Det är en betydande andel svenska resenärer som idag reser till och runt i Thailand som ?backpackers?. Mitt syfte är att ta reda på om den svenska backpackerdominansen i Thailand skulle kunna betecknas som en Kolonisering. Material och metod består av intervjuer och deltagande observation med sju informanter, samt fältundersökningar som bedrivits i Thailand. Slutresultatet tolkas med hjälp av den postkoloniala teoribildningen.

Det vi med detta arbete vill belysa är hur den samiska traditionella kunskapen om naturen som funnits och finns bland samerna som folk kan lyftas in den i en institution som den samiska förskolan. Uppsatsen är vårt utvecklingsarbete kring traditionell kunskap i naturen som en del i forskningsprojektet ?Gal dat oahppa go stuorrola?. Teorierna som vi lutat oss mot är från Mikkel Nils Saras (2004) lära om naturen från ett samiskt perspektiv, Asta Baltos (1997) teori om samisk barnsuppfostran samt Linda Smiths (1999) och Rauna Kuokkanens (2000) skrivningar om Kolonisering och deKolonisering. Sara har systematiserat och kategoriserat natur utifrån ett samiskt perspektiv.

The purpose of this thesis is to bring forward and discuss the American vision for space exploration found at NASA's homepage, how the vision is popularised and why. NASA's homepage is analyzed as popularized science and the theoretical perspective emanates from the field of popular science and especially the work of Johan Kärnfelt. The historical reference is made up by Howard E McCurdy and he's thoughts about space and the American imagination. The analysis is based on a number of documents that popularize the vision for space exploration and is intended for the public. These documents describe the future plan for NASA and US space exploration..

Den här kandidatuppsatsen i ämnet landsbygdsutveckling beskriver det små-skaliga kustfiskets förändring från efterkrigstiden fram till idag med exempel från Södra Marsö, i Misterhults skärgård på Smålandskusten. Det småskaliga kustfisket står inför många utmaningar i form av sin små-skalighet samt påverkan från regleringar inom dagens fiskeripolitik, som är anpassade till storskaligt fiske. Jag har intervjuat tre kustfiskare och genom deras upplevelser tagit del av hur fiskeripolitiken blivit en allt större del av deras vardagsliv. Fiskarna har lågt förtroende för myndigheter, vilket tar sig olika uttryck. Analysen görs utifrån ett perspektiv där expertsamhällets inverkan på poli-tiker och fiskare är central. Fiskarnas ontologiska trygghet påverkas, och systemets Kolonisering av fiskarnas livsvärld visar sig. Myndigheternas relation med fiskare har utvecklats till vad som kan kallas en social fälla..

Uppsatsen analyserar allmänna socialpsykologiska mekanismer som påverkar och utformar relationerna mellan olika samhällsgrupper. Stor vikt lägges vid frågor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. Särskilt undersöks hur pass mycket påverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestämda platser i samhällsordningen. Författaren analyserar svenska förhållanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utländska IMER-forskare, förekommer också här i landet. Särskilt intresse ägnas åt frågan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar är individuella patologier eller avspeglar samhällets traditionella normer, värderingar och prioriteringar.

Svensk massmedia rapporterar sällan om orsakerna till de många väpnade konflikter som förekommer i vår omvärld. Uppsatsens huvudsyfte är att med hjälp av Barry Buzans hot-teori om hot mot en stat analysera vilka olika hot som orsakat den väpnade konflikten på Sri Lanka. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på den tid då Storbritanien koloniserade ön samt efterkolonial tid när landet blev självständigt. Delar av förkolonial tid beskrivs och analyseras för att skapa en bild av hur landet fungerade innan Koloniseringen. Uppsatsen visar att britternas kolonisation påverkat konflikten och att britternas Kolonisering och förändring i försörjningsbalansen är en av orsakerna till uppkomst av konflikt mellan huvudparterna.

Forskare har konstaterat att ca 30 % av alla nötkreatur som bär på O157:H7 är superutsöndrare. Detta innebär att deras terminala mukosa är koloniserad och leder till att de utsöndrar höga bakteriehalter under långa perioder. Undersökningar har visat att superutsöndrare kan stå för upp till 96 % av alla bakterier som utsöndras. Närvaron av en superutsöndrare i en grupp leder till att fler djur blir lågutsöndrare samt att dessa lågutsöndrande djur utsöndrar mer bakterier än de lågutsöndrare som inte huseras tillsammans med en superutsöndrare. Detta kan resultera i en ökad kontaminering av kött på slakterier och så småningom till en ökad risk för människor att bli smittade.

Våren 2013 tilldelades jag ett stipendium finansierat av Swedish International Development cooperation Agency (SIDA). Jag fick därmed möjligheten att genomföra en studie som undersöker quechuaundervisningens betydelse för det bolivianska mångkulturella samhället. Enligt den nya utbildningslagen 070 Avelino Siñani - Elizardo Pérez skall alla elever i Bolivias grundskola undervisas i det ursprungsspråk som talas i respektive region. Syftet med studien är att undersöka svårigheter som lärare och rektorer har mött under implementeringen av quechuaundervisningen. Eftersom avKolonisering är ett starkt ord i den nya utbildningslagen avser jag även att undersöka hur olika människor definierar begreppet.

Underbestånd förekommer i olika typer av naturliga ekskogar och lövblandskogar med inslag av ek. De är viktiga för den biologiska mångfalden. I produktionsskog där målet är att producera högkvalitativt ektimmer är underbeståndet också mycket viktig då det har kvalitetsdanande egenskaper. Dessvärre är underbestånden ofta dåligt utvecklade i svenska ekskogar. Ekbestånd som anlagts på före detta jordbruksmark saknar i princip fröbank och rotsystem från de olika underbeståndsarter som naturligt förekommer i ekskogar.

Beväxning på fartygsskrov är ett stort problem för sjöfarten. Beväxningen leder till ökad friktion mellan fartyget och vattnet vilket leder till ökad bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp till luften. Med bakgrund av detta har vi genomfört en litteraturstudie där vi har studerat en stor mängd källor varav de flesta varit tillgängliga via Chalmers bibliotek. Syftet med detta har varit att ta fram en övergripande text rörande hur beväxningen går till samt hur bottenfärger fungerar för att motverka beväxningen, framförallt med fokus på miljöpåverkan.Beväxningsprocessen sker i flera steg. I det första steget bildas det en hinna av proteiner och kolhydrater längs skrovet.

Detta är en kvalitativ studie som baseras på innehållsanalys av två etnografiska dokumentärfilmer. Den första är den världskända ?Nanook of the North?, här får man följa inuiterna under ett år (1922). Den andra filmen är ?Ett år med Samer och Renar?, här får man följa samerna under ett år (1993).