga är en central del i analyserna i denna uppsats.Uträkningen av kommunens så kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartläggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhålla sig till och hurdet påverkar den förväntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi också huruvida hyressättningen av samhällsfastigheterkan återkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende på fastighetsägarens syfte med innehavet.

This thesis of 15 hp has been implemented at Halmstad University, in collaboration with Saab Dynamics in Linköping. Saab Dynamics is a company operating in the defence industry where competition is tough. This necessitates new ways to increase efficiency in the company, which is the basis for this thesis. Saab Dynamics wants to introduce simulation driven design. Since Saab Dynamics engineers have little experience of simulation, required a user methodology with clear guidelines.

Real estate is defined as ground, which is divided into property. Ground means every part of the surface, which is situated within the country. There is no legal definition of property to be found. Property is usually explained as every unit, which legally should be registered in the register of landed properties. To constitute a property the property must permanently be suited for its purpose.

Denna uppsats undersöker vilka utvecklingstendenser som kan urskiljas för Berlins fastighetsmarknad utifrån ett urval av artiklar från tryck-media både i Tyskland och utomlands. De frågor som ställts är: Vilka kategorier köpare kan man se investera i Berlin idag? Vilka stadsdelar anses vara attraktiva och av vilka skäl? Hur har dessa utvecklats genom tiden från Berlinmurens fall? Hur framställs Berlins fastighetsmarknad i media och vilka utvecklingstendenser kan urskiljas för framtiden? En tematisk innehållsanalys av artiklarna har gjorts, och under studiens gång upptäcktes ofta förekommande teman: Stigande priser, Gentrifiering, Bubbla på fastighetsmarknaden? och Omdefiniering av lyxboende. Diskussionen relaterar de funna temana med Berlins historiska utveckling; hur uppdelningen och återföreningen har påverkat fastighetsmarknaden, och vad det i media på senare tid talas om för utveckling av marknaden. Det diskuteras vilka likheter och skillnader som upptäckts i innehållet mellan de tyska och de utländska artiklarna.

Gröna byggnader har under senare tid blivit ett alltmer aktuellt begrepp eftersom den globala uppvärmningen uppmärksammats och miljöfrågor har uppkommit i fler sammanhang för att reducera utsläppen. Mycket forskning inom området gröna byggnader hanterar till stor del Kommersiella fastigheter, såsom lokaler och kontor. Studier har främst utförts i USA och Storbritannien. Nuvarande regering har som mål att uppföra 250 000 nya bostäder inom sex år. Detta väckte vår uppmärksamhet och uppsatsens syfte är att undersöka vilka incitament privata fastighetsägare har för att uppföra gröna bostadsbyggnader med upplåtelsen hyresrätt samt om nuvarande regler inom det svenska hyressättningssystemet påverkar dessa fastighetsägare.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Denna uppsats behandlar hur bevarandeaspekten av ett kulturarv kan beaktas i kommersialiseringsprocessen av detsamma, i turismsammanhang. Vi har i uppsatsen granskat hur aktörer med olika intresseområden inom turismbranschen resonerar kring bevarandeaspekten av ett kulturarv, för att på så vis kunna utläsa om och isåfall hur deras resonemang skiljer sig åt. Vi hoppas att med denna uppsats kunna bidra med nya idéer kring kulturarvsbevarande och dess relevans i turismsammanhang. I kommersialiseringen av ett kulturarv har vi sett att olika aktörer agerar utifrån sina egna intresseområden och att kulturarv främst brukas i ekonomiskt syfte. För att kunna skapa en balans mellan bevarandet och det kommersiella bruket av ett kulturarv, hävdar vi att de bevarande aspekterna måste lyftas fram, genom att se till de värden som är orsaken till att kulturarv kommersialiseras i första skedet.

Sammanfattning Titel: Förvaltning i förändring - en studie i hur ett fastighetsföretag arbetar kundfokuserat Ämne/Kurs: Fastighetsvetenskap, 10 poäng, FF7630 Författare: Anna Alvemo & Kristina Holm Handledare: Anna von Krusenstjerna & Karin Staffansson Pauli Nyckelord: Fastighetsvetenskap, Kundvård, Service management, Human resource management, Företagskultur. Bakgrund: Vart eftersom utbudet på lokaler de senaste åren har ökat, har fastighetsföretagen börjat konkurrera om hyresgästerna. Förändringen på marknaden har lett till att fastighetsförvaltning gått ifrån att enbart fokuseras på fastighetens driftkostnader till att bli allt mer kundfokuserad. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Aspholmen Fastigheter AB anpassat sig till de nya kraven på fastighetsmarknaden. Det sker genom att fördjupa sig i hur de tre lokalkontoren arbetar för att stärka sina kundrelationer samt att åskådliggöra hur företagskulturen ser ut. Metod: Undersökningen är en beskrivande studie som utgår från en kvalitativ metod. Det empiriska materialet är till största del inhämtat via personliga intervjuer med personal och ledning på företaget. Det teoretiska materialet består av sekundärdata och är hämtad ur litteratur och rapporter. Teoretiska perspektiv: Kapitlet inleds med en generell presentation av lokalhyresmarknaden.

Syftet med undersökningen är att analysera hur svensk dagspress framställer Fotografiska museets utställning Burning Beauty med fotografier av David LaChapelle genom hur konstkritikerna framställer konsten och konstnären som person. Undersökningsmaterialet består av artiklar, konst- och kulturtidskrifter, nättidskrifter och radioreportage i Sverige under eller inför utställningen. Jag har genom att närläsa artiklarna undersökt vilka ord och formuleringar som förekommer vid beskrivningen av utställningen, konstnären och konsten.Konstkritikerna framställer utställningen som välgjord och ett unikt tillfälle att få se en konstnärskarriär under ett och samma tak då den innehåller över 250 bilder från 1980-talet fram till 2012. Det är den största utställningen som Fotografiska museet visat och den största utställningen som LaChapelle haft. Den liknas vid en neonlysande regnbåge som följer väggarna på Fotografiska.

I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.