Många studier visar att det finns en skillnad mellan sjuksköterskans bedömning och patientens upplevelse av smärta och smärtbehandling. Syftet med litteraturstudien är att jämföra dessa uppfattningar. Eftersom god smärtlindring är en förutsättning för patientens psykiska såväl som fysiska välmående är det av stor vikt att sjuksköterskans bedömningar är så korrekta som möjligt. Förutom olika smärtskattningsmetoder, ex. VAS skalan är det nödvändigt att sjuksköterskor medvetandegörs om sina egna attityder, då dessa kan påverka kvalitén på omvårdnaden.

I denna uppsats görs främst en kvantitativ analys av utländska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utländska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har också ett mindre kvalitativt inslag i form av en näranalys. Syftet har varit att analysera hur godkända testtagare skiljer sig från underkända beträffande den prosodiska förmågan. Jämförelser har gjorts dels mellan dem som godkänts/underkänts på Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkänts/underkänts på själva uttalsdelen.

Studiens syfte sökte svar på om det går att se kvalitativt skilda sätt hos studenter att själva beskriva sitt eget lärande på gymnasienivå. Jag ville undersöka Vad- och Hur- aspekter i studenternas svar utifrån Ahlbergs metod. En metod som utarbetats av Ahlberg och som går ut på att endast ställa en fråga till respondenterna. Detta skulle i sin tur belysas med teorier inom fenomenografi med filosofiska och didaktiska infallsvinklar för att försöka ge ett vidare perspektiv på svaren.Jag fann att den metodik som jag använde inte var tillräcklig för att säkerställa validiteten i den empiri som insamlades. Något som i sin tur omöjliggjorde den kvalitativa analys som är väsentlig för att kunna fastställa synvändor utifrån Ahlbergs metod. Metoden som i grunden är anpassad för studier på universitetsstudenter under en hel praktikperiod, är möjligen inte lämplig att applicera på gymnasieelever då de inte uppnått samma mognadsgrad.

Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med inkluderingsfrågor.Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder.

Syftet med studien är att undersöka vad gymnasielärare i ämnet matematik anser vara de största svårigheterna med undervisningen i sitt ämne. Jag har också undersökt vad matematiklärarna anser att de gör och kan göra utifrån nuvarande förutsättningar för att komma till rätta med eller minska de angivna svårigheterna och vilka andra förändringar de anser skulle behövas. Undersökningen baseras på telefonintervjuer med 7 matematiklärare som arbetar inom gymnasieskolan under vårterminen 2011. Resultatet har kategoriserats utifrån tre nivåer, individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Det kategoriserade materialet har sedan jämförts med kommande förändringar på skolområdet i och med att nya styrdokument införs från förskola till gymnasieskolan.

Den 1 januari 2007 införs nya kapitaltäckningsregler, Basel II. De nya reglerna innebär bland annat att banker ska använda mer finjusterade metoder för att mäta kreditrisk. Detta skulle kunna få effekter för bankernas kreditbedömning och därmed också för deras kunder. Vi vill i denna uppsats utreda om bankernas kreditbedömning kommer att förändras till följd av Basel II och vilken inverkan en förändring skulle ha på utlåningen till små och nystartade företag samt till bolånekunder. Studiens teoriavsnitt grundas på tryckta och elektroniska källor och utgörs av valda delar ur nuvarande regelverk Basel I, kommande regelverk Basel II samt kortfattad kreditbedömningsteori.

Njurtransplantation är det enda botande behandlingsalternativet för patienter som befinner sig i kronisk njursviktsstadium 5. Dagens mest använda immunsuppressiva kombinationsbehandling i klinisk praxis består av calcineurinhämmaren takrolimus, mykofenolatmofetil och kortikosteroider i form av prednisolon. Belatacept (Nulojix®) är ett fusionsprotein som introducerades på marknaden 2011 och ska ses som ett alternativ för primär immunsuppressiv behandling. Verkningsmekanismen för belatacept är att hämma aktiveringen av T-celler genom blockera co-stimulatoriska signaler från antigenpresenterande celler. Teorin bakom belatacept är att man genom en mer specifik immunsuppression ska kunna undvika de nefrotoxiska biverkningar som calcineurinhämmarna takrolimus(Prograf®) och ciklosporin(Sandimmun®) ofta ger.

Kalvningssvårigheter och dödföddhet är problem som finns hos svenska mjölkkor och som ökat under de senaste åren, speciellt bland förstagångskalvare. Problemen försämrar kornas välfärd och kostar pengar för bonden. Flera studier har gjorts för att kartlägga så kallade quantitative trait loci (QTL) kopplade till kalvningsegenskaper och många kromosomregioner har hittats som kan innehålla gener som påverkar dessa egenskaper. En viss oenighet finns i resultaten från studierna, men flera studier har hittat QTL kopplat till kalvningsegenskaper på kromosom 4, 6, 7, 10 och 18. Sverige har inkluderat kalvningssvårigheter i det traditionella avelsprogrammet sedan 1995 men inga större genetiska framsteg har gjorts.

Syfte: Att studera vilka faktorer som har orsakssamband med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar.Material och metod: Litteraturstudien är en litteraturöversikt av utgivna vetenskapliga artiklar som berör tandvårdsrädsla och dess orsaker hos barn och ungdomar. Sökning och bedömning av relevanta vetenskapliga artiklar har gjorts i avsikt att hitta svaret på studiens syfte. Kvantitativa studier inkluderades i studien. Artiklar som publicerades före 2000-talet exkluderades.Resultat: Resultatet visade att barnets tandvårdsrädsla är associerat med föräldrarnas tandvårdsrädsla. Obehaglig upplevelse vid tandvårdsbesök bidrar till tandvårdsrädsla.

Problemområdet för denna studie grundas i statistik som visar på att en betydande del av elever som har avslutat studier vid en yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att utbildningen på ett bristande vis förberedde dem för yrket. Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Som exempel för yrkesförberedande gymnasieutbildningar utgör i studien vård och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Genom en sammanställning av vetenskapliga studier, statliga utredningar, myndighetsdirektiv samt offentlig statistik besvaras studiens undersökningsområde genom en litteraturstudie. De anlagda teorierna förklarar individers val, skolorganisationens roll samt gruppmentalitets betydelse för elevers kunskapssyn.

Hältor och ledskador är inom hästvärlden vanliga problem av stor betydelse som ofta är svåra att behandla. Exempel på skador inom de här kategorierna är spatt och strålbenshälta. På senare år har bisfosfonaten tiludronsyra börjat användas mot dessa åkommor för att hämma benresorptionen. Substansen finns som godkänt läkemedel till häst i ett antal europeiska länder men finns endast tillgängligt som licensläkemedel i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för tiludronsyras verkningsmekanismer, effektivitet och säkerhet. I kroppen binder tiludronsyra till hydroxyapatit som är en beståndsdel i kroppens benmineral. Substansen verkar genom att hämma benresorptionen på olika sätt.

Syftet med vår rapport är att belysa och fokusera på ett eventuellt samhällsproblem som har uppmärksammats av media allt mer den senaste tiden. Konsekvenser som medför en samhällsutveckling som mer och mer låter privata bolag och intressen ta över polisiära arbetsuppgifter kommer att belysas. Vi har valt att arbeta främst med den gängse uppfattningen bland allmänheten men också med intervjuer av samhällsaktörer samt med artiklar från olika tidningar. Ämnet har intresserat författarna en längre tid och var på grund av det ett naturligt val av ämne. Rapporten försöker analysera dels redan uppkomna konsekvenser samt troligen kommande konsekvenser för samhället och dess medborgare när säkerhetsfrågor handhas av privata aktörer.

Syftet med studien är att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppväxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frågan har vi använt oss utav självdeklarationsenkäter som respondenter har besvarat vid 15 års ålder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundärdata från Karolinska Institutet som har genomförts på tvillingar, vilka har följts upp under flera år. Denna studie utgår dock enbart från självdeklarationsrapporterna från 15 års ålder. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar:Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppväxten och självdeklarerade antisociala beteenden vid 15 års ålder bland svenska ungdomar?  Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att besvara frågeställningen, hur vanligt förekommande är gingival retraktion vid ortodontisk behandling? Nollhypotesen var, gingival retraktion har inget samband med ortodontisk behandling. Sökning gjordes på en databas (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/) för vetenskapliga artiklar inom medicin. Denna systematiska översikt gjordes av en observatör, för att minska risken av en godtycklig och ostrukturerad bedömning av studier, användes riktlinjer från SBU ( Statens beredning för medicinsk utvärdering, Sverige). Av 186 artiklar valdes 16 ut för att delta i granskning. Ur resultatet från de tre studierna med bäst omdöme kom två fram till ett negativt samband mellan utförd behandling och retraktion av gingiva.

Personer som lever med sjukdom upplever många gånger begränsningar och förluster i det dagliga livet. För personer med sjukdom är känslan av kroppslig integritet ofta påverkad och i dessa situationer blir det särskilt viktigt för människor att känna sig förstådda i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en tarmstomi. Litteratursökningen resulterade till 11 kvalitativa studier som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; Att känna sig chockad och äcklad, Att känna oro och osäkerhet i livet med stomi, Att känna sig annorlunda och pinsam, Att känna stomin som ett hot mot intimitet och attraktivitet, Att lära sig att leva med stomin.