Det FInns många typer av identikationsmedel och i denna rapport redovisas uppbyggnaden av en prototyp som använder ansiktsigenkänning för identifiering vid en dörr. Prototypen är ett resultat av ett examensarbete på företaqet Wawo Technology AB och författarens roll i projektet var som projektledare. Projektledarens fokus låg på kommunikation med teammedlemmarna, på att driva projektet framåt samt på att användartesta systemets alla delar. Resultatet av projektet blev en prototyp som i dagsläget är monterad på ett kontor och används av personalen. Registreringen till systemet sköts viaen hemsida av en administratör.

I takt med att allt fler företag växer och etablerar dotterbolag och kontor i andra länder ökar även behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de områden som alltfler företag satsar på är att skapa en gemensam företagskultur som utgår ifrån tydliga och gemensamma värderingar och som underlättar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana väg för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke på de kulturella skillnader som finns länder emellan. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hänsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. Vår analys visar att Klarna överfört sin företagskultur både genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgänglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behäftad med flera initiala svårigheter.

Lissabonstrategin har som politiskt mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmålen i strategin är att utveckla företagens kompetens för att lättare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom Växtkraft Mål 3 som innebär att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera små och medelstora företag i deras kompetensutveckling.Syftet med studien är att undersöka hur ESF-Råden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och värdet av denna.

Lissabonstrategin har som politiskt mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmålen i strategin är att utveckla företagens kompetens för att lättare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom Växtkraft Mål 3 som innebär att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera små och medelstora företag i deras kompetensutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur ESF-Råden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och värdet av denna.

Under 1990-talet var det många fastighetsföretag som gick i konkurs med anledning av den så kallade fastighetskrisen. År 2009 var det flera som anade en ny fastighetskris, men de stora konkurserna uteblev. Möjligtvis var fastighetsföretagen mer konkurrenskraftiga och därmed undveks en kris. Dock har de studier som genomförts under perioden 1995-2008 riktat sig mot de stora internationella investerarna och investeringsfonderna men fåtalet studier riktade in sig mot de regionala fastighetsföretagen. Hur konkurrerar de och i sin tur hur skapar dessa företag konkurrenskraft.

Forskningen visar att förändringar av informationsteknologin och en ökande anskaffning av nya programvaror har lett till underliggande problem som kan drabba heterogena programvarulicensmiljöer och stora organisationer. Underliggande problem i den stora kontexten är mjukvaruhantering. Licenshantering av programvaror är just en förgrening av det stora problemet. Stora organisationer som en kommunal verksamhet är drabbad av det här underliggande problemet på grund av komplexitet hos organisationens miljö. Att tillämpa förändringar i området programvarulicens är omöjligt utan att göra förändringar i hela den organisationsprocess som följer med det.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anställda på Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förändrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor från olika kontor i fackförbundet SEKO:s Värmlandsdistrikt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Vår teoretiska grund bygger på Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsställelse. Vi har även använt oss av några psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nämnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober månad 2005 och analyserades sedan med hjälp av öppen kodning, där cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier.

När Posten införde en ny arbetsmetod för finsortering av post (kamning) visade det sig att på vissa kontor uppstod svårigheter för brevbärarna att hinna med arbetet och då främst sorteringsarbetet, hädanefter kallat kamningsarbetet. Detta innebar inte bara svårigheter för brevbärarna utan också för Posten i form av produktionsförluster. Denna uppsats syftar till att utifrån brevbärarnas perspektiv beskriva förutsättningar, stöd och hinder för lärande vid kamningsarbete. Den huvudsakliga datainsamlingen gjordes med intervjuer av både nyanställda brevbärare och erfarna brevbärare som nyligen börjat på nytt distrikt. Resultaten visade att kopplingen mellan kamning och utdelningen av posten var viktig för att bland annat öka möjligheterna till lärande av distriktet och på så sätt säkerställa en jämn kvalitet vid utdelningsarbetet.

Employers are becoming more and more aware of that the internal communication between employees is the reason why organizations are being held alive and also what impact the office environment has on employees work performances and their communication. The aim of our study was to gain an understanding of what significance an office's spatial design has for the communication between employees and managers in the workplace. We have through qualitative interviews with managers and employees from different business cases gotten a perception of their ways of communicating with each other. The results showed that employees and leaders thought that they shared the same picture of what their communication was like in reality, how they thought their ways of marking their territory in the office was understood and respected and what their opinions and expectations of how the communication between them and their leaders should be like. These results were then analyzed in consideration with relevant theory and previous research in the disciplines of office environment and communication studies.The main conclusions that have been drawn from the analysis are that the work environment's design can be both positive and negative at the same time and that what should be focused on is the leaders' communication. The leaders and their employees have to communicate more about their communication between them so thart misunderstandings can be avoided in the office environment - and therefore become more effective..

Informationssäkerhet är något väldigt aktuellt i dagsläget då mer och mer information och arbetsuppgifter datoriseras. Det är därför viktigt att de som arbetar med datorer har en god informationssäkerhetsmedvetenhet. Denna studie är utförd på Skatteverkets kontor i Linköping genom främst ett antal intervjuer. Studien inriktar sig på personalens informations- säkerhetsmedvetenhet samt hur Skatteverkets åtgärder påverkar personalens informations- säkerhetsmedvetenhet.Den teoretiska referensramen byggs till största del upp av teori kring informationssäkerhet och informations- säkerhetsmedvetenhet, samt även till viss del av organisationsteori. Teorin har sedermera fått utgöra hur informationssäkerheten bör se ut, generellt sett, i en organisation.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot hållbar verksamhetsutveckling och management, Mälardalens Högskola i Västerås. Datum: 2011-06-07 Författare: Yosef Gebretsadkan och Natalie Sepúlveda Moradinassab Handledare: Peter Selegård Titel: Belöningssystem - En studie om belöningar och motivation hos Handelsbanken Problemformulering: Belöningssystem har i dagsläget blivit oerhört modernt och de flesta banker använder sig av det. Till följd av detta har studiens problemformulering utformats enligt följande: Är belöningssystem en bra motivation för effektivare arbete? Hur mycket påverkas de anställda av belöningssystem? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad belöningssystem innebär och vad det har för verkan hos organisationer, i detta fall Handelsbanken. Vi redovisar även medarbetarnas uppfattning om belöningssystemet och hur de upplever att deras motivation påverkas. Metod: Informationen har hämtats från vetenskaplig kurslitteratur och artiklar samt internetsidor. Undersökningen bestod av ett flertal intervjuer av både ledningen och anställda vid olika kontor i Handelsbanken.

Den globala temperaturökningen vi märker av idag är, enligt bland andra FN: s klimatpanel IPCC, delvis orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. För att hantera klimatproblematiken på ett effektivt sätt och minska utsläppen, måste alla delar i samhället involveras. Det senaste året har miljöproblem, och framför allt det om den förstärkta växthuseffekten, kommit att betraktas som samhällsbyggnadsproblem. För att få med de flesta delar av samhället i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, har man i Norrköpings kommun valt att arbete med problematiken i ett bredare perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Norrköpings kommun planerar att arbeta och arbetar med att minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser.

Ämnet som vi valt att undersöka är klagomålshantering inom bankverksamhet. Vårt syfte är att finna hur banker styr för att kunna skapa en fungerande hantering av klagomål och skapa goda kundrelationer. Kundfokusering är en strategi som kräver att alla inom ett företag engagerar sig i varje kund och inser vikten av sitt beteende. Det kan dock finnas brister mellan önskad hantering och verklig hantering, vilket gör att utbildning och löpande information behövs. Det finns olika medel för att styra de anställda till bättre kundbemötande och därmed bättre hantering av kundklagomål.

I takt med att allt fler företag växer och etablerar dotterbolag och kontor i andra länder ökar även behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de områden som alltfler företag satsar på är att skapa en gemensam företagskultur som utgår ifrån tydliga och gemensamma värderingar och som underlättar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana väg för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke på de kulturella skillnader som finns länder emellan. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hänsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. Vår analys visar att Klarna överfört sin företagskultur både genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgänglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behäftad med flera initiala svårigheter.

Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning.